Invandrarföreningar avgörande för lyckad integration

Asylsökande bör få stöd omedelbart när de kommer till ett land och helst av personer som kommer från samma kultur och har bott en längre tid i mottagarlandet.

De kan fungera både som experter och kulturtolkar. En ”medvandrare” kunde fungera som brobyggare mellan nykomlingen och samhället.

Detta var ett av budskapen på  seminariet ”Den kunniga invandraren – handledning i validering av invandrare” som ordnades i slutet av november i Åbo. Arrangörer var NVL i samarbete med Åbo universitet. Seminariet, som även ordnades som videokonferens, låg rätt i tiden och hade lockat över hundra deltagare från olika delar av Finland.  

Paula Kuusipalo, expert på vuxenutbildning med lång erfarenhet av integrationsarbete, inledde seminariet med att reda ut begreppen. Hon konstaterade bland annat att ungefär hälften av alla invandrare fram till i år kommit till Finland på grund av jobb och studier och att den överlägset största etniska gruppen är ryssar. Andelen så kallad humanitär invandring (asylsökande och familjeförening) har hittills varit endast tio procent, men det är en siffra som kan stiga till 30 procent i och med den ökade flyktingströmmen i Europa.  Det är för övrigt den enda grupp som myndigheterna har det främsta ansvaret för.

– Den invandrarstatistik som myndigheterna gör upp är viktig för dem själva, men den beaktar till exempel inte låg utbildning och högre utbildning endast i de fall den motsvarar en utbildning som finns i Finland. Ju lägre utbildningsnivå, desto större risk att den inte alls noteras i statistiken. Eftersom vårt sätt att mäta baserar sig på dokument finns det i arbetskraftsstatistiken en stor grupp personer med ”okänd utbildningsnivå”, sade Kuusipalo.

Hon påpekade också att det finns en risk att man inte alltid ens förstår att fråga efter en utbildning eftersom utbildningssystem och yrken kan se så olika ut i olika länder.

Medvandrare behövs

Pedagogie licentiat Nanna Wilhelmsson, som arbetat med invandrarfrågor i flera decennier, gav en rätt dyster bild av invandrarnas utbildningssituation i Finland, men satte sitt hopp till European Guidelines for validating nonformal and informal learning som träder i kraft år 2018.

– Invandrarens lärdomsstig är ofta en återvändsgränd. Hen kommer inte in på en utbildning eller förblir i ett ”ingångsyrke”. Om hen kommer in på en utbildning förblir hen en evig studerande på förberedande utbildningar. Hen lär sig aldrig tillräckligt bra finska. Hen har för mycket ”kultur”, något annat ser man inte, påpekade Wilhelmsson.

Att en förbättring i invandrares och asylsökandes möjligheter till integrering i allmänhet och utbildning i synnerhet kan skönjas var många av seminariets talare överens om. Antalet asylsökande har ökat drastiskt under hösten och lett till ett uppvaknande hos både privatpersoner, organisationer och myndigheter.

Nanna Wilhelmsson efterlyste en snabbare och vettigare integrationsprocess, där kompetenscenter med personal som har ett brett spektrum av kompetenser kunde erbjuda tjänster ansikte mot ansikte enligt en lucka-principen.  Hon efterlyste också ett tätare samarbete mellan olika aktörer och utbildningar på olika nivåer.

– Urvalet av studerande borde förnyas så att validerat och dokumenterat kunnande fungerade som en ”inträdesbiljett” till yrkesstudier.

Wilhelmsson efterlyste också ett projekt liknande Kunskapslyftet som vänder sig specifikt till invandrare och asylsökande. Dessutom föreslog hon att de som söker asyl kunde, om de så önskar, få en ”medvandrare” som fungerade som brobyggare till samhället.

– En brobyggare är en person som behärskar arbetslivet och känner till kraven på yrkesskicklighet i en vid bemärkelse, en som kan skapa nätverk och som kan hjälpa till med att staka ut en hel bildningsgång.

Kulturtolkar behövs

I den workshop som leddes av planeraren Kia Lundqvist och samhällspedagogen Oussama Yousfi presenterades åsikter och erfarenheter som rimmade väl med både Kuusipalos och Wilhelmssons tankar och erfarenheter. Ali Abshir från Turku Somaliland Community sade att det är viktigt att föreningar uppsöker dem som kommer till flyktingförläggningarna så fort som möjligt för att göra fältarbete på de språk som krävs. Själv fungerar han som tolk och i det uppdraget är hans funktion som kulturtolk allra viktigast.


– En asylsökande förstår inte nödvändigtvis vad till exempel polisen säger trots att det översätts.

Oussama Yousfi, som även representerade det islamska samfundet i Åbo. Han har utvärderat det Åbobaserade projektet KOVE, där olika organisationer samarbetade kring integration. Han påpekade att det är viktigt att ”vanliga” finländare, inte bara myndigheter, umgås med asylsökande på olika sätt utanför kontorstid.

– För myndigheterna kan det till exempel vara svårt att ta till sig att en person som saknar körkort kan ha livnärt sig som taxichaufför i sitt hemland eller att en byggnadsarbetare aldrig gått i skola.

Yousfi nämnde också att moskén ofta är den plats som nykomna muslimer uppsöker först oberoende om de är aktiva utövare av islam eller inte.

I workshoppen frågades det också om det kanske är mentalt stöd snarare än validering som de asylsökande i första hand är i behov av. ”Det handlar om att klara sig från dag till dag”. Deltagarna gav flera exempel på aktiviteter som nu satts igång på flyktingmottagningarna, bland annat fokuserar man på unga för att förebygga radikalisering. Ett tätare samarbete med invandrarföreningar efterlystes, ”vi behöver ert kunnande, ert språk”, och likaså poängterade man den fria bildningens roll och konstaterade att t.ex. medborgarinstituten kunde flytta sitt fokus från ”vita 50-åriga kvinnor” till nya grupper i stort behov av kunskap.

Kia Lundqvist, som har en gedigen erfarenhet av arbetet på flyktingförläggningar, välkomnade den integrationsdiskussion som nu lyfts upp på agendan i Finland.

– Tidigare har de resurser som funnits inte alltid använts, men nu finns det bättre möjligheter att styra dem i rätt riktning.

I Finland sköts integrationsärenden av hela tre ministerier, men ett steg närmare en lucke-principen har tagits genom ett nygrundat integrationskompetenscenter med adressen kotouttaminen.fi.