Tvärsektoriellt och klimatsmart ska det nordiska samarbetet vara

Johannes Jansson/norden

Finland har ordförandeskap i NMR år 2011

”Det gröna Norden – klimatsmart aktör” har Finland kallat sitt program för ordförandeskapsåret i Nordiska ministerrådet år 2011. Målet är att de nordiska länderna ska få en ännu synligare roll som en stark och enad klimatpåverkare.

Finland har valt att både fokusera på klimatförändringarna och på att förankra det nordiska globaliseringsinitiativet, men man vill också satsa på aktiviteter på gräsrotsnivå som grund för det nordiska samarbetet. Det är viktigt att förbättra de praktiska förutsättningarna för ett brett deltagande på gräsrotsnivå.
I det finländska programmet ingår även så kallade sektorspecifika program och mål och ett av dem är det arbetsprogram som rådgivningsgruppen för nordiskt samarbete kring vuxnas lärande, SVL, har utarbetat.
Verksamheten inom SVL omfattar folkupplysning, grundutbildning för vuxna, yrkesutbildning, fortbildning och vidareutbildning i ett perspektiv av livslångt lärande. För det konkreta nordiska samarbetet inom vuxnas lärande står NVL, nätverket för vuxnas lärande.

Grön tillväxt

Teman inom utbildning och forskning är ”Ett mångkulturellt och internationellt Norden” och ”Ett kunnigt Norden”. De syftar båda på kompetens som bygger på utbildning, forskning och innovationer och skapar förutsättningar och mål för grön tillväxt.
– Grön tillväxt kan tolkas mycket brett och ett mål är att få in tänkandet överallt så att det blir mainstream, säger Ulla-Jill Karlsson, som är finländsk medlem i SVL. Hon är konsultativ tjänsteman på Undervisnings- och kulturministeriets avdelning för utbildning och forskning och ett av hennes ansvarsområden är vuxenutbildning.
– Att utnyttja sociala medier i samarbetet och satsa på distansundervisning är ett annat grönt mål.

Värt att satsa på ungdomarna

En klar prioritering i Finland är att väcka finländarnas intresse för det nordiska samarbetet och att väcka insikten om att det är en god idé att lära sig svenska, vilket Finlands samarbetsminister Jan Vapaavuori också betonat.
I Finland förs just nu en livlig och ställvis aggressiv debatt kring ett fenomen som döpts till ”tvångssvenska”, dvs. frågan om elever i finskspråkiga skolor också i fortsättningen ska läsa svenska som obligatoriskt ämne eller ej. SVL tar inte ställning till detta, men vill betona svenskans betydelse i det nordiska samarbetet.
– Ett faktum är att kunskaperna i svenska inte är så utspridda som man skulle önska, säger Ulla-Jill Karlsson.
Att det är viktigt att få ungdomarna med för att det nordiska samarbetet ska leva vidare är givet. Därför går man under året bland annat in för att stärka ungdomarnas nordiska identitet och deras intresse för de nordiska språken.
Ett viktigt led i detta är Nordplussamarbetet, som under Finlands ordförandeskap får ett nytt program som tas i bruk år 2012 . Evalueringen av det nuvarande Nordplusprogrammet blir färdig i februari 2011 och planeringen av den nya programperioden 2012-2015 kommer att basera sig på den utvärderingen.
– Också inom vuxenutbildningen är det viktigt med språkinlärning. Vi har ju en gemensam nordisk arbetsmarknad och en vuxen kan via Nordplus få viktiga impulser för att jobba nordiskt.
Ulla-Jill Karlsson sitter i programkommittén för Nordplus Vuxen och hon tycker att den programperiod som avslutas i år har fungerat bra med de baltiska länderna som nya medlemmar.
– Vuxenutbildningen är ju ett väldigt brett område och det är fint om representanter för alla områden deltar också i fortsättningen. Samarbetsmässigt kunde Nordplus kanske fungera på en ännu bredare bas.


Det är en god idé att lära sig svenska i Finland, betonar samarbetsminister Jan Vapaavuori.
Foto: Johannes Jansson/norden.org

Nya former för samarbete

Det tvärsektoriella samarbetet inom utbildningen lyfter Finland nu fram som en ny och innovativ satsning inom det nordiska samarbetet.
– Genom åren har det nordiska utbildningssamarbetet präglats av samarbete knutet till de olika sektorerna inom utbildning. Sektoröverskridande samarbete kring aktuella teman kan leda till nya innovationer, påpekar Ulla-Jill Karlsson.
Det sektoröverskridande arbetet konkretiseras till exempel genom att man ordnar gemensamma seminarier och konferenser, där både SVL, Rådgivningsgruppen för nordiskt skolsamarbete (NSS) och Rådgivningsgruppen för nordiskt samarbete inom högre utbildning (HÖGUT) deltar. På våren ordnas ett seminarium kring mobilitet och nordiska språk, där även det nya Nordplusprogrammet behandlas, och på hösten samlas man kring teman som kulturell mångfald och nya nordbor inom utbildningen. Också i det här samarbetet har man som mål att arbeta ”grönt” och bland annat använda sociala medier.

Invandrares utbildning i fokus

Invandring, mångkultur och invandrares utbildning är aktuella frågor i alla nordiska länder. Under Finlands ordförandeskapsperiod kommer man att söka efter och sprida god nordisk praxis, som främjar mångkultur och invandrares utbildning från förskola till vuxenutbildning.
– Här är det speciellt viktigt att dra in NVL som kan komma med goda exempel och även studien ”Voices of Users” är ett viktigt redskap. Handledning och erkännande av kunskaper är speciellt viktiga områden inom utbildningen av invandrare, säger Karlsson.

Norden kan dra nytta av internationell undersökning

Kunskap och utvecklande av kunskap är centrala inom utbildningspolitiken. För detta krävs en högt stående forskning kring utbildning och läroanstalter som hela tiden utvecklas. Dessutom är det viktigt att den högre utbildningen görs mer synlig och lockande.
I det arbetet spelar förstås det nordiska forskningssamarbetet en viktig roll och även tillgången till jämförelsedata om internationella kunskaper.
Finland tar därför initiativet till att de nordiska länderna drar nytta av den nystartade internationella PIAAC-undersökningen, som mäter kunskapsnivån hos vuxna. Tidigare har SVL tagit fram rapporten ”Nyfikna sinnen” (”Curious Minds” på engelska) som bygger på samma idé. Ulla-Jill Karlsson välkomnar den nya möjligheten att utnyttja en internationell studie på nordisk nivå inte minst för att det blir väldigt dyrt att göra egna studier.
– Nu kan de nordiska forskarna som deltar i PIAAC-undersökningen lyfta ut de nordiska resultaten och samarbeta kring dem som en fördjupning av den internationella undersökningen.
Målsättningen med en nordisk analys av PIAAC- materialet är att lyfta fram skillnader och likheter mellan de nordiska länderna och detta kan i sin tur leda till förslag om framtida nordiska politiska åtgärder inom vuxnas lärande. Forskargruppen håller på och etablerar sig för tillfället och PIAAC-undersökningen väntas vara klar år 2012. År 2013 torde materialet vara tillgängligt för nordisk analys.
Den nordiska utbildningsforskningen vill Finland också stärka genom ett expertseminarium i samband med det så kallade Faellesmötet i augusti i Åbo.
Ulla-Jill Karlsson påpekar att det inom den mångfacetterade vuxenutbildningen är viktigt att ha ett organ som NVL som gör arbetet synligt och för det vidare via sina nätverk.
– NVL gör ett ypperligt arbete och ur SVL:s synvinkel är det vissa områden som är speciellt viktiga, det vill säga kartläggning och integrationsforskning i relation till utbildning, vägledning och validering, multikulturell förståelse och interkulturell kompetens samt vägledning i relation till arbetsmarknaden. 

Clara Henriksdotter
cupranen(ät)abo.fi