Nu går det att få papper på att du kan samarbeta

Inom folkbildningen pågår nu ett projekt för att validera generella kompetenser.
Marja Beckman Anna Lundqvist och Göran Hellmalm.
28-06-2016

Vissa kompetenser är vi vana vid att mäta. Men det finns många andra generella kompetenser som det är svårare att få papper på men som kan vara avgörande för den som vill en fot in i samhället och arbetslivet.

Det finns formell utbildning, som högskola och universitet, och det finns icke-formell utbildning, till exempel studiecirklar som har en given struktur men ingen läroplan eller betyg. Dessutom finns informell utbildning – sådant som inte heller ger betyg men sociala färdigheter, till exempel föreningsverksamhet. Den som är ung och söker sitt första jobb, eller är nyanländ i Sverige, kan lätt bli uppgiven av jobbannonser som kräver ”5-10 års arbetslivserfarenhet”.

– Vad arbetsgivarna egentligen menar är att de vill veta om personen funkar på en arbetsplats, säger Göran Hellmalm, kvalitetsansvarig och omvärldsanalytiker på bransch- och intresseorganisationen Studieförbunden i Stockholm.

EU:s nyckelkompetenser

”Att funka” ihop med andra kan till exempel betyda att man förstår sociala koder, kan lösa konflikter, kan bemöta andra människor och kan anpassa kommunikationen till olika målgrupper. Det kan också handla om digitala kunskaper, att vara bra på att leda grupper och ta initiativ eller att vara idérik. Dessa ”mjuka” kompetenser kommer kanske fram när någon frågar efter en referens, men att få papper på sina generella kompetenser kan också minska risken för att referenspersonens tycke och smak blir avgörande. EU har tagit fram åtta nyckelkompetenser som anses vara nycklarna till att individen ska kunna tillgodose sig sina övriga kompetenser och ha nytta av dem. Nyckelkompetenserna kombinerar kunskap, färdigheter och attityder som behövs för personlig utveckling, social integration, aktivt medborgarskap och anställningsbarhet.

”Inte bara något man skriver rapporter om”

För ett par år sedan bildade Folkbildningsrådet en grupp som skulle arbeta med folkbildning och validering, och kom snart fram till att Studieförbunden var bäst lämpade att ta itu med ämnet. Valideringsdelegationen skrev sedan en rapport om generella kompetenser, vilken är utgångspunkt för det arbete som Göran Hellmalm nu har påbörjat i samarbete med projektledaren Anna Lundqvist.

– Vi äskade medel till ett litet pilotprojekt för att kunna visa att validering inte bara är något man skriver rapporter om, säger Göran Hellmalm.

– Vi som arbetar med folkbildning är vana vid att möta människor där de är och anpassa våra metoder efter deras behov, säger Anna Lundqvist som arbetar ”hands-on” med valideringsprojekt ute på landets olika studieförbund.

OCN-metoden

För att få en struktur på valideringen av generella kompetenser valde Studieförbunden OCN-metoden som ägs företaget Nordiskt valideringsforum och som står för Open College Network. Det är från början en engelsk metod för kvalitetssäkring, som har använts för att hantera gruvkriser och stålkriser när många har blivit arbetslösa och kompetenser behöver synliggöras på ett tydligt och praktiskt sätt. Metoden bygger på ett system med moduler som handledarna fyller i, men även deltagaren visar sitt lärande aktivt. Lärandet kan erkännas på tre olika nivåer som går att jämföra med nivåerna inom European Qualificaiton Network (EQF). När en person är validerad får han eller hon ett intyg där enbart validerade kunskaper syns, det står inte vad man inte kan.

– Många pratar om validering nu. I den nordiska arbetsgruppen inom NVL finns många olika åsikter. Vissa anser att det viktigaste är att individen själv får en kartläggning av vad han eller hon är bra på. Men om man vill göra det begripligt för en utomstående, till exempel en potentiell arbetsgivare, är det viktigt att sätta upp lärandemål i modulerna och beskriva detta på ett tydligt sätt i ett intyg, säger Göran Hellmalm.

– Man blir inte värderad som när man får betyg, alla har MVG här! Det brukar talas om två olika sorters bedömningar: Formativ bedömning där lärandeprocessen följs minut för minut, och summativ bedömning som förutsätter att personen redan har alla kunskaper och att det bara gäller att visa upp dem. Vi arbetar mest med summativ bedömning, säger Anna Lundqvist.

Ung målgrupp

Efter pilotprojektet behövde Studieförbunden nya medel för att kunna fortsätta med arbetet och vände sig då till Allmänna arvsfonden. Där krävdes dock en begränsad målgrupp, vilket ledde till att Studieförbunden valde att rikta in sig på unga mellan 16 och 25 år.

– Det passade bra eftersom cirka 20 procent av de unga inte slutför gymnasiet och därför inte har några papper eller meriter att visa upp. Jag tror även att integrationen kan underlättas om nyanlända genom validering får på papper att de kan något. Men framför allt får de individer som genomgår validering stärkt självkänsla, vilket är minst lika viktigt som ett intyg, säger Göran Hellmalm.

Tre spår

Alla handledare i hela landet får samma utbildning. Projektet, som nu har pågått i lite mer än ett år, har tre spår.

Spår 1 handlar om att utveckla metoder för att validera nyanlända ungdomar i olika verksamheter. Det handlar dels inom de baskompetenser som de redan har metoder att arbeta med, men också för kommunikativa språkkunskaper (enligt den Europeiska referensramen för språk), samhällsinformation och entreprenörskap.

Spår 2 handlar om att studieförbunden arbetar generellt med stöd och matchning med arbetslösa ungdomar. Några exempel kan vara att de matchas mot praktikplatser och får övning i att gå på anställningsintervjuer.

– Mycket handlar om att skapa en motivation hos dessa ungdomar. Valideringen kan förutom att man kartlägger vilka kunskaper och färdigheter de har, även ger inspiration och verktyg att ta sig vidare mot arbetslivet och/eller studier, berättar Anna Lundqvist.

Spår 3 görs i samarbete med föreningslivet och arbetar med att lyfta fram bland annat ledaregenskaper och förmågan att driva egna projekt. Många arbetsgivare uppskattar erfarenhet av föreningsarbete eftersom det kan vara tecken på att en individ är aktiv, engagerad och van vid att samarbeta. Nu går det alltså också gå att få dessa kunskaper på papper.

Pionjärverksamhet

För att för att kompetensintygen ska vara relevanta har en panel bestående av olika representanter i samhället varit med och tagit fram innehållet i modulerna. Representanterna kommer till exempel från det formella utbildningssystemet, arbetsgivarorganisationer, fackförbund och myndigheter.

– En fråga många ställer är förstås: Kommer arbetsgivarna att titta på kompetensbevisen? Mitt svar är: Ju fler de blir, desto mer värda blir de. Vi bedriver pionjärverksamhet här, säger Göran Hellmalm.

Som Göran nämnde tidigare är självkänsla kanske den viktigaste generella kompetensen. Anna Lundqvist berättar om en 19-årig tjej som sökte sommarjobb efter att ha fått sina generella kompetenser validerade.

– Hon sa: ”Jag sökte två jobb och fick båda!”. ”Men du har ju inte ens fått ditt kompetensbevis”, sa jag. Hon svarade: ”Men nu var det inte svårt att berätta att jag kunde!”, berättar Anna Lundqvist.

Läs också om AVA-projektet (Actionplan for Validation)

Fakta:

EU:s 8 nyckelkompetenser för livslångt lärande

  1. Kommunikation på modersmålet.
  2. Kommunikation på främmande språk.
  3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens.
  4. Digital kompetens.
  5. Lära att lära.
  6. Social och medborgerlig kompetens.
  7. Initiativförmåga och företagaranda.
  8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.
AnnaLundqvistGoranHellmalm.jpg