En hållbar vägledning

Det livslånga lärandet har hittat sin självklara plats i det nordiska informationssamhället. I takt med att individer söker svar på hur deras kunskap och kompetens bäst ska nyttjas ökar också behovet av en livslång, välfungerande och tillgänglig vägledning.

Runtom i Norden blåser nya vindar för vägledning. Utvecklingen av vägledningen sker på olika sätt och i olika takt. Variationerna går från samordningsstadium till mer välutvecklade och nätverkande vägledningssystem. Vissa länder och självstyrda regioner har ändrat i läroplaner och lagstiftning och styrt vägledningens utveckling uppifrån, medan det i andra länder vuxit fram modeller på gräsrotsnivå. Men fokus är detsamma - att kartlägga den kompetens, kunskap och erfarenhet som personen har för att visa på möjligheter. 

Kartläggning över karriärkompetens

Karriärkompetens, eller Career Management Skills (CMS), blir ett alltmer vanligt uttryck inom vägledningen. Målet är att den som får vägledning ska hitta sätt att hantera sin livssituation och utforska livet, lärandet och arbetet. CMS ska skapa en bra grund för att personen även under nya omständigheter, ska klara av att göra hållbara val för sin framtid.

JanLindblom.jpg
Jan Lindblom

-En bra vägledning ger personen verktyg att förstå och utveckla sig själv, menar Jan Lindblom som arbetar som undervisningsråd på Skolverket i Sverige. Han fortsätter - ett steg för att förbättra vägledningen, är att på politisk nivå se över hur styrdokumenten kring vägledning ser ut och se till att det finns bra vägledarutbildningar att tillgå.

Sverige är ett av de nordiska länderna där vägledningen formats uppifrån. Vägledningen inom exempelvis Norge och Grönland har istället formats på gräsrotsnivå genom att olika personer och instanser tagit kontakt och börjat samarbeta för att hitta system som ska kunna erbjuda kvalitativ CMS.

Färöarna har startat ett utbildningsprogram på magisternivå inom vägledning. Utöver detta har vägledarna på Färöarna själva skapat ett starkt och aktivt nätverk där de driver frågor i bland annat egen kompetensutveckling och lobbar politiskt för en samhällelig utveckling av vägledningsfunktionerna, För att synliggöra behoven politiskt har vägledarna en modell där de anhåller om pengar från departementet för sina kompetensutvecklingsinsatser.

Vägledning behöver samordnas

CarolaBryggman.jpg
Carola Bryggman

Överinspektör Carola Bryggman från Regionförvaltningsverket i Finland betonar vikten av att vägledningen samordnas både formellt och informellt.

-För personer som är i riskzonen för marginalisering är det extra viktigt med bra vägledning och ett tätare nätverk, säger Bryggman.

Hon lyfter fram att samordningen kan vara kring anvisningar och lagstiftningar, befogenheter och finansiering, men att den också i betydligt större utsträckning även borde inkludera arbetsmarknadsparter. För att hitta helhet och kontinuitet med strategier för samarbete lyfter både Bryggman och Lindblom fram European Lifelong Guidance Policy Network (ELGPN) som en viktig plattform.

TaruKekkonen.jpg
Taru Kekkonen

Ett stort nätverk underlättar för att hitta ledtrådar och skapa sig en nödvändig helhetsbild som grund för vägledningen, menar även Taru Kekkonen som arbetar vid Otavas Folkhögskola i östra Finland. Otavas folkhögskola är helt virtuell och erbjuder såväl undervisning som vägledning online. Kekkonen, som också är en  av medlemmarna i NVLs distansnätverk, poängterar vikten av att vägledaren kan läsa mellan raderna och säger att det bland annat därför kan vara en fördel att ha en och samma vägledare under en längre tid.

Att göra vägledningen mer tillgänglig och individanpassad

För att göra vägledningen mer tillgänglig lyfter universitetsläraren Mia Lindberg från Malmö högskola fram behovet av god samverkan och ett bra nätverk. Debatten om det livslånga lärandet (EU 2001), ligger till grund för hennes resonemang. Lindberg menar att vägledning gott kan ske såväl fysiskt ansikte mot ansikte som med hjälp av dagens teknik, IKT. Men, poängterar Lindberg, för att vägledningen över internet ska vara kvalitativ är det viktigt att anpassa den. Vägledningen ska inte endast bestå av information utan även inkludera personens aktuella förutsättningar baserat på kompetens och erfarenhet. 

Vägledning med hjälp av program/appar som till exempel Skype, Adobe Conect eller Google Hangout där man både ser och hör varandra gör att det är möjligt att läsa av kroppsspråk och reaktioner som under ett vanligt möte. Men, IKT möjliggör också att vägleda anonymt. Instanser som erbjuder vägledning över IKT behöver reflektera över vad som blir optimalt för deras vägledningstjänster – ska även anonym vägledning vara möjlig?

På Åland har regeringen i sitt utbildningspolitiska program Kompetens 2025 lyft behovet av att vägledningstjänsterna utvecklas. Ett första steg har tagits genom att arbetskraftsmyndigheten och utbildningsanordnaren har ingått ett avtal kring köp av vägledningstjänster.

Elisabeth Storfors, byråchef vid Ålands landskapsregerings utbildningsbyrå, poängterar att landskapet har ett intresse för att vägledningen och vägledningstjänsterna utvecklas ytterligare både på individ- och systemnivå. I väntan på besked om medel till ett ESF-projekt med syfte att utveckla vägledningen utgörs idag en stor del av vägledningen på Åland av traditionella möten ansikte mot ansikte. I syfte att öka tillgängligheten och flexibiliteten inom vägledningen skulle ett ökat IKT- användande kunna vara följande steg för Åland.

Teknikens roll för tillgänglig vägledning

JaanaKettunen.jpg
Jaana Kettunen

Forskaren Jaana Kettunen från Jyväskyläs universitet har studerat vägledning med hjälp av teknik (IKT). Hon poängterar att det är möjligt att använda sig av tekniken i en mycket större utsträckning och med bättre kvalitet än vad som görs idag. Även här finns skillnader i Norden. I Danmark har vägledning i chattform över internet blivit vanligare än vägledning genom konversationer i e-post.

Kettunen lyfter fram att nya läroplattformer kan skapa möjligheten att gå från envägs information till en interaktiv och kreativ plattform. På så sätt blir innehållet individanpassat och kommunikationen i det närmaste som ett möte ansikte mot ansikte.

Tekniken, anser Kettunen är avgörande för att förbättra tillgängligheten till vägledning. Det som krävs för vägledning ”ansikte mot ansikte” är tillgång till internet, inte närvaro på en specifik geografisk plats. En god karriärvägledning med hjälp av teknik är innovativt och kan stärka både motivationen och självsäkerheten.

-Det handlar om att våga pröva för att kunna fatta beslut om hur vägledningen blir bäst, menar Jaana Kettunen. 

Docenten Viveca Lindberg, som också är kontaktperson för NVL på Åland, håller med om att det är viktigt att våga pröva och summerar sina intryck från konferensen Nya vindar för vägledning:

-Sammantaget är min bild av det som pågår i de nordiska länderna idag när det gäller vägledning att det behövs samhällsinsatser i form av visioner, mål, strukturer och ekonomi, men också initiativ och försöksverksamhet av de som faktiskt jobbar med vägledning i vardagen.