Att våga vara en asfaltsväxt

28-09-2011

Att våga vara en asfaltsväxt

Om vi i väst ska ha en chans att överleva det post-industriella samhället måste vi lära oss att utveckla vårt kreativa tänkande, sade ”tänkologen” PA Ståhlberg till de samlade konferensdetagarna.

Det finns en förklaring till varför olika människor lär sig olika mycket i ett klassrum. Vi lär alla på skilda sätt. Tänkologen PA Ståhlberg lät deltagarna på konferensen ”Tänk om...” testa sig själva: Var de visuella, auditiva eller kinestetiska personer? Visuella personer har synen som sin huvudsakliga inlärningskanal och vill läsa och se bilder och diagram för att lära. För auditiva personer är hörseln den huvudsakliga inlärningskanalen och dessa personer lär sig bäst genom ljud, musik, samtal och diskussioner. Båda dessa personlighetstyper passar enligt Ståhlberg in i den traditionella skolan. Det gör däremot inte de kinestetiska personerna. De lär bäst när de själva får vara delaktiga, röra på sig, experimentera och uppleva. Kinesteterna är ofta intuitiva och känslosamma.
– Bra kommunikatörer som John F Kennedy, Nelson Mandela och Martin Luther King hade förmågan att tala så att de nådde alla tre personlighetstyper. Riktigt bra lärare försöker också nå alla tre, sade PA Ståhlberg.

Industrin på väg till Kina

Sedan visade han ett bildspel, ackompanjerat av dramatisk musik. Bilderna föreställde en blandning av hårda industrimiljöer och mjuka, vackra motiv.
– All industri är på väg mot Kina. Om inte vi i västvärlden tänker efter vad vi i framtiden ska arbeta med kommer vårt samhälle att gå sämre. Inom skolväsendet kommer ni att få ta emot allt fler klimatflyktingar som behöver vår hjälp. I framtiden kommer det också att råda brist på vatten i stora delar av världen, och här i Norden har vi mycket och bra vatten, sade PA Ståhlberg och underströk att det nu är viktigare än någonsin att ha tillgång till kreativt tänkande som konkurrensmedel.
– Vi går alla i samma skola, hävdade Ståhlberg. Utbildningsväsendet i Norden och Europa har ungefär samma naturvetenskapliga grunder. Och visst är det bra att veta lyftkraften i ett flygplan, men vi måste också lära oss att tänka om. Om jag till exempel vänder på uppgifterna och låter eleverna konstruera mattetalen, ser jag som lärare vad de gör för fel.
Han visade en bild på en grön växt som grodde upp i en spricka i asfalten och sade att det var sådana vi måste bli, asfaltsväxter.
– Alla ni som är gröna växter kan känna er ensamma i en grupp om ni är de enda som vill förändra. Men försök att stå ut! Det finns nog många som gillar er men inte vågar sticka ut hakan!
När PA Ståhlberg definierar kreativitet jämför han med logik. Det logiska svaret på ett problem är oftast den snabbaste lösningen. I en kombination mellan kreativitet och logik och kreativitet finns ett nytt svar, men att komma med ett helt annorlunda svar är sann kreativitet. Då bygger man ett helt nytt system, eller hoppar helt sonika ur det gängse systemet.

Slumpordstänkniken

Därefter fick konferensdeltagarna göra olika övningar. Den första byggde på det som Ståhlberg kallar ”slumpordstänkniken”. Deltagarna delades in i grupper om fem och fem och fick välja en siffra. Varje siffra hörde ihop med ett ord, till exempel hajfena, svårmod eller balettdansare. Grupperna skulle låtsas att de ingick i en utvecklingsgrupp på ett företag som tillverkade kaffekoppar. Utmaningen var sedan att associera fritt kring hur man kunde kombinera det slumpord man fått och den så kallade fokuseringspunkten, det vill säga kaffekoppen.
När gruppen skrivit ner sina associationer gällde det att kategorisera orden man kommit på. Orden kunde delas in som 1) Bra idéer – idéer som för dig mot målet, 2) klivstenar som bara var till för att kunna associera vidare från, 3) ”ojsan” – användbara idéer som går att använda men inom andra områden, och 4) hjärteidéer som du, men inte den övriga gruppen tror på.
Därefter fick grupperna använda sin fantasi för att hitta på nya sorters kaffekoppar. Idéerna blommade fritt.
– Ni är för snälla i skolan och ni måste bli tuffare, sa PA Ståhlberg, men tillade att kreativa elever måste ledas med lätt hand.
– Om man bara ställer krav och tror på att människor kan, öser de bara på!