I moderna klassrum är kommunikationen tredimensionell

En lärare står vid sin kateder och eleverna sitter på rad, vända mot läraren men med ryggarna mot varandra. Så har den traditionella klassrumssituationen sett ut under de senaste seklen. Problemet med detta är att kommunikationen blir tvådimensionell och bara sker mellan läraren och den elev som för tillfället räcker upp handen. De andra eleverna blir inte delaktiga i samtalet.
VUC VUC:s nybyggda studiehus har såväl öppna ytor som mer stillsamma utrymmen där de studenter som behöver kan dra sig tillbaka och koncentrera sig.
22-11-2013

En lärare står vid sin kateder och eleverna sitter på rad, vända mot läraren men med ryggarna mot varandra. Så har den traditionella klassrumssituationen sett ut under de senaste seklen.

Problemet med detta är att kommunikationen blir tvådimensionell och bara sker mellan läraren och den elev som för tillfället räcker upp handen. De andra eleverna blir inte delaktiga i samtalet.

Konferensen Laeringsmiljø og voksenundervisning ägde rum i ett alldeles nybyggt skolhus i Haderslev på södra Jylland i Danmark. Huset ägs av Danmarks vuxenutbildningscenter VUC. VUC:s utbildningar vänder sig främst till unga vuxna människor som behöver läsa in sin gymnasiekompetens. Det är inte ovanligt att VUC:s elever har haft någon form av svårigheter i skolan, vilket förstärker kraven på att skolmiljön ska kännas motiverande. Konferensen arrangerades av Nordiskt nätverk för formell vuxenutbildning och ägde rum den 24–26 oktober 2013.

I huset, som ser ut som en hypermodern skyskrapa i glas, finns öppna ytor, många trappor och mycket ljus. Skolan arbetar efter principen att alla rum kan utformas utifrån vilken aktivitet som ska bedrivas. Där finns såväl öppna rum som avskärmade platser dit elever som behöver arbeta ostört kan dra sig undan.

Dessa olika sorters rum finns:

• Grupprum

• Opplägg, en traditionell föreläsningssal.

• Stillerum, där det ska vara helt tyst.

• Dialogrum, runda rum som är färgglada på utsidan. På insidan är ljud och ljus dämpat, och bänkarna sitter i en cirkel längs väggarna så att man kan ha en dialog och se alla deltagare på en gång. I mitten av rummet sitter datorskärmar.

• Dessutom finns kreativa rum med runda bänkar på golven och skärmar på väggarna, där aktiviteterna kan utformas efter behov.

Skolans pedagogiska idé är rörelse, transparens och att använda digitala medel i undervisningen. Alla elever har en egen läsplatta som används i undervisningen och ambitionen är att inte använda några papper. Det finns datorskärmar i alla rum.

Martin Roald Schrøder, arkitekt:

Den förste som talade på konferensen var arkitekten Martin Roald Schrøder. Han visade bilder av traditionella klassrum där alla elever ser ut att vara stöpta i samma form. Han betonade att lärare måste vara medvetna om att människor är olika och lär på olika sätt.

– Själv behöver jag hörlurar på för att kunna koncentrera mig, men min vän är tvärtom, han registrerar inte omgivningen när han är koncentrerad på något. Det här med individualitet och undervisningsdifferentiering är förhållandevis nytt. Förr stod läraren här (vid katedern) och eleverna satt där (i bänkarna), sa Martin Roald Schrøder.

I VUC:s nya byggnad har arkitekterna arbetat med kvadrater, stjärnor och cirklar för att kommunikationen ska bli mer tredimensionell. Alla ska kunna vända sig till varandra och tala. Det är relativt vanligt med öppna ytor och många många glasdörrar i nybyggda skolor, bland annat eftersom det minskar risken för mobbning. Men inför bygget av denna byggnad insåg arkitekterna att det även måste finnas ställen där eleverna kan dra sig undan och koncentrera sig.

– I stället för stora rum där flera hundra elever samlas byggde vi mindre rum där eleverna kan arbeta individuellt eller i grupp. Rummen formas så att man kan göra olika saker i dem, sa Martin Roald Schrøder och visade en bild på ett bord som var format så att man antingen kan vända ryggen mot varandra och arbeta individuellt, eller sitta tillsammans. Schrøder drog paralleller till teatrar och restauranger där miljöer byggs upp för att skapa stämning. Varför inte skapa lärandemiljöer på samma sätt?

Hans Jørgen Hansen, vd för VUC Syd:

”Problem är möjligheter i arbetskläder”, sa VUC Syds direktör Hans Jørgen Hansen. För länge sedan skedde undervisning i slutna kloster och eleverna satt i enskilda bås och skrev. Även många av dagens skolor som har byggts på 1800- och 1900-talet ser ut som en sorts kloster; stora, fyrkantiga, slutna byggnader, konstaterade Hans Jørgen Hansen.

– De signalerar att hit ska man bara komma om man absolut har något här att göra!

VUC:s byggnad är öppen och inbjudande med sina glasfasader som det går att se rakt in igenom. Här kan vem som helst stiga in.

Den moderna tiden innebär bland annat att gränserna mellan arbete och fritid suddas ut och att plats och tid blir något relativt. Flödet av information blir obegränsat.

– Om ni lärare har problem med att eleverna kollar Facebook: gör undervisningen mer intressant än Facebook! Facebook går inte att stoppa, det är en del av informationsteknologin, sa Hans Jørgen Hansen.

En ramprincip för VUC:s nya byggnad är att det ska vara ett hus i rörelse, ett öppet kulturhus dit även allmänheten kan gå för att besöka kaféet, titta på konst eller använda idrottshallen.

Undervisningen sker ofta efter vad Hans Jørgen Hansen kallar en ”flowmodell”. Lektionerna kan börja med att elever och lärare samlas i en lokal, men efter en halvtimme får eleverna själva välja var de sätter sig och arbetar.

Han menar att denna frihet under ansvar passar bra för VUC:s elever, där de flesta är i åldrarna 18–25 år och ofta har en dålig skoltid bakom sig. Många har hoppat av skolan och ”blev vuxna lite senare än andra”. Ungefär en tredjedel är andra eller tredje generationens invandrare. På skolan finns också en överrepresentation av elever med speciella behov och olika diagnoser.

Salvör Nordal: Någon måste ställa de etiska frågorna

Under torsdagen talades mycket om att VUC:s nya byggnad bryter mot traditionen med klassrum där eleverna sitter i rad vända mot läraren. På fredagen visade Salvör Nordal, filosof vid Centrum för etik på Island, en bild från Platons akademi. Den var häpnadsväckande lik bilderna från VUC:s byggnad: eleverna står, sitter och halvligger på trappor och bänkar, och där den tredimensionella kommunikationen är ett faktum. Platon skrev ner dialoger mellan den samtida filosofen Sokrates och hans elever, och några av dem finns bevarade.

– Sokrates metod var att diskutera och stimulera kritiskt tänkande och väcka nya idéer. Det är en dialektisk metod, där deltagarna ofta fick inta olika ståndpunkter och ifrågasätta varandra. En deltagare kunde leda en annan till att motsäga sig själv för att stärka sin egen ståndpunkt. Det fanns ingen vinnare eller förlorare i diskussionerna. Idén var inte att bli bäst eller framstå som smartast. Dialogerna är ofta vackert skrivna, som teaterpjäser. De är väldigt disciplinerade och dialogen följs hela tiden, de börjar inte prata om något annat, berättade Salvör Nordal.

Hon berättade vidare att Sokrates såg sig som en barnmorska som hjälpte eleven att forma sina idéer.

– Han menade att undervisa är att få folk att minnas eller upptäcka på egen hand!

Det finns många etiska dilemman som överhuvudtaget inte kommer upp i ljuset om man inte diskuterar dem. Det kan handla om moraliska frågor om hur människor behandlar varandra, om hur olika kulturer ser på olika frågor och inte minst om medicinska frågor såsom dödshjälp, abort, genetiska tester på spädbarn och surrogatmödraskap.

– Etiken erbjuder inte svaret på svåra frågor. Folk finner det frustrerande ibland. Men vi kan erbjuda en metod för att analysera och tänka på svåra moraliska frågor, sa Salvör Nordal, och fortsatte:

– Vi kan inte komma med riktlinjer för etiska frågor så som vi har riktlinjer för piloter, det är inte den sortens frågor. Det här är en annan kontext. För att ta beslut i en speciell situation kan vi bara ha riktlinjer, inte svaret. Vi kan bara lita till vår egen moraliska bedömning, men det är också det som gör livet intressant.

– Etiska frågor är inte manna från himlen, någon måste ställa frågorna. De kommer inte naturligt. Många banker säger att de har etiska värden för att det ser bra ut, men det finns ingenting bakom. Affärsetik finns inte på ekonomiutbildningarna och etik går inte ihop med det moderna livet, till exempel teknologin där allt ska gå fort, sa Salvör Nordal.

Hon underströk: För att tänka igenom moraliska och etiska frågor krävs tid. Målet är inte att finna den mest effektiva lösningen – utan den rätta lösningen!

Peter Lund Madsen: Omgivningen är avgörande för hjärnans inlärning

Instinkter och drifter styr hjärnan för de flesta varelser på jorden. Det primära är att äta, para sig och slåss för att uppnå eller bibehålla maktpositioner i gruppen. Även vi människor har en ”krypdjurshjärna”, sa Peter Lund Madsen, hjärnforskare i Köpenhamn. Han besökte konferensen för att tala om motivation och lärande, och omgivningens betydelse för lärandet.

– Olika delar av hjärnan analyserar olika information. En del av hjärnan konstaterar att det är en bil som kommer åkande på vägen, en annan del att den är röd, och en tredje del av hjärnan att det är en Mitsubishi Colt, sa Peter Lund Madsen.

Skillnaden mellan oss och krypdjuren är att våra hjärnor har kapacitet att aktivt göra val. Vi kan intellektuellt förstå våra känslor och känna omtanke om andra. Genom våra sinnen har vi medvetenhet om omvärlden. Vi lägger mycket kraft på att förstå sociala signaler i grupper med andra människor.

– Man kan ha en till tre tankar samtidigt. Dessa tankar är som toppen på ett isberg. Inunder ligger enormt mycket tankar, sa Peter Lund Madsen.

– Människohjärnan är skapad för att leva på stenåldern. Nu blir den hela tiden bombarderad med information. Därför är omgivningen extremt viktig för att inlärningen ska fungera så bra som möjligt.

Peter Lund Madsen konstaterade att människan har funnits på jorden i 75 000 år. Vi är en parentes i jordens historia. Den första tekniken kom för 500 år sedan – ingen tid alls ur ett historiskt perspektiv. Inte konstigt att hjärnan inte har hunnit anpassa sig till teknologin.

Till detta föredrag var även elever på skolan inbjudna, och det var eleverna som ställde de avslutande publikfrågorna. En av dem frågade om det är sant att det är lättare att komma ihåg skoluppgifterna om man tuggar tuggummi samtidigt som man studerar?

– Smak- och luktsinnena är några av våra mest primitiva sinnen. Av vissa smaker och dofter väller minnen fram. I teorin kan man tänka sig att man kommer ihåg mer, men det är nog mer i teorin än i praktiken, svarade Peter Lund Madsen.

En annan elev undrade om det stämmer att vi bara använder fem procent av vår hjärnkapacitet och om vi i framtiden kommer att använda mer?

– Nej, hjärnan har ingen extra kapacitet. Den myten härstammar från att man gjorde ett experiment då man använde lokalbedövning och tryckte på olika delar av hjärnan, och armar och ben lyftes ”av sig själva”. Vi vet dock att hjärnan muterar och att den kanske kan utvecklas med generationerna. Kan en 17-åring ha dubbelt så stor hjärnkapacitet som jag själv? Det vet man inte.

Blir hjärnan sämre med åren? frågade någon annan.

– Är man frisk är kapaciteten intakt, men man har olika uppgifter i olika åldrar, svarade Peter Lund Madsen.

Text: Marja Beckman
marja(ät)beckman.se

>>>Bilder av Annette Havn Olsen
>>>Konferens på YouTube