Unga - exempel

21-11-2011

DANMARK

Streetkulturer bobler med ideer og bevægelse

Der er masser af bevægelse i byrummene. Unge mødes til streetsoccer, basket, på rulleskøjter eller BMX-cykler for at dele deres lidenskab med hinanden. Og ambitioner om at skabe særlige events eller bedre faciliteter for deres sport og kultur opstår. DGI Underground arbejder med at understøtte de unges ideer og give dem redskaber til selv at føre ideerne ud i livet

Les mer...

FINLAND

Unga aktiveras att sysselsätta sig själva

I Finland stöds sysselsättningen av unga bland annat med hjälp av ett s.k. Sanssi-kort, som är riktat till arbetsgivare och bygger på lönesubvention. Syftet med kortet är att aktivera unga att själva söka arbete och att informera arbetsgivare om lönesubventionen. En nyutexaminerad ung person kan få ett Sanssi-kort på arbets- och näringsbyrån samtidigt som man där gör upp en personlig sysselsättningsplan för honom eller henne.
Den ekonomiska recessionen förvärrade ungdomsarbetslösheten i Finland. I slutet av mars 2010 fanns det 32 500 arbetslösa arbetssökande under 25 år, vilket var 3 500 fler än i mars 2009. 
För att underlätta situationen allokerade regeringen i den första tilläggsbudgeten för 2010 sammanlagt 77 miljoner euro för åtgärder som syftar till att minska ungdomsarbetslösheten. I paketet som riksdagen har godkänt ingår startpenning, företagarutbildning och lönesubvention. Med stöd av tilläggsbudgeten får 15 000 unga sysselsättning eller utbildning.

Mera information: www.tem.fi/?89507_m=99059&l=sv&s=2467

Samarbetsinlärning nyckel till framgång för unga företagare

I Team Academy i Jyväskylä lär sig studenterna företagsekonomi och marknadsföring genom att grunda egna företag, lära sig av varandra och av sina kunder. I slutet av studierna reser de jorden runt.

Läs mer...
Mera information: http://teammastery.net/ (på engelska)

Yrkesstarten har gett lyckade studievägar

Den orienterande och förberedande undervisningen för grundläggande yrkesutbildning, kallad yrkesstarten, blir i Finland permanent från och med hösten 2010. De försök med yrkesstarten som gjorts under åren 2006–2009 har gett goda resultat: yrkesstarten förebygger en marginalisering av unga och hjälper dem att hitta sin egen bransch.
Yrkesstarten är avsedd för ungdomar som gått ut grundskolan och som behöver stöd och handledning för att välja yrke och söka sig till en utbildning. Syftet med yrkesstarten är att sänka tröskeln från den grundläggande utbildningen till yrkesutbildning eller annan utbildning, skapa en klarare bild av olika yrken och förhindra att studierna avbryts i inledningsskedet.
En effektfull utbildningsform
Försök med yrkesstarten har gjorts sedan 2006 vid 48 utbildningsanordnares läroanstalter och omfattningen har varit 20–40 studieveckor. Hösten 2009  inledde 1 070 studerande utbildningen. Det största antalet studerande har funnits inom området för teknik och kommunikation, inom social- och hälsovårdsbranschen samt inom turism-, kosthålls- och ekonomibranschen. 
Enligt den slutrapport som akademiforskare Aini-Kristiina Jäppinen gjort har yrkesstarten gett mycket goda resultat. Omkring 70 procent av de studerande som deltagit i försöket har inom minst ett år hittat en studieplats inom en yrkesutbildning, vid ett gymnasium eller en folkhögskola eller gått över till arbetslivet eller ingått läroavtal.
Yrkesstarten har förebyggt en eventuell marginalisering av ungdomarna.
Undervisningsministeriets mål är att andelen studerande som går direkt från yrkesstarten till en yrkesinriktad grundexamen ska öka från 70 procent till 80 procent. Dessutom är målet att ca 10 procent av de studerande ska fortsätta sina studier vid gymnasiet eller i en annan utbildning.
Anordnandet av yrkesstartutbildning förutsätter ett tillstånd av undervisningsministeriet. I inledningsskedet är avsikten att bevilja 50–60 utbildningsanordnare tillstånd.

Mera information:
Mika Tammilehto, direktör, Undervisningsministeriet, tfn (09) 1607 7391        
Pasi Kankare, direktör, Utbildningsstyrelsen, tfn 040 348 7672
Ulla Aunola, specialsakkunnig, Utbildningsstyrelsen, tfn 040 348 7697
Aini-Kristiina Jäppinen, akademiforskare, Forskningsinstitutet för utbildning, Jyväskylä universitet, tfn 014 260 3226, 040 550 2757
Slutrapport (på finska):
Aini-Kristiina Jäppinen: Onnistujia opinpolun siirtymissä. Ammatilliseen peruskoulutukseen ohjaavan ja valmistavan koulutuskokeilun (ammattistartti) vaikuttavuus. Rapporter och utredningar 2010:2. Utbildningsstyrelsen.

Unga planerar eget boende

De främsta specialisterna på hur stödbostäder ska planeras är de funktionshindrade själva. Det är utgångspunkten för det projekt som påbörjats i Jakobstad i Finland. Där har fem unga vuxna med fysiska funktionshinder under ledning av en projektplanerare regelbundet träffats för att göra upp planer för bostäder som de själva skulle vilja bo i. 
– Ungdomarna är väldigt inspirerade och vi pratar inte bara om byggnadsplaner utan också om hur det är att vara handikappad och integreras i samhället. Det finns bostäder för unga utvecklingsstörda, men inte för unga med fysiska handikapp. De bor ofta hemma hos föräldrarna eller är placerade på ställen där de inte hör hemma, till exempel på långvården, säger Jessica Sundström, som ledde projektet under det år det pågick. 
Elisabeth Hästbacka är en av de ungdomar som var med i planeringsgruppen.
– Det är så här man ska göra när man bygger bostäder eller planerar andra typer av handikappservice: målgruppen ska vara med redan i planeringen.  I den här gruppen ingår unga med väldigt olika slags handikapp och då kompletterar vi varandra.
Elisabeth bor sedan 2004 i Vasa där hon studerar socialpolitik vid Åbo Akademi. Hon bor nu i en enrummare i ett av Invalidförbundets servicehus i Brändö. 
– Jag trivs bra, även om inte allt fungerar för mina behov. Till exempel är köksskåpen inte höj- och sänkbara och jag når ju inte särskilt högt. En annan negativ sak är att lägenheten är ganska liten. Vi handikappade ska ha samma rätt till socialt liv som alla andra, och det ska finnas utrymme för att bjuda gäster. Men lägenheterna får förstås inte heller bli så stora att ingen har råd att hyra dem.
Flexibilitet är något annat hon efterlyser. Lägenheterna ska byggas för unga handikappade, och deras livssituation kan ändras. 
Elisabeth är beroende av assistenter för mycket av det dagliga livet.
– Men även om det måste finnas personal till hands dygnet runt är det också viktigt att känna sig fri och oberoende och få vara ensam ibland. Bostaden ska kännas som ett riktigt hem och ett vanligt hyreshus, inte som en institution. Vi vill förstås leva ett så normalt liv som möjligt. 
Hon vill att byggarna också skänker en tanke åt det estetiska intrycket.
 – Det behöver inte stå handikappad med stora bokstäver på lägenheten. 
Hösten 2010 har ännu har inte något beslut om att bygga bostäderna fattats. Jessica Sundström tror i alla fall att det går vägen. 
– Jag har en vision om att det kommer att bli väldigt bra och att boendet kommer att fungera som en förebild för andra.

Mera information: www.folkhalsan.fi

På rätt spår

På rätt spår heter en satsning som startade hösten 2009 för att förebygga att yrkesstuderande hoppar av sina studier. Projektet har fyra coacher som arbetar i yrkesinstituten Axxell i västra Nyland och i Prakticum i Helsingfors.
– Coacherna finns till hands för att bolla tankar, fundera på framtiden, vädra åsikter och synpunkter och förstås prata om livet tillsammans med de nya studerandena. Vi vill stöda, guida och inspirera studerande till att hitta sitt ”rätta spår”, säger projektledare Maria Leppäkari.
På rätt spår arbetar för att skapa nya metoder för att tackla problemet med att nya studerande avbryter sina studier under det första studieåret vid ett yrkesinstitut. Coacherna finns på plats när eleverna inleder sina studier vid de två yrkesinstituten.
Coacherna, som fungerar som vuxna stödpersoner i skolorna, arbetar tillsammans med studerandevården och lärarna för att kunna ge både individuell och gruppcoaching. 
För att göra studerandena uppmärksamma på den hjälp de kan få ordnas olika evenemang, bl.a. ”Amazing Axxelliad”, ett stort evenemang för alla studerande på Axxells kampus 
– Studerande går ut på stan, bekantar sig med olika aktörer och med förslag på vad man kan göra på sin fritid. Evenemanget är en stor samarbetssatsning där yrkesinstitut, kommun, privata sektorn och frivilliga organisationer medverkar, berättar Leppäkari.
Statsmakten har lyft fram behovet av stöd för unga i olika brytningsskeden i livet. Ambitionen för projektet På rätt spår är att motverka risken att studerande avbryter sina studier under det första studieåret vid ett yrkesinstitut.
Statsmaktens utbildningspolitiska mål är att alla skall ha utbildning på minst yrkesutbildningsnivå.
– Det finns i dagens Finland barn och unga som har svårt att klara sig och som mår dåligt. Det här vill vi göra något åt, genom att i ett tidigt skede stöda och hjälpa ungdomar. Vi vill minska trycket att skicka ungdomar vidare till den tunga vården eller slussas till socialtjänsten och arbetskraftsmyndigheterna, slår Leppäkari fast.
Projektet pågår mellan åren 2008 och 2011 och Folkhälsan samarbetar bl.a. med länsstyrelsen, läroinrättningar och kommuner. På rätt spår får stöd från Europeiska socialfonden och Hävkraft från EU.

Mera information: www.folkhalsan.fi/parattspar, projektledare Maria Leppäkari, tfn +35844 788 6008.

Uppsökande ungdomsarbete 
(Etsivä nuorisotyö/Outreach Youth Work)

Kultur- och idrottsministeriet i Finland beviljade år 2010 totalt 6, 9 miljoner euro i statunderstöd till uppsökande ungdomsarbete och drygt 10 miljoner euro för ungdomsverkstäder. Uppsökande ungdomsarbete vänder sig till unga under 29 år som håller på att bli utanför utbildning och arbetsliv och som behöver stöd för att bli delaktiga av den offentliga sektorns tjänster. Satsningen går ut på att ungdomsarbetare som arbetar parvis och är knutna till ungdomsverkstäderna söker upp ungdomarna där de vistas och berättar om de möjligheter som finns. Hittills har hälften av kommunerna i Finland kunnat erbjuda denna service och konceptet har visat sig vara mycket lyckat. Det uppsökande arbetet har hjälpt unga att snabbt komma i kontakt med de tjänster inom den offentliga sektorn som de har rätt till och är i behov av. Det uppsökande arbetet har sänkt tröskeln mellan de unga och den offentliga servicen och det har också väckt de ungas förtroende, vilket visar sig i antalet unga som har nåtts via verksamheten. År 2009 fick ca 2000 ungdomar hjälp via den uppsökande verksamheten och av dem hade nästan 11 procent invandrarbakgrund. Arbetsparen var i kontakt med totalt 8 200 unga, av vilka drygt femtusen var pojkar och ca tretusen flickor. Arbetsparen arbetade med 3300 unga. En tredjedel av kunderna hade aldrig tidigare nåtts av någon myndighet. Ungdomsverkstäderna nådde ca 20 000 unga. 
Kontakt till de uppsökande ungdomsarbetarna kom bl.a. från olika sociala nätverk för unga (27 %), social- och hälsovårdsväsendet (17 %), läroanstalterna på andra stadiet (15 %) samt genom ungdomsarbetet och ungdomsverkstäderna (14 %).

Mera information: 
Uppsökande ungdomsarbetare har skrivit om sitt arbete i den finskspråkiga publikationen "Oman kokoinen elämä", som publicerades sommaren 2010.  
Publikationen: PDF  
Finlands Undervisnings- och kulturministerium, konsultativa tjänstemannen Jaana Walldén, tfn +358091607 7228 
www.jupiter.fi/www/Uppsokande-ungdomsarbete.html

Ungdomsverkstäderna Fyren och Loket

I södra Finland verkar ungdomsverkstäderna Fyren och Loket som är öppna för arbetslösa, jobbsökande ungdomar vars studier blivit på hälft eller som inte fortsatt sina studier efter grundskolan och behöver stöd för att hitta sin plats i livet. Verkstäderna är tvåspråkiga (svenska och finska) och de vänder sig till 16-29-åringar. Verkstadsperioderna varierar mellan fyra och sex månader och antagningen är fortlöpande. 
Målsättningen är att hjälpa ungdomarna att hitta en studie- eller arbetsplats. Meningen är också att ungdomarna gör upp en konkret framtidsplan, där var och en gör upp sina mål med hjälp av sin handledare.
Ungdomarna lär sig att leva i vardagen genom att träna sig i matlagning, uppköp, klädvård och klädtvätt, förnuftig användning av pengar, sakligt telefonbeteende, att sköta sina angelägenheter med myndigheter och att fylla i dokument.  I verkstaden får de unga också bland annat lära sig göra arbetsansökningar och CV,  jobba praktiskt med t.ex. IT, hantverk, bildkonst, trädgårdsskötsel och skapande verksamhet samt göra resor och studiebesök till skolor och arbetsplatser
Gruppen handleder ungdomarna i växelverkan och sakligt uppförande.
Ungdomarna får hela tiden personlig handledning och personligt stöd av personalen. Via t.ex. upplevelsepedagogik stärks ungdomarnas självförtroende och självkännedom.

Mera information: 
Ungdomsverkstaden Fyren i Hangö, Kirsti Forsbom, tfn +35850 567 8808
Ungdomsverkstaden Loket i Karis, Dana Björkström-Jung, tfn +35819 278 6295, +35850 573 0101
e-post: fornamn.efternamn(ät)folkhalsan.fi

ISLAND

Unge aktiveres, for unge og framtiden!

År 2010 er i Europa tilegnet kampen mot fattigdom og sosial isolasjon. De 27 EU statene, pluss Island og Norge, vil i dette året bekjempe fattigdom på forskjellig vis. På Island blir en særlig innsats gjort for å gi langtidsarbeidsledige flere og varierte tilbud om arbeid, utdanning eller andre aktiviteter.

Les mer... 


Demografiska utmaningar är ett samarbetsprojekt mellan Föreningarna Nordens Förbund (FNF) och NVL.


Har du flere gode eksampler at formidle? Læg ind teksten her neden samt dit navn og bosættelsesområde.