Filmer ska hjälpa lärare att undervisa vuxna att läsa och skriva

Det är en konst att utbilda vuxna som kommer från ett annat land och saknar grundläggande kunskaper i att läsa och skriva.
Klipp från en av Skolverkets filmer, som handlar om att använda appar som verktyg. Läraren på bilden heter Julia Krakanovskaya.

Skolverket i Sverige håller på att ta fram ett omfattande digitalt stödmaterial för lärare i svenska för Invandrare (sfi) och svenska som andraspråk. I höst anordnas också praktiska kurser för lärare i ämnet i litteracitetsutveckling. Det första regeringsuppdraget kom till Skolverket 2015. Det gick ut på att skapa stödmaterial inom alfabetisering och läs- och skrivinlärning med ett uttalat fokus på användning av modern teknik som resurs i undervisningen. Regeringsuppdraget redovisades i slutet av 2016 och har förlängts under 2017.

Högskolan Dalarna har tagit fram en kunskapsöversikt som visar på aktuell forskning inom området och utgör en vetenskaplig grund för stödmaterialet. Filmerna är tänkta att illustrera de olika delarna av stödmaterialet och grundar sig i praktiska undervisningssituationer. Nu finns drygt 20 filmer – och fler är på väg – på Skolverkets hemsida.

Huvudspåren i filmerna

Filmerna har fyra olika spår:

1) Vad är litteracitet? Förenklat handlar alfabetisering om att lära sig det latinska alfabetet. Litteracitet handlar om lärande i en lite större kontext – inte bara att läs och skriva, utan även att tyda symboler och förstå olika sammanhang, till exempel reklamslogans som kan vara obegripliga för den som inte förstår kontexten.

2) Lärarens roll: Vad är skillnaden mellan att undervisa för barn och vuxna? En vuxen måste få bekräftelse på den erfarenhet han eller hon har med sig och inte bli behandlad som ett barn.

3) Hur kan modersmålet användas som stöd i undervisningen? Forskning har visat att modersmålet har en viktig roll för den som kommer till ett nytt land utan att kunna läsa och skriva. Att parallellt lära sig läsa och skriva på modersmålet och på det nya språket ger bättre förståelse och effekt.

4) Digitala hjälpmedel är det sista huvudspåret, och om det säger Marcello Marrone, enhetschef på vuxenutbildningsenheten på Skolverket:

– Det handlar inte bara om att ge alla en surfplatta så är de glada, utan att använda tekniken i en pedagogisk kontext med tydliga mål och instruktioner för varje uppgift.

Konkreta undervisningssituationer

För att genomföra uppdraget tog Skolverket hjälp av Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet (NC) där man samlar och sprider all forskning inom alfabetisering och litteracitet.

Ett produktionsbolag skapade sedan filmerna som nu finns tillgängliga för den lärare som vill fortbilda sig på egen hand. Men det kan vara svårt att veta var och hur man ska börja. Därför anordnar NC sexdagarskurser i olika delar av landet, som utgår från filmerna. Kurserna riktar sig till alla som arbetar som sfi-lärare eller lärare i svenska som andraspråk. Både behöriga och obehöriga lärare är välkomna.

Kurserna kommer att ges i flera olika delar av Sverige med start den 5,6 och 7 september. En kurs för dem som bor på mindre orter äger rum på flygplatsen Arlanda för att göra det möjligt att resa dit och hem samma dag.

MalinDahlstrom.jpg  

– Beroende på antalet sökande kommer vi att erbjuda kursen flera dagar i följd på samtliga orter. Grupperna kommer att omfatta 35–40 lärare och utbildningen ges under heldagar, berättar Malin Dahlström vid NC.

– Det finns redan mycket stödmaterial tillgängligt för lärare. Utmaningen för lärarna är att hitta tid i sin tjänst för att gå igenom utbudet, hitta rätt och sålla och använda materialet så att de känner att det hänger ihop och är användbart och givande. Det är syftet med kursen som startar i höst, att lotsa lärarna genom resurserna som finns på webben och strukturera ett kollegialt erfarenhetsutbyte. Men det kräver också att lärarnas rektor ger dem tid och möjlighet att ha kollegiala samtal under arbetstid. De enskilda lärarna kan inte själva ta ansvar för sin kompetensutveckling. Utbildningarna börjar i praktiken, i konkreta undervisningssituationer, säger Malin Dahlström.

Fjärrundervisning på modersmålet

Att använda många olika modersmål i undervisningen kan bli en dyr historia för huvudmän och rektorer runt om i landet. Skolverket planerar därför fjärrundervisning på modersmålet, ett stöd som till exempel kan innebära att en person över nätet kan få instruktioner på sitt modersmål.

Intresset för filmerna är redan stort. Marcello Marrone konstaterar nöjt att besöksstatistiken på hemsidan och Youtubekanalen är hög trots att det inte var så länge sedan de lanserades. Behovet finns uppenbarligen.

På grundutbildningen för lärare finns inga kurser i hur man lär vuxna att läsa och skriva, men det finns som valbara kurser.

– Så fort vi får chansen för vi på NC fram att vi vill instifta en lärarutbildning för lärare som arbetar inom vuxenutbildningen. Vi vill höja behörighetskravet för att få undervisa inom sfi, bland annat eftersom sfi ju är den skolform som har den mest heterogena elevgruppen. Inget stödmaterial i världen kan helt ersätta en ändamålsenlig lärarutbildning! säger Malin Dahlström.

Länkar

Skolverkets sida om litteracitetsutveckling

Alla fillmerna

Nationellt centrum för svenska som andraspråk