Hål i den nordiska basen försvagar

Norden behöver göra något åt den stora gruppen med låga basfärdigheter.
Johanni Larjanko Dagen innehöll också workshops, där vi diskuterade hur vi skall gå vidare.

När experter från hela Norden träffas i Helsingfors är de ganska eniga. Något måste göras. Alltför många i Norden har svaga eller nästan inga basfärdigheter. Frågan är inte ny, men diskussionen har tagit ny fart de senaste tre åren, mycket tack vare PIAAC-resultaten.

Då PISA-resultaten i tiderna kablades ut över världen fanns det mycket att vara stolt över. De nordiska länderna, och Finland i synnerhet, klarade sig mycket bra i den internationella jämförelsen. I många år har besökare från hela världen kommit för att se och lära av skolsystem som lyckats så bra. Högt teknologiskt kunnande, långsiktiga satsningar på lärande, en ren natur och ett förhållandevis jämlikt, tolerant och öppet samhälle har präglat bilden utomlands av den ”nordiska modellen”. Många har förklarat modellen med vår utbildning. Vi har, ofta med rätta, varit stolta över vårt utbildningssystem.

Samtidigt har vi som arbetar med lärande har ofta förhållit oss kritiskt till mätresultat och metoder inom PISA men också dragit nytta av det goda rykte undersökningen fört med sig. När OECD därför bestämde sig för att genomföra PIAAC, en motsvarande internationell jämförelse av vuxnas förmåga att förstå och kunna använda sina läs- och räknekunskaper, samt lösa problem med hjälp av IKT kändes det som en naturlig fortsättning.

Ingen rolig läsning

Resultaten kom som en kalldusch. Det visade sig att vi har omfattande brister i vårt system. Oroande stora befolkningsgrupper hamnar utanför samhället på grund av bristande färdigheter.

Och det som vi alltid har vetat, men inte så ofta talat om, publicerades nu svart på vitt.

Det var många länder som fick en hel del att tänka på. I offentligheten poängterades de områden där vi lyckats bäst, och där vi var bättre än andra, men för många stod det klart att något måste göras. Detta var inte en tävling med vinnare, detta var en indikator på att också våra system hade stora brister och många som inte fick den hjälp de behövde,

När Danmark var ordförandeland för Nordiska Ministerrådet presenterades en jämförande nordisk PIAAC-rapport. Den visade på liknande trender i alla nordiska länder. Det finns många som saknar grundläggande färdigheter. Rapporten tar inte ställning till vad som behöver göras. Den kommer inte med några rekommendationer. Det är en fråga för politikerna.

För att underlätta beslutsprocessen följde NVL, Nordiskt Nätverk för Vuxnas Lärande upp med en nordisk arbetsgrupp som skulle ta fram förslag för vidare insatser på nordisk nivå. Arbetsgruppen blev sammasatt av representanter från ministerier och myndigheter anvariga för vuxnas lärande i Norden. I gruppen satt också representanter för arbetslivet och utbildningssektorn med.

NVLs rapport on grundläggande färdigheter

Mot framtidens samhälle

I maj 2016 presenterades rapporten i Helsingfors på ett nordiskt expertseminarium sammankallat av Undervisnings- och kulturministeriet i Finland inom ramen för det finska ordförandeskapet.

Ulla-Jill Karlsson från ministeriet beskrev hur Finland ser på utvecklingen av vuxnas lärande. Enligt henne är själva kunskapskedjan i skick. Samtidigt påverkas samhället, och arbetsmarknaden, av den snabba digitaliseringen. Det får konsekvenser för utbildningsbehoven. Ingen vet exakt hur framtidens jobb ser ut, eller vilka kompetenser som behövs, men alla är överens om att vi står inför stora förändringar.

Även om vi inte vet vilka specifika kompetenser som behövs i framtiden vet vi vilken grund som behövs. Ulla-Jill Karlsson menar att det i framtiden blir allt viktigare att värna om de generiska kompetenserna för själva inlärningsprocessen. Det betyder bland annat sociala kompetenser och lära att lära sig.

Detta kan vi åtgärda genom att dels fortlöpande uppdatera kunskaperna och samtidigt höja den vuxna befolkningens kompetensnivå. För att det skall fungera måste vi också se till att hela befolkningen har grundläggande färdigheter. I Sverige talas nu till exempel mycket om ett nytt kunskapslyft. Representanter från arbetslivet som deltog på seminariet betonade också behovet av en kontinuerlig samt mer differentierad kompetensutveckling för vuxna för att säkra Nordens konkurrenskraft.

Ett konkret förslag som lades fram på seminariet var att jämföra kunskapsbehoven i arbetslivet ur ett nordiskt utbildningsperspektiv.

Ett nytt nordiskt nätverk?

Vad kan vi då göra för att förbättra de grundläggande färdigheterna? Svante Sandell, NVL-koordinator i Sverige berättar att arbetsgruppen undersökt förutsättningarna för ett nätverk kring grundläggande färdigheter.

-Vi vet ju att frågan är aktuell, och samtidigt finns det flera nätverk som redan jobbar med den. Det vi diskuterade i arbetsgruppen var bland annat om det faktiskt behövs ett nytt nätverk, hur det skall samarbeta med andra, och vad målsättningarna skall vara, berättar Svante.

- Det gruppen bland annat märkte var att det finns stora skillnader i hur man arbetar med grundläggande färdigheter i de nordiska länderna. Koordination och gemensamma målsättningar kan hjälpa, det finns därför ett klart behov för ett nätverk kring detta, säger å sin sida Graciela Sbertoli, som har varit medlem i arbetsgruppen och skribent för rapporten.

Enligt Graciela Sbertoli måste ett eventuellt nytt nätverk få ett klart och tydligt mandat, arbetet skall göras på policy/systemnivå. En första uppgift kunde vara att se på strukturerna i utbildningssystemen. Eftersom fältet är mycket omfattande bör nätverket styras av gemensamt intressanta teman, och dessa skall vara politiskt förankrade.

En annan tanke som gruppen diskuterat är en lärarfortbildning för lärare inom vuxenutbildning, speciellt inom grundläggande färdigheter. Eftersom situationen i respektive land skiljer sig är detta förstås inte helt enkelt. Modellen kunde vara en modulär (MOOC-liknande) helhet där var och en kan ta ut och använda det som känns relevant nationellt.

En av reaktionerna under expertseminariet när arbetsgruppen presenterade sin rapport var att de nuvarande nätverken inom NVL måste och behöver också fortsätta samarbeta med varandra.

Inga enkla jobb

Goda basfärdigheter ger förutsättningar till ett rikare och bättre liv. Det är något alla vinner på. Människan, samhället och näringslivet. Därför ligger det i allas intresse att höja nivån.

I Sverige har den socialdemokratiska regeringen flaggat för nya enkla jobb. Målgruppen är de med låg utbildning och nyanlända. Tanken är god, att erbjuda en väg in i arbetslivet. Men Ingegerd Green, medlem i NVL:s nätverk bestående av arbetslivets representanter konstaterar torrt på expertseminariet att det inte finns några enkla jobb längre. Sett från arbetslivets synpunkt ökar snarare kraven på strategisk kompetensförsörjning. Statistik visar att de med högre utbildning har bättre möjligheter att få jobb än de med liten eller ingen utbildning. Men.

- Utbildningar idag gör inte ungdomarna anställningsbara, säger Ingegerd också, och provocerar därmed medvetet. Enligt henne styrs skolan av ämnen, inte kompetenser, och däri ligger ett stort problem. Dessutom, säger hon, valideras kompetenser idag inte utifrån arbetslivet, utan från andra aktörers premisser . Validering utifrån att du skall klara jobbet saknas.

-Vi behöver ett paradigmskifte. Alltför länge är det bara utbildningssystemet som tänkt och planerat utbildning. Nu behöver det förändras, menar Ingegerd.

För samhället i stort är det dessutom lika viktigt att säkerställa kompetenser för de som idag är i arbete som att utbilda nya. Det är inte bara staten och utbildningsinstitutionerna som måste tänka om. Också näringslivet har skäl att se sig i spegeln.

- Idag ser man i arbetslivet kompetensutveckling som en kostnad, men utrustning ses som en investering. Varför är det så, frågar Ingegerd. Frågan är retorisk, ingen av oss i rummet har några bra svar. Kanske är det också just därför ett nordiskt nätverk kring vuxnas baskompetenser behövs.

Läs rapporten