Elundervisning på många språk

Kurt Marttala Bertil Barsk, som är yrkeslärare i elteknik, övervakar när Henri Marttala från Finland kopplar in en motor.

Elundervisning på många språk

Klockan är kvart i nio och Bertil Barsk, som är yrkeslärare inom el, tar dagens första fikapaus tillsammans med sina tio kolleger. De är alla män och de undervisar vid linjen för teknik och industri vid yrkesutbildningscentret Utbildning Nord i Övertorneå. Just denna höstdag är det mest brännande diskussionsämnet vinterdäck. Man åberopar tester på internet och diskuterar livligt vilka bildäck som är de bästa.

Trots att det är morgon och fortfarande mörkt ute har undervisningen i den här skolan redan pågått i flera timmar, närmare bestämt sedan klockan sju. Skoldagen här är anpassad till en vanlig arbetsdag på ”verkstadsgolvet”, den börjar klockan 7 och tar slut 15.35.
Bertil Barsk kör varje morgon till sitt jobb från Pello, som ligger 60 km norr om Övertorneå.
– Jag vaknar femtiden och så tar det ungefär 50 minuter att köra hit för det är sällan trafik på vägen. Klockan halv sju är jag i allmänhet framme vid skolan och då brukar jag öppna dörren åt de elever som vill komma lite tidigare, men jag har en kollega som brukar komma ännu tidigare.
Biltrafiken är gles, men det är inte ovanligt att arbetsresan störs av renar på vägen. För ca femton år sedan krockade Barsk med en ren, men han vet ungefär vilka avsnitt som är farliga.
På vinterhalvåret är det mörkt när Barsk startar hemifrån och lika mörkt när han återvänder hem. En del av året visar sig ju solen inte alls.
– Men snart är det januari och vi börjar se solen igen.

Får inte göra fel

Just denna mörka höstdag är det kontrolluppgifter och rättning av prov som gäller.
– Undervisningen bygger på självstudier och eleverna ber om hjälp när de behöver. Jag går runt på avdelningen och kollar situationen.
En väldigt stor del av undervisningen går ut på praktiska övningar och i elbranschen är det speciellt viktigt att eleverna inte gör några fel.
– I proven måste man göra exakt rätt eftersom det handlar om säkerhet. Vi gör säkerhetsmätningar på varenda övning.

Mångkulturellt

Utbildning Nord erbjuder yrkesutbildning för arbetsmarknadens behov för studerande från Finland, Sverige och Norge och det totala elevantalet är ca 500. Eftersom eleverna kommer från tre olika länder har Bertil Barsk och hans kolleger tre olika utbildningssystem att anpassa sig till. Det är ändå ingenting som Barsk bekymrar sig över.
– Vi är så vana vid olika system och flera språk. Det är roligt att ha elever från flera länder och stämningen är fin. Man får bland annat höra vad det händer i andra delar av Norden.
Undervisningen går både på finska, svenska, norska och engelska och eleverna utgör på många sätt ett blandat sällskap. På ellinjen studerar för närvarande drygt 30 elever, varav majoriteten är vuxenstuderande. En del är studerande från gymnasieskolan med undervisning två dagar i veckan.

Mångsidigt samarbete 

Då centret införde fristående examina år 2008 för de finländska studerandenas del kunde Bertil Barsk tillsammans med sin kollega Kurt Marttala tack vare ett Nordplus Vuxen-mobilitetsprojekt besöka utbildningscentret Sedu i Seinäjoki för att lära sig hur systemet fungerade i praktiken.
– Då var allting så nytt, men det är ett bra system och nu borde vi göra ett nytt studiebesök när vi själva har mera erfarenhet.
Utbildning Nords internationella koordinator Anitta Koivuranta berättar att centret är med i många internationella utbytesprogram och att lärarutbytet med Sedu har fortsatt även efter projektets slut. Just nu håller man på och förbereder ett samarbete kring validering med Vrå folkehøjskole och det blir det första samarbetet med Danmark.

Livslångt lärande

På elavdelningen har Bertil Barsk tre kolleger och två av dem är just den här dagen på väg till Stockholm för att delta i en elmässa. Han ber dem plocka med sig broschyrer och speciellt vill han veta mera om KNX, dvs. data-och larmsystem som används både i industribyggnader och offentliga byggnader men allt oftare även i enfamiljshus.
– Varje dag planerar jag att städa upp här på avdelningen, men då kommer det alltid någon som behöver hjälp och jag är tvungen att avbryta så jag måste väl städa lite åt gången, säger Bertil Barsk.
För att få reda på hur det går för eleverna ringer skolan upp dem 3–6 månader efter att de blivit klara med sin utbildning och allra bäst känns lärarjobbet då Barsk får höra att en elev fått arbete direkt efter utbildningen.
– När man ringer från ett företag och frågar om vi har någon som de kan anställa känns det också bra för då vet vi att vi har lyckats med dem som vi har utexaminerat tidigare.
Att det handlar om livslångt och tvåvägslärande uppskattar Barsk.
– En del av våra elever kan ha tjugo års arbetserfarenhet inom branschen så vi lär oss mycket av dem. Ingen kan allting här så man har hela tiden mycket att lära sig både av elever och av kolleger.
Det har blivit eftermiddag i Övertorneå och det är dags för dagens andra fikapaus. Om det är som det brukar kommer samtalsämnet antingen att röra sig om bildäck eller jakt.
– Det är mycket älgprat just nu för både jag och några av mina kolleger jagar älg. 
 



Fristående examina speciella för Finland

Den yrkesinriktade vuxenutbildningen i Finland grundar sig på systemet med fristående examina, där en persons yrkeskompetens kan erkännas oberoende av om kunnandet förvärvats genom arbetserfarenhet, studier eller på annat sätt.  Det viktigaste är att behärska yrket. Systemet med fristående examina utgår först och främst från arbetslivet. Näringslivet och det övriga arbetslivet deltar i planering, anordnande och bedömning av fristående examina. För vuxna är systemet med fristående examina ett flexibelt sätt att påvisa, förnya och upprätthålla  yrkeskompetensen.

För att ordna och övervaka fristående examina ansvarar examenskommissioner som verkar i anslutning till Utbildningsstyrelsen. Examenskommissionen ansvarar för antingen en eller flera fristående examina. Examenskommissionen avtalar om att ordna examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra parter som har tillräcklig sakkunskap.

Källa: Utbildningsstyrelsen i Finland: Oph.fi