Så fungerar SeQF – det svenska ramverket för kvalifikationer

I Europa finns ett ramverk för kvalifikationer som heter EQF.
Jorge Royan/Wikimedia commons Yrkeskunnighet kan valideras mot en av nivåerna i SeQF.
27-10-2016

EQF består av åtta nivåer, där nivå ett avser grundsärskola och nivå åtta doktorsexamen. DialogWeb gjorde en mejlintervju med Maria Reinitz, projektledare på Myndigheten för yrkeshögskolan som har tagit fram den svenska motsvarigheten, SeQF.

Vilka är de största skillnaderna mellan EQF och SeQF?

SeQF bygger på den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande och påminner väldigt mycket om den. Exempelvis att båda har åtta nivåer och innefattar från den mest grundläggande nivån vad en individ vet, förstår och kan till den högsta avancerade.

Kärnan i både SeQF och dess europeiska motsvarighet EQF är att resultat av lärande beskrivs utifrån kunskaper, färdigheter och kompetenser. Kunskaper utgörs av fakta, principer, teorier och praxis som är kopplade till ett arbets- eller studieområde.

Färdighet är förmåga att tillämpa kunskaper och beprövad erfarenhet för att utföra uppgifter och lösa problem.

Kompetens är förmåga att använda kunskaper och färdigheter, att samarbeta och ta ansvar i arbets- eller studiesituationer.

När är SeQF mest användbart?

Det är användbart för både den enskilda individen och arbetslivet i stort. SeQF är ett utmärkt verktyg för arbetslivet för att på ett tydligt och enkelt sätt specificera de kvalifikationskrav man har för olika yrkesroller och befattningar.

För individen är det ett kraftfullt verktyg för att synliggöra de kvalifikationer som personer kan uppnå genom formell utbildning eller genom lärande på annat sätt.

Vilka är det främst som söker om att få kvalifikationer godkända och nivåplacerade?

Det offentliga utbildningssystemets kvalifikationer är redan nivåplacerade av regeringen. Utfärdare av kvalifikationer utanför det offentliga kan ansöka om nivåplacering av sina kvalifikationer. Det kan exempelvis vara en branschorganisation. En utfärdare av en kvalifikation ska ha legitimitet inom det verksamhetsområdet som kvalifikationen avser. Med det menas att man företräder och accepteras inom det verksamhetsområdet man är verksam inom. Legitimitet kan även innebära att branschen själv bedriver utbildning mot den kvalifikation som aves. Det kan också innebära att en viss bransch accepterar en kvalifikation som branschen själv inte äger men använder i sin verksamhet.

Vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser ingår i det som Myndigheten för yrkeshögskolan ska bedöma? Hur mäter ni skolbetyg mot arbetslivserfarenhet?

Myndigheten för yrkeshögskolan ska bedöma de resultat av lärande uttryckt i kunskaper, färdigheter och kompetenser på nivå 5 och 6 när det gäller yrkeshögskoleutbildningarna. I övrigt när det gäller nivåplacering av andra kvalifikationer har lagstiftaren öppnat upp alla åtta nivåer. Myndigheten har inte i uppdrag att mäta skolbetyg mot arbetslivserfarenhet. Reell kompetens mäts hos exempelvis valideringsutförare. 

SeQF_web.jpg

Hur arbetar man med arbetslivets/branschers olika utbildningar mot certifieringar och kvalifikationer? Hur gör man SeQF till en angelägenhet utanför utbildningssektorn?

Myndigheten för yrkeshögskolan har bland annat tagit fram och tänker utveckla ett ambassadörsnätverk. Tanken med det nätverket är att sprida information och kunskap till de organisationer som jobbar med kompetensförsörjningsfrågor inom arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer eller liknande, samt att utbyta erfarenhet och tankar med andra i samma situation. Vi undersöker också hur vi tillsammans kan sprida information och kunskap om SeQF på bästa sätt.

Hur sprids kunskap om SeQF i Sverige? Vilka planer har man för att öka kunskapen om SeQF?

Genom ambassadörsnätverket, konferenser, stödja utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan, artiklar som den här, etc. Navet för informationsspridning sker via www.seqf.se där vi publicerar det som är av intresse vad gällande frågor som rör SeQF:en.

Kontakter med andra myndigheter såsom exempelvis Arbetsförmedlingen, Skolverket och UHR som ju i sin tur sprider kunskap och information till sina målgrupper. Arbetet med SeQF är ännu i sin linda. Kommunikationsinsatserna kommer att öka ju längre vi kommer in i arbetet.

Vad händer om en aktör inte får sin utbildning nivåplacerad? Hur går bedömningen till och av vem? Finns det möjlighet att överklaga?

Om en utfärdare av en kvalifikation inte får sin kvalifikation nivåplacerad alls eller få en annan nivå än vad de ansökt om har de innan beslut fattas fått information om vilket beslut som myndigheten avser att ta. Då kan de välja att dra tillbaka sin ansökan. Om de väljer att inte dra tillbaka sin ansökan men ändå inte får det de ansökt om har de möjlighet att överklaga beslutet till Överklagandenämnden för Högskolan.