Fri bildning lönar sig – även mätt i pengar

Månadens nordiska profil är professor Jyri Manninen från Finland.
privat Professor Jyri Manninen.

En euro investerad i fri bildning kan ge upp till femfaldig utdelning. Det kan också handla också om billigt förebyggande social- och hälsovårdsarbete. Det har Jyri Manninen kommit till i sin förstudie om den ekonomiska betydelsen av studier vid medborgar-, vuxen- och arbetarinstitut i Finland.

Manninen är professor i vuxenpedagogik vid Östra Finlands universitet, och har i sin forskning inte varit rädd för att ta sig an svårmätbara processer inom den fria bildningen. Det är nämligen enligt honom både svårt och utmanande att mäta nyttan av studier inom fri bildning i pengar.

− Enligt förstudien är det i alla fall möjligt att mäta vissa nyttoaspekter i pengar. Till exempel är det möjligt att ganska exakt räkna ut den monetära nyttan av att frivilligarbetet ökar i omfång eftersom tidigare forskning visar att en timmes frivilligarbete tjänar in 12,44 euro för samhället.

I den nya förstudien utnyttjar Manninen bland annat resultaten från den europeiska studien Benefits of Lifelong Learning (BeLL) och utvärderingsmetoden Social Return of Investment (SROI).

− I BeLL-studien uppgav 40 procent av de studerande vid finländska medborgarinstitut, d.v.s. 352 personer, att de är mera intresserade av frivillig verksamhet. Om vi tänker oss att samma antal personer t.ex. utför ytterligare 100 timmar frivilligt arbete, ger det samhället en ekonomisk nytta på 438 343 euro.

Svårare är det enligt Manninen att omvandla ökat välmående och bättre hälsa i pengar. Detsamma gäller ökad studiemotivation och att knyta nya vänskapsband.

− De här faktorerna påverkar helt säkert hälso- och sjukvårdskostnaderna och produktiviteten, men hur mycket? frågar sig Manninen.

Allting ska mätas i pengar

Att mäta humanistiska värden i pengar kan verka som en eftergift åt de nyliberalistiska, ”hårda” värden, som fått fotfäste i vårt samhälle, och visst är det så, säger Manninen. 

− Samhällets sätt att tänka och den s.k. nyliberalistiska utbildningspolitiken har lett till att man försöker mäta allting i pengar, hitta på sparåtgärder och kostnadseffektivitet. Detta har i synnerhet i England och Skottland lett till att till exempel nyttan av bibliotek, museer och parker börjat räknas i pengar. Det är bara en tidsfråga när man också i Finland börjar fråga sig vilken nytta en kommun har av ett medborgarinstitut och om det lönar sig att satsa pengar på det.  

En annan orsak är enligt Manninen att många beslutsfattare förstår sig bara, eller åtminstone bättre, på finansiella argument.

− Av någon anledning tycks inte verbala utsagor om vuxenutbildningens nytta för både individen, gemenskapen och samhället intressera beslutsfattarna. Då verkar bara ett sätt återstå: att bevisa nyttan i pengar.

Vad är nytta?

Det är inte bara svårt att mäta vissa nyttofaktorer i pengar, utan det ligger också en svårighet i att nytta uppfattas olika av olika personer och att nyttan visar sig med fördröjning.

− Om en långtidsarbetslös person tack vare studier vid ett medborgarinstitut blir motiverad att skola om sig och den vägen får en arbetsplats syns nyttan av ökad studiemotivation kanske först ett år senare eller efter en ännu längre period.

Under arbetets gång blev Manninen mest överraskad av att man i så blygsam utsträckning tidigare försökt räkna ut nyttan av fri bildning och vuxenstudier. Han hittade bara tre studier i ämnet.

− Ytterligare en överraskning var att man hade använt konstiga och helt andra sätt att räkna än jag i min förundersökning. Det kom fram att man tidigare bland annat frågat vuxna hur mycket de skulle vara beredda att betala för till exempel en drejningskurs på den fria marknaden och utgående från detta har man räknat ut kursernas värde i pengar. I min egen forskning, däremot, uppskattades vilket värde i pengar den nytta kunde ha som man upplevde då man deltog i en kurs.

BeLL-undersökningen, som genomfördes 2011−2014, visade att nästan alla vuxna som tar del av fri bildning har nytta av den. För den nu aktuella förundersökningen ligger resultaten från BeLL-projektet som grund.

− Utgångspunkt är alltid den nytta som uträkningarna visar att samhällelig service för med sig. Om man till exempel vill ha reda på vad nyttan av en kommuns friluftsområde är värt i pengar måste man först ta reda på i vilken omfattning området frekventeras och vilken nytta människorna har av området.

Underlag för intressebevakning

Som all annan utbildning hotas den fria bildningen i Finland av nedskärningar.  

Att en euros satsning ser ut att ge en nytta på 3,4−5,6 euro är ett forskningsresultat som kan användas på många sätt i detta läge.

− I synnerhet Medborgarinstitutens förbund (KOL/MiF) har utnyttjat studien i sin intressebevakning och även på kommunal nivå då finansieringen av instituten diskuterats.

Resultaten påminner också beslutsfattarna om vikten av s.k. systemtänkande när man söker lösningar på underskott (I Finland används termen hållbarhetsgap för skillnaden mellan de offentliga utgifterna och inkomsterna).

− Ett kortsiktigt sparande inom utbildningen överlag för inte med sig inbesparingar i det långa loppet. Om nyttan av utbildning får mindre betydelse finns det en risk för att samhällets utgifter stiger, till exempel inom social- och hälsovården, och att arbetet blir mindre produktivt.

Om en kommun vill hålla sina utgifter i ordning inom säg social- och hälsovården, lönar det sig absolut inte skära ner på medborgarinstitutets verksamhet. Det handlar om verkligt billigt förebyggande social- och hälsovårdsarbete.

Mest nytta för sämre lottade

I ett nordiskt perspektiv skiljer sig nyttan av fri bildning i Finland knappast från de andra länderna, tror Manninen.

− Skillnaden uppstår snarare om deltagarstrukturen ser annorlunda ut, d.v.s. om deltagarna i de nordiska länderna i likhet med finländska studerande vid medborgarinstitut är välutbildade och välbärgade och kommer ur medelklassen är nyttan och den ekonomiska påverkan inte så betydande. Men om merparten av deltagarna är personer med låg utbildning och risk för att hamna utanför samhället är nyttan inom t.ex. social- och hälsovården större, vilket framgår ur BeLL-undersökningen.

Det betyder att om man t.ex. i Sverige lyckats engagera även andra än vällottade i vuxenutbildningen är den ekonomiska nyttan troligtvis större.

Förstudien visar också att det finns mycket man borde undersöka mera noggrant.   

− Man borde undersöka om den upplevda nyttan och förändringarna också omsätts i praktiken, vilket ger det slutgiltiga ekonomiska värdet. Man borde få veta om till exempel en vuxenstuderande som upplever att sannolikheten för att hen utför frivilligt arbete har ökat mycket, även gör det i praktiken och hur många timmar om året det handlar om. Detta kräver tid och resurser, d.v.s. forskningsfinansiering, som inte ännu existerar.

I väntan på en fortsättning kan vi se fram emot den engelskspråkiga artikel om ämnet som Jyri Manninen har planer på att skriva inom den närmaste framtiden. 

Läs rapporten (på finska)

Läs mer om BELL (på engelska)