”Validering ska ta utgångspunkt i verkligheten”

Individen står i fokus, inte skolan, när NVL samlar gemensamma krafter för att skapa verktyg och struktur för dem som arbetar med validering.
Marja Beckman NVL-seminariet gav möjlighet för experter från olika sektorer och länder att diskutera validering.

Validering – för den som inte vet det – innebär strukturerad bedömning, värdering och erkännande av en persons kunskaper och kompetenser, oavsett hur personen har tillgodogjort sig kunskaperna.

– Jag tycker att vi i Norden borde slå oss på bröstet och säga att vi är bra på validering, sa Anna Kahlson från Sveriges Valideringsdelegation när experter från hela Norden möttes i Stockholm den 30 november.

Anna Kahlson berättade att NVL-nätverkets rapport ”Validation and the value of competences – Road Map 2018” används i flera länder som hon har samarbetat med. Rapporten ger en bild av hur valideringsprocessen kan fungera, från kartläggning och bedömning av tidigare kompetenser, till hur resultaten av processen kan vara till nytta för både individen och samhället.

– Ska validering ge resultat för individen och samhället i stort måste man hitta tydliga beskrivningar för vad man valideras mot. Det krävs transparens och relevans. Hur skapar man relevans? Vem säger att något är relevant? Samverkan är nyckeln. Vi i Norden får dåliga betyg på att matcha kompetens mot arbetslivet. Vi är inte så bra på att beskriva vad vi har för kompetensbehov, sa Anna Kahlson innan hon behövde rusa vidare till nästa möte.

Undersökning av valideringsprojekt

På seminariet i Stockholm presenterades en forskningsrapport om validering i Norden. Forskarna, som kommer från Sverige, Finland och Danmark, har följt utvalda utbildningsanordnare i respektive land. De har studerat arbetsprocessen när individer får sina kunskaper validerade. Med jämna mellanrum har forskarna sedan mötts och tagit del av varandras erfarenheter och arbete.
– Det är inte vi som forskare som har gjort kvalitetsarbetet, utan de som jobbar med det, sade Per Andersson från Linköpings universitet i Sverige.

Gruppen ser sin forskning som en dialog, inte aktionsforskning.

– Vid aktionsforskning är forskaren med och gör jobbet. Jag satt inte och utvecklade nya instrument för kartläggning. Hade det varit aktionsforskning hade jag varit med och jobbat med mina idéer, sade Per Andersson.

– Vi har påverkat praxis men vi har inte utvecklat modellen, sade Ulla Nistrup från VIA UC i Danmark.

– Vi har beställt frågor som är viktiga för dem att diskutera. De har varit aktörer, tillade Timo Halttunen från Åbo universitet i Finland.

Utgångspunkt i verkligheten

På konferensen varvades presentationer med gruppsamtal. DialogWebs redaktör satt vid samma bord som några av nätverksmedlemmarna: Fjóla Larusdottir och Haukur Har∂arson från Arbetslivets utbildningscenter på Island, John Dalsgaard från Yrkesutbildningskontoret på Färöarna, och Åge Hansen från Utdanningsdirektoriatet i Norge.

Bordssamtal.JPG  
Fjóla Larusdottir, John Dalsgaard, Haukur Har∂arson och Åge Hansen är överens om att individens behov är viktigast när det gäller validering.

Vilka är era tankar kring forskningsrapporten?

– Den måste vara så enkel att den ska gå att använda, sade John Dalsgaard.

– Den ska ta utgångspunkt i verkligheten snarare än i modellen. Och det är stor skillnad mellan yrkesskola och allmänna teoretiska ämnen, sade Åge Hansen.

– Vårt fokus är att individen ska stå i centrum, inte skolan, sade Haukur Har∂arson.

Fjóla Larusdottir tillade:

– Studie- och yrkesvägledarna är viktiga. Det är ofta dem du får information av och då måste vägledarna kunna informera om vilka alternativ som finns.

Haukur Har∂arson säger att majoriteten av dem som vill validera sina kunskaper på Island är över 40 år och har en oavslutad utbildning bakom sig. Många bär på en känsla av att ha misslyckats i skolan.

– Om du till exempel är 40 år och har arbetat som snickare men saknar formell utbildning behöver du inte lära dig att hålla en hammare. Du behöver inte börja på samma punkt som den som är 20 år och saknar erfarenhet, sade Fjóla Larusdottir.

– Många blir överraskade över hur mycket de kan. De kanske bara behöver ett halvt års vidareutbildning i stället för två år, sade Åge Hansen.

Att vi står inför ett stort paradigmskifte när det gäller utbildning och kompetens var flera deltagare överens om. Många branscher digitaliseras och förändras. Många människor kommer till Norden som flyktingar och behöver få möjlighet att bevisa vad de kan för att komma in i samhället. Samtidigt blir invånarna äldre och friskare.

Nätverken har mycket att göra. 2018 ska EU:s medlemsstater ha en struktur för nationell validering på plats.

Forskarna.JPG  
Valideringsmodellen som Per Andersson, Timo Halttunen och Ulla Nistrup har tagit fram ska kunna anpassas till många olika sammanhang.

Mer information

Forskarnätverket presenteras närmare i DialogWeb-artikeln ”Projektgrupp skapar kunskap om att utveckla kvalitet på validering”

ValiGuide är en plattform för dem som arbetar med validering. ValiGuide ger stöd för hur du metodiskt kan kartlägga en individs kunnande: http://nvl.org/valiguide

Rapporten Validation and the value of competences - Road Map 2018 som har varit underlag för flera länders valideringsarbete: http://nvl.org/Content/Validation-and-the-value-of-competences-Road-Map-2018

Skolverket i Sverige har en Mooc om validering: www.skolverket.se/valideringsutbildning. Dessutom har hittills två universitetsutbildningar i validering påbörjats i Sverige under hösten 2017. Eftersom söktrycket var stort kommer kurserna förmodligen att finnas på sju universitet under 2018.