Ingen ska lämnas utanför karriärplaneringen

Samordning av vägledning är nyckelordet då det gäller att ge alla medborgare lika möjligheter att planera sin utbildning och arbetskarriär. Vägledningen ska vara livslång och på så sätt stöda och främja livslångt lärande
Clara Henriksdotter Carola Bryggman, som sammanställt rapporten om samordning av vägledning, säger att vägledning handlar om en kontinuerlig process.

I en färsk rapport kartlägger NVL:s nordiska nätverk för vägledning samordningen av vägledningen i de nordiska länderna, Färöarna, Grönland och Åland. Rapporten är sammanställd av Carola Bryggman, som är finländsk medlem i vägledningsnätverket. Till vardags arbetar hon i Åbo som överinspektör inom Regionförvaltningsverkets svenska enhet för bildningsväsendet.

– Utgångspunkten är att livslång vägledning är en kontinuerlig process som gör det möjligt för medborgare i alla åldrar att identifiera sina färdigheter, kompetenser och intressen, säger Carola Bryggman.

Kartläggningen visar att man i alla de aktuella länderna har en diskussion om karriärvägledning som en livslång helhet på gång, men att man nått olika långt när det gäller att i praktiken erbjuda medborgarna vägledning i olika skeden av livet.

– Till exempel i Finland fungerar vägledningen utmärkt inom skolsystemet och även unga arbetssökande har tillgång till vägledning, men om du är vuxen och har ett jobb och vill byta jobb eller skaffa en ny utbildning fungerar det inte så bra.

I Finland finns tjänsten Navigator (Ohjaamo på finska) som erbjuder vägledning till arbetssökande under 30 år, men sedan blir det svårare. Planer på att tjänsterna utökas till att gälla alla finns emellertid, vilket Bryggman välkomnar.

På regional nivå finns i Finland så kallade LIV-sektioner (ELO på finska) som har som uppgift att sammanföra vägledare och koordinera den livslånga vägledningen, men just nu är hela systemet i gungning eftersom det är en stor landskapsreform på kommande. Enligt Bryggman är det troligt att uppdraget kommer att hamna på landskapens bord. 

Bra modeller men finns det pengar?

Carola Bryggman nämner Norge och Grönland som två goda exempel på hur samordning kan ske. Också på Åland har man nyligen startat ett nytt projekt för att samordna vägledningen.

– I Norge har man satsat på länsvisa partnerskap för karriärvägledning, där kommunerna kan ansöka om statlig finansiering via Kunnskapsdepartementet. För detta krävs ett skriftligt samarbetsavtal mellan parterna. Detta system har funnits sedan 2004 och kommunerna som utnyttjar detta blir hela tiden flera. I den här modellen ingår inte skolorna, men man samarbetar med dem. I Norge finns också den nationella enheten för karriärvägledning inom Kompetanse Norge, som utvecklar och samordnar vägledningen i landet.

Bryggman tycker att modellen är bra och att andra nordiska länder säkert kunde ta efter, men det förutsätter förstås att staten är redo att finansiera en sådan modell.

Också på Grönland har man kommit en bra bit på väg i samordningen. Alla som lämnar grundskolan ska ha en handlingsplan för sin framtida utbildning, vilken registreras i en riksomfattande databas. Utbildningscentren har sedan tillgång till den så att de kan följa med hur det går för var och en, vilket gagnar livslång vägledning.

– Det är ett sätt att se till att även andra än arbetssökande inkluderas.

Samordning kan minska risken för drop-outs

Carola Bryggman tycker att det är väldigt svårt att bedöma vilken genomslagskraft den här typen av rapport har, men hon är säker på att den stöder den diskussion som finns i alla länder.

– Vägledning ges ju på många ställen och det är därför viktigt att det finns en helhetssyn och gemensam definition på vad vägledning är. Samordningen gör det också möjligt för vägledarna att lära känna varandras verksamhet och på så sätt utvidga sin egen kompetens. Det gör det också lättare för dem att hänvisa en kund till rätt ställe. En samordning ger också bättre möjligheter att minska risken för att antalet drop-outs ytterligare ökar.

”För en strukturerad samordning av vägledningen krävs en nationell strategi, regelverk och/eller lagstiftning om livslång vägledning. Detta för att vägledningen ska vara likvärdig för alla medborgare i alla regioner”, sägs det i rapporten.

– Tanken om samordning är inte ny i europeiska sammanhang. Organet European Lifelong Guidance Policy Network ELGPN har redan länge tydligt fört fram budskapet och det finns ett europeiskt fördrag om samordning av vägledning. Som god praxis beskrivs system som utgår från medborgarnas behov och rätt till livslång vägledning.

För att fortsätta diskussionen och gå ett steg vidare från tanke till handling kommer man på nordisk nivå att ordna ett antal nationella seminarier och en nordisk konferens som eventuellt även kopplas till ett annat tema.

– Avgörande för att vi ska komma vidare är ändå ett beslut på ministernivå, säger Carola Bryggman.

Till rapporten