Nordisk valideringsmodell står högt i kurs

Den nordiska synen på validering väckte stort intresse på den europeiska biennalen #VPL2017 i Århus i slutet av april.
Clara Henriksdotter Timo Halttunen ingår i den nordiska forskargrupp som har synat valideringens kvalitet i sömmarna.

”The user at the center”, användaren i centrum, var rubriken för seminariet som nu hölls för andra gången. Timo Halttunen, enhetschef vid Braheacentret vid Åbo universitet, som är mitt uppe i ett nordiskt valideringsforskningsprojekt, har bara goda nyheter att komma med från biennalen.

− Redan det är en framgång att vi kunde hålla seminariet en andra gång. Det första hölls för tre år sedan och nu ser det ut att bli en tredje gång, en triennal. Det visade sig att det fanns flera länder som var villiga att ordna följande tillfälle.

Halttunen är också nöjd med att diskussionerna och inläggen verkligen hade användaren i centrum, som rubriken påbjöd.

 − Vi kom till kärnan som handlar om hur man ska bemöta användarens behov i valideringsprocessen. Vi kunde denna gång undvika onödiga fraser som härstammar från festtal och politikers tal eftersom de verkliga experterna var på plats.

 

Bredare och djupare

Att valideringen granskades ur ett väldigt brett perspektiv var också viktigt enligt Halttunen.

− Man framhöll vilka olika former av nytta validering för med sig, såsom hur det påverkar livslångt lärande och karriärplanering och att utbildningssynvinkeln bara är en del av det hela.

Att det skett en tydlig utveckling i synen på validering kunde Halttunen med sin långa erfarenhet inom området notera.

− Det finns nu en klar allmän uppfattning om vad validering handlar om. Vi har nått en djupare nivå, där folk pratar om konkreta frågor, om hur man i praktiken kan främja valideringen eller vad det är som kan bromsa den.  På plats fanns människor på en väldigt hög professionell nivå som var väldigt insatta och engagerade med bred erfarenhet av valideringssystem. Vid den här typens internationella evenemang kan det ibland hända att själva aktörerna inte finns på plats och då finns det en risk att diskussionen stannar på en nivå där politiska fraser uttalas, men här var alla väldigt kompetenta med fina inlägg.

 

Det handlar om hela livet

Halttunen lade också märke till att man i diskussionerna väldigt ofta tog upp det nordiska samarbetet och den nordiska synen på validering.

− Man kan säga att icke-hierarkiskt tänkande, där man tar med användaren i utvecklingen av valideringsprocessen, är den nordiska modellens fördel. Ur perspektivet livslångt lärande handlar det om att man tänker längre än bara den nytta man kan ha av validering inom enskilda utbildningar, utan det handlar om mycket mera, såsom att utveckla själva omgivningen och att synliggöra en persons kunnande oberoende om hen använder det i en utbildning eller ej.

 

Testar kvaliteten

Timo Halttunen är mitt uppe i ett nordiskt valideringsforskningsprojekt, som även presenterades på biennalen. Det är NVL som står bakom forskningen som nu går in i en andra fas som handlar om att skapa kunskap om hur den kvalitetsmodell man utvecklat kan användas i praktiken. Förutom Halttunen från Finland består gruppen av forskarna Ulla Nistrup från Danmark och Per Andersson från Sverige.

Forskargruppens arbete är på hälft så Halttunen vill inte dra några långt gående slutsatser eller presentera direkta resultat men att deras modell fungerar har gruppen klara bevis för.

− Vi testar hur en nordisk kvalitetsmodell fungerar och hur man kunde utveckla den utgående från användarnas erfarenheter.

I forskningen har man valt tre yrkesläroanstalter, en i varje forskares hemland, där man testar modellen och därefter analyserar resultaten.

− Ämnesområdena är relativt lätta att förstå och läroanstalternas ledning och personal uppfattade det som belönande att arbeta på detta sätt.

En av de mera utmanande delarna av testet var att samla in information om bakgrundsfakta om validering. En annan intressant del i forskingen var uppföljningen av de valideringssystem som användes i skolorna.

− Det var eventuellt lite nytt i de här skolorna. Trots att validering användes hade man kanske inte följt upp hur bra den fungerade eller gjort en sammanställning av de uppgifter som man samlat in. Dokumentationen kunde också harmoniseras mellan de olika utbildningsbranscherna.

Koordinering kärnfråga

Forskarteamets erfarenhet är att en koordinering av valideringen är en tydlig kärnpunkt.

− Det handlar om stora läroinrättningar, olika utbildningsprogram och branscher, vilket betyder att ju bättre arbetet koordineras desto bättre går det att genomföra valideringssystemet. Det intressanta är att det vid de här läroinrättningarna visserligen har funnits vissa personer eller grupper som förväntats sköta koordineringen, men det ser ut som om koordineringen skulle kräva en bättre roll- och ansvarsfördelning så att man kan se att processen verkligen har en ”ägare”, säger Timo Halttunen.

Själva forskningsarbetet fungerar också som en konkret del av utvecklingsprocessen i de berörda skolorna.

− Då vi samlat in material har vi hållit workshops med ledningen och då har vi utgående från vårt material gått igenom vilka saker som fungerar och vad som borde utvecklas samt vilka risker och möjligheter det finns. Tillsammans med skolans ledning har vi funderat igenom vad de vill utveckla och här har koordineringen varit något som de själva önskat få ett bättre grepp om.

Halttunen, som har den finska yrkesläroanstalten på sin lott, konstaterar att personalen är väldigt motiverad gällande valideringen.

− Man vill verkligen ge de studerande ett jämlikt bemötande och göra valideringsarbetet så bra som möjligt. Personalen är mycket medveten om valideringsförfarandet och de vill göra det på rätt sätt.

Det fina är att man berättar om valideringen i ett mycket tidigt skede för många olika målgrupper.

− Det är inte bara de studerande som får information utan det kan hända att till exempel föräldrarna, arbetsgivarna eller olika organisationer involveras.

 

Utmanande för Finland

Validering i sig är inget nytt, påpekar Halttunen.

− Det finns en allmän kunskap om vad validering handlar om, även hos arbetsgivarna. Det har tutats ut i medierna på många olika sätt, på hemsidor och vid olika evenemang så det är inget problem.

Att förnya valideringen i Finland just nu är i alla fall speciellt utmanande i och med den stora yrkesutbildningsreform som är på gång. Det betyder stora strukturella förändringar, där ungdoms- och vuxenutbildningen slås ihop.

− De har olika handlingsmodeller och det kommer att krävas mycket arbete för att förenhetliga dem, säger Halttunen.

Forskningen går i alla fall vidare och gruppen träffas nästa gång i Stockholm för en närmare analys. Den 1 september får allmänheten första gången ta del av resultaten då ett internationellt engelskspråkigt seminarium hålls i Åbo. Den 19 september står Vasa i turen med ett svenskspråkigt seminarium och vid en senare tidpunkt, som inte ännu är fastslagen, ordnas ett nordiskt seminarium som avslutar projektet.

Läs mer om Biennalen