Delningsekonomin påverkar utbildningsvärlden

Hur ser utbildningsvärlden ut om 20 år? Kommer vi snart att få utbildningens motsvarighet till taxiföretaget Uber?
Marja Beckman Ser vi början på ett nytt Närvaronätverk?

 

23-05-2016

Världen digitaliseras snabbt och delningsekonomin påverkar även utbildningsbranschen. Seminariet ”Kunskap är kul” fokuserade på vad glesbygden kan vinna på distansutbildning.

Det är maj i Östersund. Solen skiner och några studenter sitter i gräset. I bakgrunden syns ett fjäll med snöfläckar. Tittar man lite åt vänster syns Storsjöns ljusblå vatten och Frösöbron. Inne i Österängsskolan, en modernistisk byggnad som byggdes runt 1950, hålls ett seminarium distansutbildning och framtidens lärande. Österängsskolan används nu som lärcentrum för vuxna studenter.

Seminariet ”Kunskap är kul” arrangerades i samarbete mellan NVL och Region Jämtland Härjedalen. För dem som bor i mindre orter långt ifrån universitet och högskolor kan det växande utbudet av distansutbildningar vara en stor tillgång. I det avslutande panelsamtalet talades det förhoppningsfullt om möjligheterna som distanslärande kan innebära, till exempel för dem som vill bo kvar på sin lilla ort.

MOOC – en revolution men ingen tsunami

Alastair_web.jpg
MOOC är för sådana som oss, sa Alastair Creelman och poängterade MOOC-arnas betydelser för livslångt lärande

Alastair Creelman, specialist inom e-lärande vid Linnéuniversitetet, talade om Mooc (Massive online open course) som för några år sedan blev en ”hajp” inom utbildningsvärlden.

– Massmedia skrev mycket om det, men utan djup. Det skrevs att Mooc var en ”tsunami” som skulle svepa bort alla universitet i världen. Nu är hajpen borta och vi kan börja arbeta, sa han.

Det mest revolutionerande med Mooc är att vem som helst kan ta del av kurser från prestigefyllda universitet som exempelvis Stanford och MIT i USA. Detta är en följd av den digitala revolutionen och delningsekonomin som har skakat om och förändrat de flesta branscher – inte minst musikbranschen och taxinäringen. En av paneldeltagarna i slutet av seminariet frågade när vi får utbildningens motsvarighet till taxiföretaget Uber, där kunderna bland annat kan boka och betala genom en app,.

– De utbildningsanordnare som tror att det är ”business as usual” lever farligt. De som skapar beredskap för framtiden klarar sig. Vi är inte immuna mot det som händer i världen, sa Alastair Creelman.

Han berättade att de första ”Mooc-arna” skapades av kanadensiska forskare som såg möjligheterna i att använda internet och sociala medier till att skapa kollaborativt lärande. Det var alltså inte de stora amerikanska universiteten som var först.

– De flesta campusstudenter har aldrig hört talas om det, Mooc är för sådana som oss. De flesta läser av ren nyfikenhet.

Det vanligaste upplägget är att kurserna är gratis, men den som vill få ett certifikat på att de har gått kursen får betala en mindre summa. Kurserna ger inga högskolepoäng, men det håller på att ändras. Vissa universitet har börjat ta betalt för handledning på distans. Creelman tillade att denna handledning är betydligt billigare än campuskurserna.

Om kurserna så småningom ger högskolepoäng måste det också gå att examinera studenterna på ett säkert sätt. Några företag i USA har utvecklat säkerhetssystem som övervakar hemtentor.

– Studenten måste visa leg genom sin webbkamera och kameran ser hela rummet, även bakom stolen och dörren. Allt spelas in. Systemet upptäcker avvikelser. Ett exempel är att systemet gjorde en avvikelserapport efter en timme och tio minuter, det var studentens mamma som kom in med kaffe. Dessa system är förmodligen säkrare än en person som vaktar en salstentamen med ett hav av personer, sa Alastair Creelman.

Mooc för arbetslösa

Asa_web.jpg
Åsa Händel berättade om hur MOOC-kurser kan användas för att stärka arbetslösas självkänsla och studiemotivation.

Lite senare berättade Åsa Händel från Kommunalförbundet Akademi Norr om hur de använt Mooc-kurser för att hjälpa arbetslösa att komma vidare och kanske hitta en ny karriär. Studenterna får behålla sin ersättning medan de läser Mooc-kurserna eftersom dessa inte är studiemedelsberättigade.

– I samarbete med lärcentrumen i våra kommuner kartlägger vi vad studenten vill och sätter ihop studiepaket. På måndagar klockan nio samlas alla som läser samma studieform, men inte nödvändigtvis samma kurs, berättade Åsa Händel.

Projektet arrangeras i samarbete med Lunds universitet som examinerar deltagarna, antingen genom muntlig eller skriftlig tentamen. Då får de ett intyg. Högskolepoäng gå det som sagt inte att få för Mooc-kurser – ännu. Att det blev Lund berodde på att de var de enda som tackade ja – de närliggande universiteten visade inget intresse då. Numera är intresset från universiteten större, noterade Åsa Händel.

– Kursernas syfte är bland annat att ”boosta” självkänslan kring studier, att studenterna ska känna att de studerade för att de ville, inte för att de måste. Det kan också motivera dem att gå vidare in reguljär utbildning. Detta är en möjlighet för oss att nå ut till en målgrupp som vi tidigare inte har kunnat hjälpa. Många av dem saknar högskolebehörighet och ett annat hinder kan vara att de bor långt ifrån något universitet och inte är flyttbara, på grund av familj eller någon annan orsak.

Hur aktivera passiva studenter?

Hrobjartur_web.jpg
Hróbjartur Arnason bad publiken placera var, på en skala mellan professionellt och privat, och huruvida de var deltagare eller besökare, på olika sociala medier.

På såväl campuskurser som distanskurser finns det oftast en grupp tysta och passiva studenter. Hróbjartur Arnason från Islands universitet och Jørgen Grubbe från föreningen FLUID (Føreningen for fleksibel uddannelse i Danmark) berättade om Distansnätverkets projekt där de undersökte varför vissa distansstudenter inte deltar i online-diskussionerna.

Projektet innehöll följande delar:

  1. Verktyg för att aktivera passiva elever.
  2. Vertyg för att förutse passiva elever.
  3. Verktyg för att känna igen passiva elevers lärande.
  4. Ett test att använda dessa tre verktyg parallellt.

På internet används ordet ”lurkers” – de personer som finns online men väldigt sällan skriver något i diskussionsfältet eller deltar på andra sätt.

– Om du aldrig deltar i diskussionen vet vi lärare inte: Är du där, är du sjuk, dog du? sa Hróbjartur Arnasson, vilket lockade publiken till skratt.

Diskussionen som följde handlade om att samma person kan vara väldigt aktiv i ett socialt medium och bete sig som en ”lurker” i ett annat. Det finns Facebookgrupper för alla möjliga intresseområden och de flesta har sina särskilda regler när det gäller socialt beteende och tonläge. Valet att vara mer eller mindre aktiv kan bero på gruppens storlek och stämning, men passivitet kan också grundas i en rädsla för att ställa fel frågor och verka dum. Och för en del är det helt enkelt obekvämt att vara aktiva i sociala medier.

– När jag säger till studenter att jag vill att de deltar mer online, säger de ”jag vill inte ha mitt namn där hela världen kan se det”, sa Hróbjartur Arnasson.

Den efterföljande övningen visade också hur mycket våra privata och professionella liv sammanblandas på internet.

En fråga för framtidens distansutbildningar är om de passiva eleverna i framtiden kommer att bli färre, eller om det alltid kommer att finnas en grupp människor som är obekväma med att synas i sociala medier.

Jan Lindblom på Skolverket talade om EU:s mål för livslång vägledning och de rapporter som NVL gjort där man använder begreppet Career Management Skills ur ett nordiskt perspektiv. Han berättade bland annat att Skolverket har kurser om vägledning för vuxna och planerar en kurs om vägledning och validering.

Otava – flexibel folkhögskola

Taru_web.jpg  
Taru Kekkonens arbetsplats, folkhögskolan Otavan Opisto, som har varit online sedan 1997.

På Otava Folkhögskola i Finland tas flexibiliteten till en högre nivå. Taru Kekkonen  berättade att skolans distansstudenter får välja det digitala verktyg som de känner sig mest bekväma med. Och istället för att ha skoluppgifter får eleverna göra sina egna uppgifter och lägga dem i en portfolio. Betygen baseras på portfolion.

Distanskurserna gör att folkhögskolan når ut till studenter som annars inte skulle ha haft möjlighet att studera. Bland studenterna finns skiftarbetare, arbetslösa, entreprenörer, personer som reser mycket i arbetet, professionella idrottare, utlandsfinnar, pensionärer, småbarnsföräldrar, människor med hälsoproblem, folk som bor långt borta och personer med negativ skolhistoria.

– Mammor med små barn kan skicka sina uppgifter klockan fyra på morgonen, sa hon, och berättar vidare om en kvinna som var väldigt aktiv online, men när jag sa att hon skulle delta i  en muntlig övning sa hon att hon fick panikattacker av att tala med folk. Hon behövde inte göra någon muntlig övning, berättade Taru Kekkonen.

Personalen på Otavan Opisto har också börjat byta ut ordet distans till närvaro (presence). Blir det framtida namnet på NVL:s distansnätverk Närvaronätverket? Den som hänger med får se.

Fikarast_web.jpg
Rasterna gav möjligheter till mingel och kunskapsutbyte. Konstverken i taket är gjorda av Mats de Vahl.