Statens stöd till finsk folkbildning reformeras

Det fria bildningsarbetets struktur- och finansieringsreform innebär att grunderna för fastställande av finansiering förtydligas och uppdateras. Regeringen avlät på torsdagen till riksdagen en proposition om ändring av lagen om fritt bildningsarbete. Reformen hänför sig till regeringens strukturpolitiska program. 

Förslaget bygger på  undervisnings- och kulturministeriets struktur- och finansieringsarbetsgrupps arbete med en revidering av finansieringen. Meningen med finansieringsreformen är att göra finansieringen mera förutsägbar och att lösa problemen med det nuvarande finansieringssystemet. Målet är att garantera att alla läroanstalter inom det fria bildningsarbetet också i framtiden ska kunna producera utbildning av hög kvalitet i olika delar av landet. Samtidigt gör man finansieringen mera modern och tydlig. Förslaget  överräcks till undervisnings- och kommunikationsminister Kiuru den 11 december 2014. 

Enligt förslaget är det ohöjda priset per enhet för en folkhögskola priset per enhet för en studerandevecka för en studerande som bor utanför läroanstalten. Utbildning av internatform är fortfarande ett särdrag inom folkhögskoleuppgiften och beaktas genom att priset per enhet för studerande som bor på läroanstalten höjs. Det föreslås att man slopar den förhöjda statsandelen på 70 procent till folkhögskolor som enligt tillståndet av driva läroanstalt haft i huvudsaklig utbildningsuppgift att ordna nämnda utbildning för gravt handikappade. För tillfället finns det två sådana folkhögskolor. Ändringen skall enligt förslaget uppmärksammas i finansieringen på annat sätt tills man hittar en hållbar helhetslösning för finansieringen av utbildning för gravt handikappade. 

I fråga om medborgarinstituten slopas höjningen av priset per enhet med 15 procent för institut som ligger i kommuner vars befolkningstäthet är över 100. Genom att övergå till ett enda pris per enhet stödjer man regional jämlikhet, finansieringens förutsägbarhet och möjligheterna att upprätthålla och utveckla serviceutbudet även på annat håll än i storstäder. Enligt förslaget avstår man från den separata statsandelen som beviljas studiecentralernas studiecirklar. 

Det föreslås lagen tar in bestämmelser om utbildning som folkhögskolor och riksomfattande idrottsutbildningscenter ordnar i praktiska arbetsuppgifter vid en arbetsplats, dvs. om inlärning i arbetet. 

Folkhögskolor och riksomfattande idrottsutbildningscenter förutsätts framöver utarbeta en läroplan för undervisningsperioder som varar minst åtta veckor eller som innefattar distansundervisning eller inlärning i arbetet. 

Avsikten är att lagändringen träder i kraft den 1 januari 2016. 
 
Källa: Undervisnings- och kulturministeriet