Asylsökande praktikant gav Morakniv ett nytt affärsområde

När asylsökande Bashar Mustafa fick en praktikplats på det lokala företaget Morakniv gick han till chefen och erbjöd sig att översätta företagets produktkatalog till arabiska.
Marja Beckman Henk Noback och Pia Kadfalk i Moraknivs fabrik.

Drygt ett år senare är han Moraknivs exportchef i Mellanöstern, och omsättningen i den regionen har ökat från 0,5 till 7 miljoner. Här är berättelsen om hur det gick till.

Hösten 2015 kom en våg av asylsökande till Sverige. De placerades på olika asylboenden i landet. Ett av dessa boenden låg i Gesunda utanför Mora i Dalarna, i mellersta Sverige. Mora är kanske mest känt för den årliga skidtävlingen Vasaloppet som går samma sträcka som Sveriges kung Gustav Vasa flydde från danska soldater år 1520. I Mora hittar du mycket av det som symboliserar det gamla Sverige; fäbodar, röda hus med vita knutar och vacker natur. Härifrån kommer också Dalahästen som är en av Sveriges mest populära souvenirer.

Många Morabor är intresserade av sport, och förutom skidåkning är även hockey populärt. Föreningarna är viktiga för det sociala livet på orten.

Bjöd in till hockeymatch

På det lokala företaget Morakniv funderade man över vad de kunde göra för att hjälpa de asylsökande att komma in i samhället. Morakniv tillverkar knivar som är kända för sin höga kvalitet. Deras mest kända modell används traditionellt till friluftsliv; allt från att tälja trä till att rensa fisk.

– Vi bjöd in alla från asylboendet till en hockeymatch. Det brukar vara trevlig stämning på matcherna, de knyter ihop byn. Vi berättade om spelets regler. Sedan hämtade vi dem med buss. De kom hela familjer – män, kvinnor och barn, berättar Moraknivs vd Henk Noback.

– Mora har aldrig haft en så stark hejaklack, säger Pia Kadfalk som är HR-ansvarig på Morakniv.

– De sprang runt med flaggor och trummade. Mora vann också! Spelarna brukar tacka klacken efteråt, den här gången tackade de även de asylsökande, berättar Henk Noback.

Möte med kulturkrockar

På den tiden var det möjligt för företag att ge asylsökande en praktikplats under tre månader. Morakniv kunde erbjuda två praktikplatser. De presenterade sina verksamheter för de asylsökande, och fick mycket positiv respons.

– Det uppstod förstås kulturkrockar. När vi sa att vi har 70 personer i fabriken och 50 på kontoret frågade de ”har ni så många chefer?”. En gång under visningen försvann de bara. Vi sprang och letade, och till slut visade det sig att de hade gått undan för att be, säger Henk.

– Det var ju okej, bara de berättade för oss varför de försvann, säger Pia.

Från praktikant till exportchef

De två irakiska män som Morakniv tog in som praktikanter var drivna och tog för sig. Efter två månader fick de arbetstillstånd. Hayder Alhassan praktiserade och är nu fast anställd i produktionen. Bashar Mustafa praktiserade på marknadsavdelningen. När Bashar hade varit där några veckor föreslog han för sin chef att han skulle översätta Moraknivs produktkatalog till arabiska och skicka ut till sina kontakter i Mellanöstern. Chefen sa ja. Nu är Bashar fast anställd som exportchef på Morakniv. Eftersom han kan språket och kulturen vet han hur han ska arbeta med arabisktalande kunder. När han började hade Morakniv en omsättning på cirka en halv miljon kronor i den regionen. Idag, ett och ett halvt år efter att Bashar började som exportchef, ligger omsättningen på 7 miljoner kronor.

Pia berättar också att Bashar kunde nästan flytande svenska när han började på Morakniv. Han hade lärt sig språket på egen hand genom internet.

Svåra minnen

Det låter som en solskenshistoria, men de båda männen har svåra minnen att bearbeta. Morakniv har också haft andra praktikanter, till exempel en man vars fru omkom under flykten. Den mannen klarade inte riktigt arbetsbördan eftersom det var svårt att hitta barnpassning.

Hayder fick uppehållstillstånd i våras, men Bashar och hans familj väntar fortfarande på uppehållstillstånd. Den som inte har uppehållstillstånd saknar svenskt personnummer och får egentligen inte ha ett bankkonto. Genom att finkamma hela Mora hittade man till slut en bankdirektör som såg mellan fingrarna och ordnade så att de kunde få sina löner insatta på banken.

– Det är många hinder på vägen, säger Pia Kadfalk med en suck.