”Människor som har självaktning och tror på sig själva, det är så betydelsefullt!”

Det talas emellanåt mycket om sociala företag som en räddning för välfärdssamhället, men de framgångsrika exemplen syns sällan. Yallatrappan i Malmö har gjort det som andra misslyckats med – de har gått från att vara ett ESF-projekt till en lyckad verksamhet med 34 anställda, och priserna regnar över dem.
Marja Beckman Fatme El-Zein, Taghrid El-Ali och Layla Alhfie lagar och säljer mat i Yallatrappans kök.

På bottenplan till ett av de höga miljonprogramshusen i Malmöstadsdelen Rosengård ligger Yallatrappans kontor och kafé. På gården utanför finns kryddodlingar, med odlingslådor som formats till bokstäverna Y och T. Där får alla som bor i området plocka kryddor.

När DialogWeb kommer dit en solig junimorgon håller Taghrid El-Ali, Layla Alhfie och Fatme El-Zein på att förbereda lunchen i det lilla köket. Gemensamt för alla som jobbar och praktiserar i Yallatrappans verksamheter är att de är utlandsfödda, har bott många år i Sverige och har låg utbildning och ingen eller väldigt lite arbetslivserfarenhet. De har ofta tagit stort ansvar för barn och familj.

Socialt företag som växte

Yallatrappan startade som ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden (ESF) mellan 2008 och 2010. Målgruppen var utlandsfödda kvinnor som stod långt ifrån arbetslivet. Man valde att utgå från vad dessa kvinnor kunde, och började med matlagning eftersom det är något flera av dem har stor erfarenhet av.

Till skillnad från många andra ESF-projekt, som runnit ut i sanden i samband med att stödpengarna tagit slut, har Yallatrappan fortsatt som ett socialt företag – och vuxit. Vid starten var de sex personer i personalen. Numera finns 34 anställda och därtill praktikanter. De flesta anställda har tidigare varit praktikanter på Yallatrappan. Verksamheten styrs som ett kooperativ vilket innebär att alla beslut fattas demokratiskt mellan de anställda.

– Här finns så mycket kraft, energi och förhoppningar, säger ordföranden Christina Merker-Siesjö som har varit med sedan starten. Hon var verksamhetschef på studieförbundet ABF:s bolag ABL i Malmö när projektet startades.

ESF-projekt ska alltid delvis finansieras av någon form av offentlig verksamhet och Yallakvinnorna hade försörjningsstöd medan projektet pågick. Det fanns inga ekonomiska krav på kvinnorna, utan deltagandet byggde på frivillighet. Syftet var att arbeta med utveckla kvinnornas självförtroende och oberoende. Sedan blev de anställda på deltid, och numera jobbar några av dem på heltid.

syateljé2-1.JPG  
I syateljén i Sofielund arbetar kvinnor med olika syuppdrag. För tillfället syr de bland annat om gamla hotellhanddukar till morgonrockar.

– Idag bär vi våra egna kostnader. Vi är en ideell förening med näringsverksamhet och har inte sökt föreningsbidrag eftersom vi är momspliktiga. Alla våra pengar går tillbaka till verksamheten, säger Christina Merker-Siesjö.

Yallatrappan har idag 14 miljoner kronor i omsättning varav ungefär 55–60 procent kommer från deras kommersiella verksamhet. En annan del av verksamheten görs i samarbete med Arbetsförmedlingen. Den som söker praktik på Yallatrappan uppmanas att gå genom sin handläggare på Arbetsförmedlingen eller kommunen (som förmedlar försörjningsstöd).

Yallatrappan skalar upp

Verksamheten är så framgångsrik att Malmö stad har bett Yallatrappan att skala upp och etablera sig på fler utsatta områden. I området Sofielund finns en syateljé och där sömmerskor gör beställningsarbeten. I skrivande stund syr de om gamla hotellhanddukar till morgonrockar. En stor del av verksamheten bygger på återbruk. Inom samma verksamhet finns också tapetserarverksamhet där både kvinnor och män renoverar möbler.

Yallatrappan har också ett samarbete med Ikea i Malmö. Ikeas kunder kan köpa tyger i varuhuset och lämna in dem för att få dem sydda av kvinnorna i ateljén som ligger i varuhuset.

Yallatrappan har också cateringverksamhet och kontorsstädning. Men ingen av de kommersiella verksamheterna dumpar priserna – man betalar avtalsenliga löner. Däremot kan introduktionen ta tid.

Det skrivna ordet kan skapa osäkerhet

– Många av kvinnorna har nästan beröringsskräck när det gäller papper och tryckta ord. Det skrivna ordet har en sådan tyngd. Vi kan inte ”segla fram” med papper och PM som de ska läsa igenom utan vi måste hitta andra modeller för att närma oss kvinnorna, berättar Christina Merker-Siesjö.

Det pedagogiska arbetet blir därför ”learning by doing” – pedagogerna står bredvid och går igenom momenten rent praktiskt.

– Sedan kan vi komplettera med korta skrivna stycken, till exempel i punktform – 1, 2, 3. Vi lämnar aldrig ifrån oss papper utan att ha gått igenom dem först. Ett annat sätt att förklara sammanhang kan vara att rita cirklar och symboler som gör det visuellt lättillgängligt. Och i syateljén hänger alla verktyg på väggen med de svenska orden under, säger Christina Merker-Siesjö.

Det är en sak att lära sig orden, men i ett nytt land ska man också lära sig kulturella koder. Yallatrappan hade ett avtal med en matleverantör, men plötsligt kom mat från ett annat ställe – kvinnan som hade beställt konstaterade att maten var billigare där. När pedagogerna förklarade att allt måste köpas från den avtalade leverantören förstod hon inte vad de menade. Inte förrän de liknade avtalet med ett giftermål: Du kan inte träffa någon ny förrän du har avslutat din gamla relation.

– Det gäller att hitta exempel som ligger nära dem själva, då förstår de, säger Christina Merker-Siesjö.

Ibland låtsas den som inte riktigt förstår att hon gjorde det. För pedagogerna gäller det därför att ständigt kontrollera att kvinnorna har förstått.

Yallavagg.JPG  
I Yallatrappans kafeteria hänger släktfoton. ”Genom bildutställningen vill vi lyfta fram historier och bakgrund av Yallatrappans kvinnor. Bilderna är personliga tidsdokument från miljöer och sammanhang som ligger kvinnorna varmt om hjärtat. De berättar historier om deras familjer och barndom, minnena som man bär med sig genom livet”, står det på tavlan i mitten.

Mentorskap utanför Malmö

Yalla har spridit sig utanför Malmö och Yallatrappan erbjuder mentorsverksamhet till verksamheter på andra orter som vill göra något liknande. Kraven är att ingen vinst tas ut och att besluten fattas kooperativt. Nu finns Yalla även i Sjöbo, Rinkeby och Östersund. Yallatrappan har också tagit emot flera näringslivspriser.

Många vill göra studiebesök på Yallatrappan och Christina Merker-Siesjö reser Sverige runt för att berätta om verksamheten. Den här torsdagen i juni är en grupp volontärer från Svenska kyrkan i Höllviken där för att samla inspiration till sin verksamhet där de skänker kläder och anordnar middagar för migranter.

– Det är sådana som ni är kittet i samhället! säger Christina Merker-Siesjö till volontärerna och berättar att kvinnor från tretton olika nationaliteter arbetar på Yallatrappan.

– Vi fokuserar på det som vi har gemensamt istället för att se skillnader. Jag brukar berätta om fyra generationer kvinnor i min familj – mormor, mamma, jag och min dotter. Min mormor hade nio barn och sex års utbildning. De bodde i ett rum och kök och var bönder i Småland. Min mamma hade två barn och bodde i två rum och kök. Hon gick också bara sex år i skolan och arbetade alltid. Hon städade, plockade potatis och plockade rosor i en handelsträdgård. Varje dag cyklade hon hem från jobbet för att ställa mat på bordet åt oss, och på kvällarna skrev hon fakturor åt pappa. Jag fick fyra barn men har fler rum. Jag har också haft möjlighet att studera på universitet och högskola. Min dotter som är 32 år jobbar som psykolog i Indonesien. Hon lever ett kosmopolitiskt liv. När jag berättar detta för kvinnorna här på Yallatrappan säger de: Nu är vi din mamma.

– Vi säger åt dem att flytta 75 år framåt i tiden direkt, medan vi har successivt har inhämtat kunskap under flera generationer, konstaterar en av kvinnorna från kyrkan.

Att känna sig behövd

Att gå från långvarig arbetslöshet och utanförskap till att få ett jobb kan göra underverk för en människa. Bara att veta att någon väntar på en. Christina berättar om en handläggare som besökte Yallatrappan och inte kände igen en kvinna, vars ärende hon tidigare arbetat med: kvinnan gick inte längre med krökt rygg utan var stolt och glad.

Kvinnorna får också en helt annan position i sina familjer. Eftersom de ofta utgör navet i sin familj är det nyttigt för barnen att se sin mamma mer tillfreds med tillvaron. Hon blir också en förebild.

– Människor som har självaktning och tror på sig själva, det är så betydelsefullt! Yalla har sparat samhället 200 miljoner kronor sedan det startade! säger Christina Merker-Siesjö.

Denna artikel finns också i vår tidskrift Dialog, som kommer ut i november, 2017 i samband med den norska ordförandekonferensen om vuxnas lärande och inkludering. Läs mer om konferensen och anmäl dig här!