Anna Kahlson

okt
18
2017

Kvalifikationssystem - kvalifikationen i centrum

Posted 37 days ago ago by Anna Kahlson
Anna Kahlson

 

Brukar du läsa på innehållsförteckningen på den mat du köper? För att du vill veta vad maten innehåller eller var den är producerad så att du kan göra ett välgrundat val när du väljer livsmedel? Den här bloggen ingår i en serie av bloggar där jag kommer skriva om kvalifikationer och kvalifikationssystem. En innehållsförteckning, liknande den för livsmedel, tycker jag är en bra metafor för vad en kvalifikation är.

Att vara kvalificerad innebär att ha ”rätt” att göra något. Jag är gammal fotbollsspelare och inom idrotten kvalar ju lag eller enskilda idrottare till tävlingar eller till en högre division. De kvalificerar sig, genom att visa att de kan prestera på en viss nivå, och ges därigenom tillträde till utövande av sin idrott i andra, ofta mer avancerade, sammanhang. Själva kvalificeringen innebär i sig att någon har satt ramarna för hur prestationen ska kunna visas upp, det finns ofta någon som har mandat att bedöma om kraven som ställs för utövning eller avancemang uppfylls.

På motsvarande sätt skulle en kvalifikation kunna beskrivas. Kvalifikationen i sig är en innehållsföreteckning över vilka (arbets)uppgifter någon som erhållit kvalifikationen har kompetens att utföra. Att inneha en kvalifikation är ett kvitto på att innehavaren kan utföra de (arbets)uppgifterna på ett tillfredsställande sätt. Att beskriva vad en kvalifikation är, i sammanhanget ”kvalifikationssystem” och i förhållande till nationella kvalifikationsreferensramar (så kallade NQFs - National Qualifications Frameworks), är inte helt okomplicerat och det här är det tydligaste sättet jag fått det förklarat för mig.

En definition

En gemensam definition finns för alla de länder som arbetar med att utveckla och implementera NQFs i anslutning till EQF – European Qualifications Framework. EQF är ett transnationellt ramverk, utvecklat av EU för att kunna möjliggöra jämförelser mellan kvalifikationer från olika länder som bland annat ska bidra till ökad mobilitet. Samma definition som finns i EQF-rekommendationen (COUNCIL RECOMMENDATION of 22 May 2017 on the European Qualifications Framework for lifelong learning and repealing the recommendation of the European Parliament and of the Council of 23 April 2008 on the establishment of the European Qualifications Framework for lifelong learning (2017/C 189/03)) återfinns också i rekommendationen om validering av icke-formellt och informellt lärande (RÅDETS REKOMMENDATION av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande (2012/C 398/01)):

ett formellt resultat av en bedömnings- och valideringsprocess som ges när ett behörigt organ fastställer att en person har uppnått läranderesultat till en viss standard.

Definitionen omfattar 3 centrala aspekter:

  1. Ett formellt resultat av en bedömnings- och valideringsprocess (Här avses med valideringsprocess att bedömningsresultatet granskas/bekräftas, alltså inte validering av icke-formellt och informellt lärande.)– för att utfärda en kvalifikation måste en individs kompetens bedömas och bedömningens resultat måste bekräftas i en i förväg angiven process.
  2. Behörigt organ fastställer – bedömningen och formaliseringen av kompetens måste fastställas av någon som har mandat att göra det. I det här sammanhanget kan ett behörigt organ vara en myndighet eller t.ex. en branschorganisation. Det viktiga är att den som utfärdar kvalifikationen har ”rätt” att göra det. Till exempel så kan ju inte en gymnasieskola utfärda en kandidatexamen, eller någon annan än Transportstyrelsen utfärda ett körkort.
  3. Uppnått läranderesultat till en viss standard – alla kvalifikationer har ett specificerat, och i förväg fastställt, innehåll – beskrivet i så kallade läranderesultat (jämför med engelskans Learning Outcomes) som individens kompetens bedöms mot.

Hur processen att ”ta körkort” som den ser ut här i Sverige kan tjäna som ett exempel som uppfyller kraven i definitionen. Det finns en standard som beskriver vad man måste kunna för olika typer av körkort och den standarden har definierats av någon som har legitimitet att göra det. Det finns ett behörigt organ med mandat att utfärda körkort, Transportstyrelsen, och de gör det efter att en individ har avlagt både praktiskt och teoretiskt körkortsprov. Bedömningen görs av Trafikverket som bekräftar att en viss individ har uppnått resultat på proven som är tillräckliga för att Transportstyrelsen ska utfärda körkortet. Vad som krävs för att bli godkänd är även det bestämt i förväg.

De allra flesta kvalifikationer i ett kvalifikationssystem är kopplade till specifika utbildningar och utbildningsinstitutioner. Det är trots detta viktigt, för att förstå kvalifikationer, att klargöra att en kvalifikation inte är detsamma som en utbildning. En utbildning är en väg (på engelska learning pathway) som kan leda fram till en kvalifikation men det kan även finnas andra vägar mot en och samma kvalifikation. Igen kan körkortet vara ett exempel. Jag avlade mitt körkortsprov, både det teoretiska och det praktiska, utan att ha tagit en enda teori- eller körlektion. En grundläggande idé ur ett kvalifikationsperspektiv är alltså att hur och var en individ lärt sig något inte ska spela någon roll när man utfärdar en kvalifikation, så länge man genom en bedömning visar att man har den kompetens som kvalifikationen ställer krav på.

Är kvalifikationer viktiga?

Vikten av kvalifikationer varierar bland annat beroende på graden av reglering på arbetsmarknaden. En arbetsmarknad med hög grad av reglering innebär ofta att arbetsgivare inte kan anställa personer som inte har den nödvändiga kvalifikationen medan en låg grad av reglering ger en större frihet att anställa personer som inte har rätt kvalifikation. Men även vid en låg grad av reglering kan en utfärdad kvalifikation underlätta både för arbetstagare och för arbetsgivare i anställnings- och rekryteringsprocesser. Kvalifikationen som en innehållsförteckning och kvitto ökar chansen att få ett jobb som motsvarar en individs faktiska kompetens och en arbetsgivares chans att anställa personal som utför sitt arbete med god kvalitet. Här kan ytterligare en metafor för vad en kvalifikation är användas – en kvalifikation är en form av valuta, en innehavare av en kvalifikation kan använda den för att ”byta” till sig ett jobb på arbetsmarkanden.

Ett väl utvecklat kvalifikationssystem har naturligtvis fler nyttor än så, det tänker jag återkomma till i framtida bloggar. Om fokus för denna blogg har varit kvalifikationen i centrum kommer nästa blogg lyfta blicken och försöka beskriva vad ett kvalifikationssystem är.

 

[1] COUNCIL RECOMMENDATION of 22 May 2017 on the European Qualifications Framework for lifelong learning and repealing the recommendation of the European Parliament and of the Council of 23 April 2008 on the establishment of the European Qualifications Framework for lifelong learning (2017/C 189/03)

[2] RÅDETS REKOMMENDATION av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande (2012/C 398/01)

[3] Här avses med valideringsprocess att bedömningsresultatet granskas/bekräftas, alltså inte validering av icke-formellt och informellt lärande.




Sub Title: Den här texten ingår i en serie av inlägg där jag kommer skriva om kvalifikationer och kvalifikationssystem.
Display on Slider:
Slicer baggrunds billede:
Nyhetsbrev Nummer:
Organisation:
Språk: svenska
Land: Sverige
Skjul Social:
Skjul Dato:
ISSUID:
ISSU:
YouTube ID:
Fotograf:
Foto beskrivelse:
Externt bilde:
Adresse:
Vimeo ID:
Endast Rubrik i RSS:
Kræver registrering:
Rapport bild:

Nyeste billeder