Metoo inspirerar folkbildningen

 

Hashtaggen #Metoo har spridits över världen och skakat om flera branscher. Folkbildningssektorn är av tradition inkluderande, men är ändå inte befriad från ojämlika strukturer.

 
Privat Karin Bengtsson

Människors lika värde, gemenskap, demokrati och tillgänglighet för alla. Det är värderingar som traditionellt förknippas med folkbildningen. En handlingsplan från Folkbildningsrådet i Sverige visar att det ändå finns brister när det gäller jämställdhet mellan könen. Män dominerar på ledande poster på studieförbund och folkhögskolor och det finns en könsstereotyp uppdelning mellan kurserna. De gånger ett aktivt jämställdhetsarbete har genomförts har det gjorts tack vare enskilda eldsjälar. Ofta glöms jämställdhetsarbetet bort på grund av att det finns ett bredare arbete med mänskliga rättighetsfrågor.

Folkbildningen ska inte styras

Sedan 2016 ingår Folkbildningsrådet i den svenska regeringens utvecklingsprogram för Jämställdhetsintegrering hos myndigheter, JiM. Tillsammans med 59 myndigheter fick Folkbildningsrådet i uppdrag att integrera jämställdhet i all sin verksamhet. En handlingsplan skrevs, och den genomförs nu bland annat i form av workshops på studieförbund och folkhögskolor. Målgruppen är beslutsfattare; verksamhetsledare och rektorer. Deltagandet är frivilligt.

– Det var vårt sätt att ta oss an myndighetsuppdraget. Myndigheterna har fått i uppdrag att integrera jämställdhet i sin verksamhet men vi har även fått ett extra uppdrag att integrera det i folkbildningen. Men vi styr inte folkbildningens verksamhet – vårt uppdrag är att fördela pengar till studieförbund och folkhögskolor. Visst kan man styra genom att sätta upp mål för olika bidrag, men det är ganska trubbiga verktyg. Det hör heller inte till vår tradition att styra på det sättet, säger Linda Rosén, handläggare inom folkhögskola och studeranderätt på Folkbildningsrådet.

Den som leder dessa workshops är Karin Bengtsson, genusvetare vid Nationella sekretariatet för genusforskning i Göteborg. Hon har arbetat med flera olika myndigheter.

– Vi ger stöd till alla myndigheter som ingår i JiM och Folkbildningsrådet har utöver det valt att anlita oss för att också anordna workshops för studieförbund och folkhögskolor. Därför har jag under året arbetat mer för dem och anpassat mina workshops till folkbildningen, säger Karin Bengtsson.

Workshopserien har lagts upp enligt en modell som utvecklats inom JiM-arbetet. Först analyseras nuläget och vilka ojämställdhetsproblem som behöver lösas, sedan definieras målet, och därefter vilka åtgärder som ska sättas in.

– Det är vanligt att skolorna börjar direkt med åtgärder, med utbildningar eller temadagar. Men det kan vara svårt att få motivation till att jobba med förändring om du inte vet vad det ska leda till. Det är också svårt att planera åtgärder som faktiskt leder till förändring om man inte från början har en tydlig bild av vad problemet är och hur man vill att det ska se ut istället, säger Karin Bengtsson.

hands.jpg  
Det är vanligt att kvinnor väljer traditionellt kvinnliga kurser på studieförbunden, visar en handlingsplan från Folkbildningsrådet i Sverige. Foto: Pixabay

Könsstereotypa ämnesval

2018 trappas arbetet med jämställdhetsintegrering upp ytterligare. Karin Bengtsson börjar arbeta på heltid för Folkbildningsrådet. Två prioriterade ämnen är dels utrikesfödda kvinnor som har en svag ställning på arbetsmarknaden, och dels könsbundna studieval. En ny omgång workshops kommer att genomföras, på olika orter i landet.

– Utrikesfödda kvinnor har en svag ställning på arbetsmarknaden, både i förhållande till män och till inrikesfödda kvinnor. Vi har ett intersektionellt perspektiv i hela arbetet med jämställdhetsintegrering. När det gäller kvinnors ställning på arbetsmarknaden betyder det att det inte bara handlar om kön, utan även om etniskt ursprung och föräldrarnas utbildningsbakgrund. Ungdomar med föräldrar utan akademisk utbildning väljer i mycket högre utsträckning könsstereotypa utbildningar, säger Linda Rosén.

God kunskap om jämställdhet

Eftersom deltagandet har varit frivilligt har Karin Bengtsson inte mött så många som har blivit provocerade eller på något sätt avfärdat informationen om att det finns problem med jämställdheten.

– När vi identifierade problemen trodde jag att det skulle talas mer om jargong, sexuella trakasserier och samtalsklimat, men till en början var det ganska få som tog upp de frågorna. Under workshopseriens gång startade Metoo-rörelsen som kom att prägla diskussionerna under workshopsen. Flera studieförbund och folkhögskolor har valt att fokusera på att sätta in åtgärder för att stoppa och förebygga sexuella trakasserier, berättar Karin Bengtsson.

Hon tycker att deltagarna överlag har mycket kunskap om jämställdhet och har lärt mycket av varandra.

– Jag har framför allt bidragit med det systematiska tänket, för att hjälpa deltagarna att planera sitt jämställdhetsarbete på ett hållbart sätt, säger Karin Bengtsson.

Fakta

Folkbildningsrådet i Sverige har som uppgift att fördela och följa upp statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningsrådet är en ideell förening med vissa myndighetsuppdrag givna av riksdagen och regeringen.

Karin Bengtsson på Nationella sekretariatet för genusforskning arbetar utifrån följande modell:

  1. Vad är problemet?
  2. Vilket är målet?
  3. Vilka åtgärder bör sättas in för att nå målet?

Läs mer

Karin Bengtsson börjar vid årsskiftet 2017-2018 att arbeta på heltid för Folkbildningsrådet med dessa frågor. Den som vill genomföra jämställdhetsintegrering på sin folkhögskola eller studieförbund kan mejla henne på karin.bengtsson@folkbildningsradet.se

Fakta om #Metoo

I oktober 2017 gick flera kvinnor i USA ut med anklagelser om anklagelser och sexuella övergrepp mot filmproducenten Harvey Weinstein. Skådespelerskan Alyssa Milano uppmanade kvinnor att berätta om sexuella övergrepp på sociala medier och använda hashtaggen #Metoo. Den spreds snabbt. I Norden är Sverige det land där #Metoo har använts flitigast och särskilda hashtaggar skapades för olika yrkeskategorier. Hashtaggen kom även att handla om maktstrukturer och tystnadskultur.

Nättidskriften KIT Sverige om hur #Metoo har tagits emot i de olika nordiska länderna (22 november 2017)