Folkbildning gör väntan mer meningsfull

Sedan 2015 har Studieförbunden i uppdrag att introducera asylsökande i svenska språket med hjälp av folkbildning – och hittills har man nått 90 000 personer.
Marja Beckman Peter Yossef är asylsökande i Sverige. Hans svenska har blivit riktigt bra, bland annat tack vare Medborgarskolans studiecirkel.

Tusentals människor väntar just nu på besked om de kan få asyl i Sverige. Långa handläggningstider gör att de ibland måste vänta i flera år. 

Peter Yossef har väntat i över ett år på att få asylbesked. I september 2015 kom han till Sverige från Egypten och först i mars 2017 är han kallad till intervju på Migrationsverket. Att gå ensam och vänta beskriver han som hemskt, men när ett år hade gått började Peter ta kontakt med människor och hittade andra som delade hans intresse för konst. Nu har han ställt ut sina målningar i Stockholm, och han jämför staden med Paris på 1920-talet.

— Det finns folk här i Sverige som förstår och uppskattar konst. Konst är som luft för mig, den gör att jag kan andas. I Egypten är de så religiösa och säger bara att jag behöver be mer, säger Peter. 

Peter läser svenska för asylsökande på Medborgarskolan, och den här kvällen är han och hans cirkelkamrater inbjudna till ett kulturevenemang som deras cirkelledare Frippe Nilsson anordnar. Studiecirkeln är en del av ett regeringsuppdrag som branschorganisationen Studieförbunden har fått: att erbjuda asylsökande undervisning i svenska.

Opinionsbildning ledde till nytt uppdrag

Tidigare har Studieförbunden, som samlar samtliga studieförbund i Sverige, endast fått statliga medel för de som är folkbokförda i Sverige. Efter några års opinionsbildning och politisk påverkan beslutades det i vårbudgeten 2015 att Studieförbunden skulle få ett nytt uppdrag. Det innebar särskild verksamhet riktad till asylsökande. Uppdraget är ganska brett, men handlar i huvudsak om att arrangera studiecirklar med fokus på svenska och samhällsorientering.

I augusti 2015 satte verksamheten igång.

— Då var förväntningen att nå 20 000 deltagare, berättar Kerstin Mikaelsson som är utredare på Studieförbunden.

Den hösten sökte ovanligt många människor asyl i Sverige och civilsamhället visade ett stort engagemang. Hela 70 000 asylsökande i 250 kommuner deltog i studiecirklar i svenska. Behovet ökade och de fick mer pengar. Under 2016 var de uppe i 90 000 unika deltagare i 266 kommuner.

— Verksamheten kan bli något som kan fortsätta länge för att påskynda etablering, på både kort och lång sikt. Detta skapar möten mellan nya och etablerade svenskar och hjälper de asylsökande med nätverkande, säger Kerstin Mikaelsson.

Studiecirklarna kan se olika ut. Studiefrämjandet, som är inriktat på friluftsliv, har till exempel anordnat vandringar i skogen med svenskaträning. Studieförbundet Bilda har med projektet Kulturkompis arrangerat möten där människor introduceras till samhället genom att dela kulturella upplevelser med varandra.

Hittade asylsökande i föreningar och sociala medier

Hur gjorde man då för att nå ut till de asylsökande? De studieförbund som har religiös koppling – Bilda, Sensus och Ibn rushd, har ett stort kontaktnät bland religiösa föreningar dit många aylsökande söker sig. Sociala medier och internet var en annan viktig kanal.

— Folkuniversitetet började med att lägga ut information på sin webbsida. De skrev att det gick att delta i studiecirklar om man hade ett så kallat LMA-nummer som behövs för att kunna rapportera vilka deltagarna är. Informationen spred sig snabbt, bland annat i arabisktalande medier, berättar Kerstin Mikaelsson.

Studiecirklarnas arrangörer har varit flexibla utifrån deltagarnas behov. Efter en första utvärdering märkte man till exempel att det var svårare att nå ut till kvinnorna, vilket delvis kan bero på traditionella könsroller.

— För att få med kvinnorna erbjuder en del cirklar barnpassning och har till exempel börjat med cirklar i konst eller hantverk för att deltagarna ska komma in i det. Sedan kan man börja undervisa i bland annat svenska och jämställdhetsfrågor.

Under 2015 var 22 procent av deltagarna kvinnor, men å andra sidan utgör kvinnorna inte mer än 30 procent av antalet asylsökande.

Många cirkelledare arbetar ideellt

En majoritet av cirkelledarna arbetar ideellt, men ibland är det nödvändigt att ge dem ett arvode för att säkra kontinuiteten. Det kan också vara påfrestande att möta människor som har varit med om tuffa situationer. Samtidigt har antalet frivilliga som vill bli cirkelledare ökat.

De deltagare som får uppehållstillstånd vill också i hög grad fortsätta att vara cirkeldeltagare och engagera sig i föreningslivet. Dessutom är köerna till SFI långa vilket är ett annat skäl till att många vill fortsätta att läsa svenska hos studieförbunden.

— På studieförbunden kan de öka sina nätverk, och det är ju ofta nätverk som leder till jobb. Vi ska vara en aktör som ska öka människors möjligheter att träffa andra. Folkbildningens kraft ligger ju i att få göra saker som engagerar. Lång väntetid för människor är helt fruktansvärt, säger Kerstin Mikaelsson.

frippe.jpg
Frippe Nilsson har lärt sig mycket av att undervisa asylsökande i svenska. Här står han på sin kulturscen. Foto: Knut Koivisto 

”Man kommer nära deltagarna”

Frippe Nilsson, som undervisar i svenska för asylsökande på Medborgarskolan, är till vardags författare och konstnär. Han berättar att intresset för att undervisa väcktes när han gjorde författarbesök i skolor.

— Jag började hoppa runt som lärarvikarie och märkte att jag helst ville jobba med elever som hade svenska som andraspråk.

Erfarenheten som lärarvikarie ledde så småningom till att han blev cirkelledare för asylsökande. Nu leder han sin sjätte cirkel.

— Man kommer väldigt nära deltagarna. Vi har kul och leker, skrattar och gråter tillsammans, berättar han och minns särskilt en gång när de sjöng ”Imse vimse spindel” tillsammans, komplett med de rörelser som hör till låten. En annan gång samlades deltagarna vid tavlan och hjälpte varandra att rita och skriva vad en människas olika kroppsdelar heter på svenska.

I Frippes uppdrag ingår att lära deltagarna grunderna i det svenska språket, men också att ge dem kunskap om samhället. Därför ägnade de en timme åt att tala om vårdcentralen, akuten, BB, psykologen och vart man ringer för sjukrådgivning.

Det kan också vara tungt. Frippe säger att deltagarna var gladare tidigare. Nu har reglerna skärpts och han ser att många mår sämre nu eftersom de vet att det är svårare att få stanna i Sverige.

Kulturscenen levererar kultur

Vanligtvis äger undervisningen rum i Medborgarskolans egna lokaler, men idag blir det kulturafton i stället. Det är vinter och vi befinner oss i Timmermansgården, en föreningsdriven hemgård. Kulturscenen, en flyttbar liten lastpall som målats svart med vit text på, är en indikation på att någon kommer att sjunga, spela eller läsa dikter. Om somrarna brukar Kulturscenen bland annat bjuda in publik till Frippes kolonilott på Södermalm i Stockholm. På kvällens program står traditionella visor av den svenske nationalskalden Evert Taube, modernare pop och vardagshumoristisk poesi. Allt på svenska.

Peter Yossef säger efteråt att han tyckte att det var roligt, och verkar ha blivit extra förtjust i dikterna.

AV: Marja Beckman

Mer om Svenska dag 1:

Den första dokumentationen från 2015

Lite om uppföljningen

Mer om Kulturscenen