Voksnes læring og inkludering i arbeids- og samfunnsliv

Tilbake til hovedsiden 

 


 

Sesjon 1:

Arbeidsplassen som læringsarena for folk som står i faresonen for utenforskap.

Sesjonen ledes av Margrethe Marstrøm Svensrud, leder for Seksjon for arbeidsliv og realkompetanse i Kompetanse Norge

 


 

Påfyll av kompetanse og tetting av kompetansehull er avgjørende for få folk inn i jobb og holde dem der. Det er behov for at flere ufaglærte får fagbrev. Samtidig har flere voksne motstand mot å ta mer utdanning, blant annet på grunn av dårlige skoleopplevelser eller manglende selvtillit. Arbeidslivet er en viktig læringsarena, og det er avgjørende med gode opplæringstilbud på arbeidsplassen slik at de som er i arbeidslivet blir der. Undersøkelser av voksnes ferdigheter i lesing, regning og ikt viser at det er store grupper som skårer lavt på disse ferdighetene. Denne sesjonen presenterer erfaringer fra tiltak rettet mot voksne arbeidstakere med behov for å styrke sine grunnleggende ferdigheter og språkferdigheter.

Norge har et godt system med praksisbaserte fagbrevløp, men for mange voksne arbeidstakere med svak grunnkompetanse og dårlig skoleerfaring, er den teoretiske fagprøven ofte en uoverstigelig utfordring. Mange arbeidstakere har derfor stor nytte av å få styrket sine grunnleggende ferdigheter eller bli bedre i norsk, slik de lettere kan bli i stand til å følge et fagopplæringsløp. Kompetansepluss arbeid er en ordning der virksomheter kan søke om tilskudd til opplæring i grunnleggende ferdigheter og norsk til sine ansatte. For ansatte som er ufaglærte kan det virke motiverende å delta i opplæring som på lengre sikt er rettet mot fagbrev. Fønix har omfattende erfaring med opplæring i grunnleggende ferdigheter og norskopplæring innenfor kompetansepluss. De har også jobbet mye med  bedriftsintern fagopplæring. Gjennom noen utvalgte eksempler fra norske virksomheter vil de vise sette søkelys på hvorfor og hvordan denne opplæringen kan kombineres og tilrettelegges for ansatte på en best mulig måte.

1.032.000 danskere mellem 16 og 67 år har utilstrækkelige IT- færdigheder og nogenlunde samme antal har svært ved at læse simple tekster. Gennem cases fortælles om Netværkslokomotivets tilgang med at gøre ledere, tillidsvalgte og HR opmærksom på denne udfordring. Ofte er denne viden ikke er kendt for virksomheden, fordi medarbejderen er bange for at miste anseelse hvis det kommer frem, at man har svært ved at læse eller dokumentere opgaver på jobbet. En af Netværkslokomotivets modeller er at klæde ledelsen på til at være tydelige om morgendagens krav til medarbejderne. En forudsætning for at skabe en positiv uddannelsesspiral. Undervisningsministeriet fortæller om trepartsforhandlinger mellem Regeringen, arbejdsgiverne og fagbevægelsen, der har fokus på at højne uddannelsesniveauet og bl.a. gøre det attraktivt for unge, at vælge en erhvervsuddannelse.

 

Jan Evensen leder Bedriftsavdelingen i Fønix.
Avdelingen representerer et helhetlig tilbud med fokus på omstilling og kompetanseheving i arbeidslivet.

Hans Kærgaard Hans Kærgaard, Netværkslokomotivet

Lars Lindahl, Undervisningsministeriet


 

Sesjon 2:

Modeller for samarbeid mellom skole, virksomhet, flyktninger og innvandrere.

Anne RasmussenJenny LennhammarSesjonen ledes av Anne Rasmussen, Hillerød Sprogskole, Danmark og Jenny Lennhammar, Kompetenscentrum Gotland

 

 

Denne workshop præsenterer modeller for samarbejde mellem sprogundervisning, virksomhed og nyankomne. Eksemplerne kommer fra Norge, Finland og Sverige. Workshoppen veksler mellem 10 minutters oplæg og fælles refleksion. Deltagerne inviteres til at udveksle erfaringer og sætte de præsenterede modeller i relation til egne kontekster.

Aud Blaker Aud Blaker, Bærum kommune, Voksenopplæringssenteret
Aud er avdelingsleder for Voksenopplæringssenteret i Bærum. Sentret er en kommunal virksomhet som omfatter grunnskoleopplæring for voksne, spesialundervisning og undervisning av voksne flyktninger og innvandrere. Sistnevnte er den største gruppen. Gjennom avdeling Praksis arbeider senteret for å gjøre voksne minoritetsspråklige ansettbare. I programmet legges det vekt på arbeidslivskunnskap og kultur samt praksis ute i bedrifter, i tillegg til bransjenorsk og ordinær språkopplæring.

Mohamed Abouhafs

Mohamed Abouhafs, Kompetenscentrum Gotland

Mohamed är projektledare för projektet IpA, Integration på Arbetsplatsen, finansierat av Europeiska socialfonden. Projektet har sin utgångspunkt ur Region Gotlands arbetsmarknadspolitiska strategi. Den säger att de arbetsmarknadsinsatser som Region Gotland ansvarar för ska utformas med ett inkluderande förhållningssätt så att olika människors kunskaper, erfarenheter och talanger tas till vara för öka mångfalden på våra arbetsplatser. Till skillnad mot många andra projekt som handlar om inkludering, har man i detta projekt flyttat fokus från individen till arbetsplatsen.

Virva Muotka, Axxell Utbildning Ab

Virva arbetar på Axxell Utbildning AB som utbildningsledare på enheten för nyanlända och andra studerande vuxna med utländsk bakgrund. Hon brinner för att främja invandrares möjlighet till arbete med hjälp av utbildning och identifiering av yrkeskompetens. Virva ansvarar för yrkesutbildningar i samarbete med arbetslivet, både vid utbildningen som under praktikperioderna. Virva deltar i flera projekt där fokus är identifieringen av yrkeskompetens av nyanlända. Aktuellt just nu är en byggnadsutbildning för nyanlända analfabeter. I början av sina studier har de språkkunskaper som motsvarar nivå A1.2, och målet med utbildningen är att de kan kommunicera och arbeta på bygget, samt få ett jobb inom 6 månader.


 

Sesjon 3:

Validering - en viktig vei til inkludering i arbeidslivet.

Sesjonen ledes av Svante Sandell, Undervisningsråd, Skolverket, Sverige 

 

 

 

Tema 1.

Vilken infrastruktur behövs i ett land och region för att valideringen ska bli ett fruktsamt verktyg för inkludering i arbetslivet? EU har angivit 2018 som det år då medlemsländerna ska ha ett nationellt system och struktur för validering på plats men vad innebär det och hur bör denna struktur se ut? 

NVL;s expertnätverk för validering har utarbetat en rapport där man lyfter fram de centrala delar som behöver vara på plats för att få ett välfungerade och effektivt system för validering med individen i centrum. ( ”Validation and the value of competences – Roadmap 2018” ,2015) Rapporten kan användas som en checklista för att belysa var ett land, region eller utbildningssektor är i sin utveckling inom valderingsområdet. Rapporten kan också användas för jämförelser mellan olika länders system för validering. På så sätt kan förbättringsområden identifieras och förhoppningsvis leda till en allt högra grad av kvalitet av valideringsarbetet.

Ansvarig för tema 1. Behöver bekräftas.

Färdplan 2018 - länk 
 

Tema 2.

Vilken roll kan och bör arbetslivet ta i arbetet med att skapa möjligheter för validering? Hur kan olika branschers valideringsmodeller harmoniseras för att bli ett viktigt verktyg och ge individer rätt kompetens på arbetsmarknaden? Myndigheten för Yrkeshögskolan i Sverige har haft regeringens uppdrag att skapa en standard för branschernas valideringsarbete.

Den rådande situationen med många nyanlända till de nordiska länderna har satt ytterligare starkt fokus på problemet att matcha befintliga arbeten med rätt kompetens hos arbetskraften. Inom en mängd branscher behövs betydande nyrekryteringar göras för att klara den rådande situationen. Hur kan branscher samarbeta i valideringsarbetet och varför behövs en standard för branschernas valideringsmodeller? Vilken betydelse har detta för individens möjligheter att få del av valideringsinsatser?

Ansvarig för tema 2. Behöver bekräftas.

Standard_branschvalidering, länk 
 

Tema 3.

Hur arbetar man med att identifiera och bekräfta individers kompetens när det saknas papper och dokument? Hur kan man bygga broar mellan olika myndigheter för att individer inte ska behöva kartläggas gång på gång? I projektet Yggdrasil försöker man hitta verktyg i valideringsprocessen som kan leda till bekräftelse och dokumentation av individers kompetens.

I projektet Yggdrasil som är ett utvecklingsprojekt inom EU / Interreg /Öresundsregionen är målgruppen människor som saknar dokumentation på de kompetenser man förvärvat i arbetslivet och i fritidsaktiviteter. Projektgruppen arbetar fram ett ”kompetensbevis” som blir ett verktyg inom valideringsarbetet och som identifierar, beskriver och ger legitimitet åt de faktiska kunskaper en individ besitter. Projektet syftar också till att stärka samarbetet mellan olika aktörer och myndigheter både inom arbetsmarknads och utbildningssektorn.

 Ansvarig för tema 3:
Ulla Nistrup. Pedagogisk konsulent. VIA university college

 

 

Temaer til nedlasting

Yggdrasil (A5 4s)



 

Sesjon 4:

Inkludering av flyktninger gjennom ikke-formell opplæring - hva er god praksis i Norden?

Sesjonen ledes av David Samuelsson, Generalsekreterare i Studieförbunden, Sverige og 
Gro Holstad, Generalsekretær i Voksenopplæringsforbundet, Norge

 



I et nyIig avsluttet prosjekt støttet av Nordisk ministerråd og i samarbeid med NVL, har de fem nordiske voksenopplæringsorganisasjonene delt erfaringer om hvordan studieforbund og folkehøgskoler arbeider med inkludering av innvandrere på arbeidsmarkedet og i samfunnet. MIMER har ledet prosjektet og deltakere fra forskningsmiljøer alle fem land har arbeidet med å samle inn og analysere konkrete eksempler.
Prosjektets resultater og konklusjoner blir presentert og diskutert av prosjektets deltakere fra studieforbund og forskningsmilø. Konkrete case fra studien blir lagt fram for læring og diskusjon. Et av flere viktige spørsmål er hvordan rollefordelingen mellom det offentlige og sivilsamfunnet bør være.
I tillegg vil deltakerne diskutere:

  • Hvilke hindringer står i veien for å lære av de beste metoder på tvers av landegrenser, og hvordan overvinner vi dem?
  • Hvordan kan vi oppnå at gode erfaringer fra nordisk inkluderingsarbeid med nyankomne innvandrere blir anvendt i praksis?

Konklusjoner fra diskusjoner rundt bordene vil bli tatt med i det videre arbeidet.

 


 

Sesjon 5:

Digitale veier til inkludering.

Sesjonen ledes av Alastair Creelman, 
E-læringsspesialist ved Linnaeus Universitetsbibliotek, Kalmar, Sverige
medlem av NVL-nettverket Distans.

 

Sessionen kommer att lyfta fram flera innovativa projekt som använder digitala verktyg och miljöer för att erbjuda nya vägar till lärande för olika språkgrupper. Dels fokuserar vi på integrationsprojekt för flyktingar både inom Norden och resten av Europa och dels hur mobila appar ger ny kraft i grönländska skolor med en flexibel och individanpassad studentmiljö på grönländska.

Under sessionen kommer du att lyssna på erfarenheter från fyra spännande projekt samt delta i en diskussion med projektrepresentanterna.

  • Case-presentasjon 1: Gunilla Lundberg, gründer og leder for prosjektet «IT Guide» i Sverige som nå er aktivt i 12 svenske kommuner. Unge innvandrere blir lært opp til å guide seniorer inn i den digitale verden. Dobbel gevinst ved digital inkludering av seniorer og språktrening med sosial og kulturell inkludering av unge nyankomne. Se video her: http://www.it-guide.se/
  • Case-presentasjon 2: Khaled Ksibe, syrisk flyktning og student ved Aarhus Universitet. Har bygget opp prosjektet «Dansk på Arabisk med Khaled» med Youtube som læringskanal. Prisbelønnet med Den den Europæiske Sprogpris 2016 http://jyllands-posten.dk/aarhus/uddannelse/ECE9031961/khaled-ksibe-har-vundet-en-pris-for-danskundervisning-paa-youtube/
    Se også hans facebook-side der kursene er presentert. https://www.facebook.com/laerdansk.khaled/ 
  • Case-presentasjon 3.: Kaaka Lund, utdannet lærer og er ansatt i Piareersarfik på vestkysten av Grønland. Hun har jobbet mye med IT design og har sertifikat som futurist fra Future Navigator. Hun har ledet utvikling av den nye skoleappen hun skal presentere. 

 

Sesjon 6:

Deltagerinvolvering og praksisnær samskabende læring – en vej til inklusion?

Marianne Sempler Sesjonen ledes av Marianne Sempler, Utviklingspedagogisk seniorkonsulent ved Nasjonal kompetansetjeneste for arbeidsrettet rehabilitering, Norge.

«Hvordan kan Nordiske og nasjonale system skape gode rammer for bruk av Transformative læringssirkler, og dermed bidra til at metoden fører til at flere mennesker inkluderes i arbeidslivet? Vi inviterer til felles refleksjon om mulighetsrom og bruk av metoden for å møte fremtidens komplekse velferdsutfordringer innenfor voksnes læring og inkludering i arbeid. Med afsæt i resultater og innsikt fra en forskningsrapport (med datagrunnlag fra de tre Nordiske læringssirklene) og erfaringer og resultat fra arbeidet i den Norske læringssirkelen og organiseringen og kompetanseoverføringen fra det Nordiske, via det nasjonale og til det lokale utviklingsarbeidet. I Workshopen forteller vi om hvordan kunnskap og erfaringer fra et Nordisk pilotprosjekt i regi av NVL, ble videreutviklet i en nasjonal norsk læringssirkel, som resulterte i å støtte lokalt utviklingsarbeid med fokus på inkludering i arbeidslivet. Fokus vært på å prøve ut modellen i fasilitert samskaping mellom mange forskjellige aktører (forskere, tjenesteleverandører, tjenestebrukere og myndighetspersoner), ta læring ut av deltakernes eget utviklingsarbeid og støtte implementering.

Erik BjurströmErik Bjurström, Førsteamanuensis i Verksamhetsstyrning vid Høgskolen i Innlandet. Eriks forskning intresserar sig för organisationens immateriella tillgångar och hur styrning och ledning bedrivs under stor osäkerhet och i innovativa miljöer.


 

Vellykket Inklusion: Strukturelle forhold som katalysator eller hæmsko for vellykket inklusion

Shahamak Rezaei Oplægsholder : Shahamak Rezaei, økonom, PhD,  lektor på Roskilde Universitet, Institut for samfundsvidenskab og Erhverv. Han er tilknyttet forskningsgruppen ”Changing Societies: Welfare and Diversity” på Roskilde Universitet.

I et internationalt og europæisk perspektiv ses det ofte, at migranter med samme nationale-, etniske-, uddannelsesmæssige- og socioøkonomiske-baggrund kan opnå succesfuld  erhvervsmæssig-, arbejdsmæssig- og socialinklusion i et modtagerland, mens for selv samme gruppe kan inklusionsprocessen opleves som en fiasko med dertilhørende økonomisk belastning for værtsamfundet.
Et kendt eksempel for ovenstående påstand er den somaliske migrant gruppe, som har oplevet en stor succesful erhvervsmæssig-, økonomisk- og socialinklusion i det amerikanske strukturelle forhold i  Minnesota samt i det britiske strukturelle forhold i London, hvorimod selvsamme etniske gruppe med samme opholdslængde i de Nordiske lande har haft overordentlig svært med at opleve en vellykket inklusion og er ofte blevet henvist til passiv forsørgelse og bliver i de nordiske lande betragtet for en økonomisk belastning for de nordiske velfærdsstater.

Nordiska integrationsprogrammet – hurtigere integration på arbejdsmarkedet – erfaringer med stedbunden læring.
Hjördis Rut Sigurjonsdottir Anna KarlsdottirOplægsholder: Hjördis Rut Sigurjonsdottir Junior Research Fellow, Nordregio, Stockholm, Sweden og Anna Karlsdottir, Senior Research Fellow, Nordic Centre for Spatial Development (Nordregio), Stockholm, Sweden

 
I forsøget på at fremskynde integrationsprocesserne for flygtninge i Skandinavien, efter den støre bølge i 2015 – har man indført redskaber som skal gøre flygtninge bedre rustet til at være aktivt arbejdssøgende og mere selvstændige i den process. Vi ser på hvilke redskaber der er tale om og hvilke virkninger og udfordringer er forbundet med dem. En af delkonklusionerne i en nordisk vidensoversigt over integration på arbejdsmarkedet viser at der er behov for yderlige fokus på arbejdsmarkedsinformations-arbejde i denne process og også se på alternativer i læringsformerne som skal hjælpe til at gøre flygtininge til aktive skandinaviske medborgere og arbejdskraft.

Sesjon 7:

Vejledning og karierrelæring for bedre inkludering
 

Rie Thomsen, 
PhD og lektor ved Aarhus Universitet

 


Er det nødvendigt med et tydeligere fokus på læringsdimensionen i vejledning af voksne? Hvordan vil et fokus på karrierelæring og udvikling af karrierekompetence bidrage til at udvikle eksisterende aktiviteter i vejledningen? Karrierelæring udvikler ”komptence til at forstå og udvikle sig selv, udforske livet, læring og arbejde samt håndtere liv, læring og arbejde i forandringer og overgange. Det er en opmærksomhed på, hvad man gør, men også hvad man kan gøre, og at den enkelte formes via sin livsførelse og sine handlinger og samtidig påvirker egne fremtidsmuligheder.” Oplægget drøfter mulighederne i et perspektivskifte fra fokus på valg og afklaring til fokus på læring i vejledningen af voksne.

Hensigten med oplægget er at diskutere hvilke muligheder der opstår hvis vejledningen går fra at være knyttet an til valg og afklaring til i højere grad at rette fokus mod den proces der skal sikre, at deltagerne over tid udvikler kompetencer og viden til at håndtere valg og overgange gennem deres uddannelses-, arbejds- og livsforløb. Sådan at disse udvikler sig sådan om det enkelte menneske gerne vil det i forskellige faser af livet. Denne forståelse ligger på mange måder i forlængelse af grundtankerne i folkeoplysningen og voksenvejledningen generelt, men det er også en grundtanke som presses af effektivisering, fokus på at få voksne hurtigt tilbage i beskæftigelse og reducering af mulighederne for at deltage på arbejdsmarkedet på særlige vilkår.

Karrierekompetence og vejledning i et nordisk perspektiv 
I rapporten ”Karrierekompetence og vejledning i et nordisk perspektiv” indkredser Rie Thomsen, PhD og lektor ved Aarhus Universitet, begrebet karriere-kompetence og ser nærmere på karrierelæring og karrievejledning i de nordiske lande. Hun stiller spørgsmålet: ”Hvorledes udvikles karriekompetence?” og kommer med eksempler på analyser, vejledningspraksisser og aktiviteter i de nordiske lande. Island har bidraget med to eksempler på praksis, mens Norge, Sverige, Finland og Danmark bidrager med eksempler på politiske initiativer og processer. Formålet med rapporten er at bidrage til en fælles nordisk forståelsesramme for karrierekompetence, som kan bruges i den videre udvikling af vejledning i de nordiske lande.

Rapporten -
"Karrierekompetance og vejledning i nordisk perspektiv
"


Vejledning i validering i norden 
I denne rapport udforsker og diskuterer en NVL-arbejdsgruppe, der repræsenterer Norden, herunder Åland, Færøerne og Grønland, vejledning i realkompetencevurdering (RKV). I rapporten anvendes akronymet RKV. Rapportens indhold er baseret på oplysninger, der er indsamlet gennem et kortlægningsskema, en SWOT-analyse og cases indhentet med en samlet indsats fra repræsentanterne i arbejdsgruppen.

Rapporten -
"Vejledning i validering i Norden