Gotland behöver flyktingarnas kompetenser

Tala med de nyanlända, inte om dem. Det var en av grundtankarna med ett så kallat ”to do”-seminarium som ägde rum på Gotland i april.
Jenny Lennhammar
09-05-2016

Den svenska ön Gotland, som ligger i Östersjön cirka 100 kilometer från det svenska fastlandet, är en ort som många flyttar ifrån. Det leder till brist på både arbetskraft och nya idéer. Samtidigt flyr människor med alla möjliga kompetenser till Sverige.

Gotland, med sin mycket speciella natur, är en populär turistort på somrarna. Resten av året kan det vara svårt att hitta folk som vill bo där. Öns mål att öka antalet invånare från nuvarande 57 000 till 65 000 år 2025. Detta, i kombination med en vilja att hjälpa flyktingar att skapa ett nytt liv i Sverige, var utgångspunkten för ”To do”-seminariet. Gotland ingår tillsammans med Bornholm och Åland i det ö-nätverk som finns inom NVL, där syftet är att utgå från det gemensamma ö-läget och fokusera på både utveckling och utmaningar som ö-läget bidrar till. ”To-do seminariet” är en aktivitet som ska genomföras på samtliga öar, då nätverket har bland annat integration som samarbetsområde. Bornholm genomförde sitt seminarium under vintern, då även Gotland och Åland deltog.

– Vi bjöd in brett, folk från myndigheter, kommun, arbetsgivarorganisationer, privata arbetsgivare, sociala företag, volontärnätverk och organisationer som Grönt Centrum, berättar Jenny Lennhammar, enhetschef vid Integrationsenheten på Kompetenscentrum Gotland.

Utgår från en frågeställning

Arbetsmodellen kallas idag ”to do” men liknar 70-talsmetoden ”Framtidsverkstad”. Man utgår från en frågeställning, i det här fallet ”Hur kan vi tillvarata nyanlända gotlänningars kompetenser?”. De 60 seminariedeltagarna delades in grupper om högst 6 personer, och det fanns minst en nyanländ i varje grupp.

– Det är viktigt att grupperna styrdes till mindre grupper, helst med representanter från flera av aktörerna, för att få igång ett samtal och dialog, menar Jenny Lennhammar.

Ekonomisk vinst att ta tillvara

Dagen började med en föreläsning av och med Shahamak Rezaei, dansk ekonom och docent vid Roskilde universitet. Syftet med Shahamaks föreläsning var att få alla gemensamt att lyfta blicken, och se vad som händer över hela vår värld när människor med olika kompetenser bryter upp från sin kontext för att flytta till en annan. Han belyser även den ekonomiska vinsten som det nya samhället gör om man lyckas att ta tillvara på den arbetskraft som flyttar in. Dessutom gör samhället en ekonomisk förlust om vi inte lyckas tillvarata den nya arbetskraften och kompetensen.

– Föreläsningen gav seminariet en global utgångspunkt och en bra start för att börja arbeta med de tre stegen, som ”to-do” modellen utgår från, säger Jenny Lennhammar.

Den första gruppdiskussionen gick på temat hinder: Vad är det som hindrar Gotland från att tillvarata nyanländas kompetenser? Deltagarna uppmuntrades att säga allt de kom att tänka på.

– Deltagarna fick sätta ord på frustrationen. Allt som sades skrevs ner digitalt i ett Padlet-program, säger Jenny.

När nästa del av grupparbetet började visades allt som sagts i grupperna på en skärm. Nästa uppgift var att prata om visioner: Vad drömmer vi om? Vad skulle vi göra om vi till fullo kunde dra nytta av de nyanländas kompetenser?

arbete-i-grupp_web.jpg
Deltagarna på workshopen delades in i små grupper som alla innehöll minst en nyanländ person. Här syns bland andra NVL:s huvudkoordinator Antra Carlsen.

Tänk globalt – agera lokalt

Under lunchtimmen satt Jenny och hennes kollegor och sorterade in alla diskussionsämnen i teman.

– Vi kom fram till följande teman: Språk och utbildning, Mötesplatser – arbete, Samhälle, Mötesplatser – kultur, Tänk globalt – agera lokalt, och Validering. Sedan såg vi vilka hinder och visioner som fanns för dessa olika teman.

Innan det var dags för den tredje och sista workshopen, välkomnades dagens andra föreläsare, Fredrik Bergman som kom från det sociala kooperativet Macken i Växjö.

– Om Shahamak fick oss att tänka och se globalt, lyckades Fredrik nu oss att se mer lokalt, berättar Jenny. Han pratade om att tillvarata intressen och engagemang.

– Om en nyanländ har varit fåraherde i Afghanistan kan vi lansera Växjö som den gröna staden, inhägna parkerna och låta honom jobba med får! Han sprutade ur sig konkreta idéer om vad vi kan göra i vår litenhet.

Den sista workshopen hade titeln ”What to do now”. Där fick deltagarna gå till det temaområde där de har sitt hjärta.

- Även här styrde vi grupperna att inte bli för stora, säger Jenny. De nya grupperna fick i uppgift att fundera över vad de skulle kunna göra tillsammans för att nå visionerna. Utgångspunkten var samtliga hinder och visioner, som var kategoriserade under respektive tema.

– En grupp kunde till exempel bestå av en representant från Arbetsförmedlingen, Ahmed från Syrien och Kicki från företaget PayEx. Vad skulle de kunna skapa tillsammans? De uppmuntrades att tänka från det stora till det lilla, berättar Jenny Lennhammar. Tillsammans i workshopen gjorde nya grupperna en konkret handlingsplan, där det viktiga var fokus på att det var en idé eller handling som deltagarna i ”what to-do now” workshopen själva kunde ta ansvar för. Vad, vem, hur och när skulle preciseras i handlingsplanen.

– Den 5 oktober samlas deltagarna på ett nytt seminarium, där vi följer upp vad som har hänt och hur det har gått, berättar Jenny.

Viktigast att skapa möten

De nyanlända deltagarna hade valts ut av Integrationsenheten och hade varit i Sverige i allt från 9 månader upp till fyra år. För att kunna delta behövde de kunna göra sig förstådda på svenska eller engelska.

Personalbehov finns i de flesta branscher – från turistnäringen till välfärden.

– Det viktigaste är att öppna upp och skapa möten, så att människor ska våga anställa nyanlända. Det kan vara ett smart drag att anställa någon som kan arabiska, för där kanske nästa kundgrupp finns, säger Jenny Lennhammar.

– Vi försöker säga att här på Gotland kan ni bygga muskler och ”bli någon” i stället för i till exempel Malmö där du blir en av tusen som är IT-ingenjör och talar arabiska.

Stor välvilja och engagemang

Det är lätt att tro att främlingsfientligheten generellt är större på mindre orter, men det stämmer inte om man tittar på Gotlands valresultat från 2014. Där fick Sverigedemokraterna 8 procent av rösterna, vilket är betydligt mindre än rikets 13 procent.

– Här finns en väldigt stor välvilja och ett enormt engagemang! Gotlänningarna använder sina nätverk för att hitta praktikplatser till de nyanlända. Tidigare tog de emot båtflyktingar från Balkan och Jugoslavien. Gotland har nära till allt, även om ön känns långt bort för den som kommer från Damaskus, säger Jenny Lennhammar.

JL porträtt.jpg  arbete-i-grupp_web.jpg