Content

Alfalärare – en alldeles särskild kompetens

Marja Beckman Sanna Markkanen från Axxell utbildning i Finland ledde en workshop.

Att lära vuxna analfabeter ett nytt språk att både kunna tala, läsa och skriva på kräver en speciell lärarkompetens. De lärare som utgår från de studerandes modersmål, erfarenheter och bakgrund har ofta lättare att nå fram till de studerande. När det nordiska nätverket Alfarådet arrangerade konferens i Bohuslän var ett syfte att skapa förutsättningar för att på sikt utveckla utbildningsmoduler mot magister- och masterexamina inom alfabetisering.

I tre dagar samlades över 160 lärare från hela Norden i den vackra miljön på den svenska västkusten, alldeles vid havet. Lärarna har ett gemensamt: de undervisar vuxna nyanlända med ingen eller mycket kort utbildning i hemlandet. De studerande har ofta hård press på sig att lära sig det inhemska språket, eftersom några av de nordiska länderna kräver grundläggande språkkunskaper för att få permanent uppehållstillstånd. På konferensen ”Lärarkompetens och undervisningspraktik” varvades föreläsningar med workshops och samtal i blandade nordiska grupper.

Jakob Steensig, lektor vid universitetet i Århus, talade om kontrastiva aspekter på vanliga invandrarspråk. Om läraren har kunskaper om den studerandes modersmål är det lättare att hitta sätt att lära ut och förklara målspråket. Vad finns det för skillnader mellan skrift och tal i språket? Uttalas alla skrivna konsonanter och vokaler? Skillnader i ljud och uttal kan tyckas små, men kan förändra ords betydelser.

Lärandestrategier ökar motivationen

Karen Schramm är professor i tyska som andraspråk vid universitetet i Wien. Hon berättade om ett forskningsprojekt som hon ledde i Leipzig i Tyskland, där mycket tid lades vid att kartlägga elevernas bakgrund, yrkeserfarenhet och tidigare lärande innan undervisningen påbörjades. Eleverna fick besvara olika påståenden i formulär med hjälp av bilder och ”smileys”. Några exempel på påståenden kunde vara ”Jag tycker om att jobba med andra/jobba ensam/jobba med mina händer”. Texterna i formulären fanns också översatta till de vanligaste invandrarspråken. Dessa lärandestrategier gjorde det lättare att synliggöra och utveckla motivation och förståelse hos de studerande.

Deltagarna delades in i nordiska grupper där de diskuterade och delade med sig av erfarenheter och metodiska och didaktiska idéer. Arbetet som alfabetiseringslärare är en kompetens som på många sätt skiljer sig från det traditionella läraryrket. Utöver de språkliga hindren är det inte ovanligt att eleverna är traumatiserade efter att ha flytt från krig och förtryck. Lärarna kan vara de första människor som de möter mer regelbundet i det nya landet. Därför bör läraren även ha kunskap om psykiska och fysiska hinder för lärande, till exempel PTSD (posttraumatiskt stressyndrom), hörsel- och synnedsättningar.

Workshop-karusell

En ”workshop-karusell” anordnades där deltagarna delades upp i mindre grupper och besökte olika ”stationer” där de fick delta i presentationer av bland annat digitalt stöd, kontrastivt material och vardagsmatematik som direkt kan omsättas till den egna undervisningen.

Nu arbetar Alfarådet för att skapa förutsättningar för utbildningsmoduler mot magister- och masterexamina inom alfabetisering. En sådan utbildning ska ha sin utgångspunkt i dokumentet Kompetensbeskrivning av lärare i grundläggande litteracitet för vuxna med andra modersmål än de nordiska, som Alfarådet tog fram 2013.

– I våra nordiska länders lärarutbildningar finns ingen beskrivning av vilken kompetens en lärare i grundläggande litteracitet behöver, det finns väldigt få styrdokument och regler och det är en komplex utbildningssituation med komplexa krav på lärarna, sa Qarin Franker, lektor vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet.

– Kompetensen inom litteracitetsutbildning kräver sin egen plattform, sa Karen Lund vid Århus universitet i Köpenhamn.

Alfarådet kommer att fortsätta sitt arbete med att utveckla gemensamma nordiska utbildningsvägar och utbildningsmöjligheter för lärare i grundläggande litteracitet.

 

Fakta:

Förhållningssätt till vuxnas litteracitet:

  1. Ömsesidig respekt mellan lärare/utbildning och kursdeltagare, vilket bland annat yttrar sig i möjligheten att använda och utveckla alla sina språkliga resurser inklusive sitt modersmål för sitt lärande och sin språk-, läs- och skrivutveckling.
  2. Meningsfullhet och användbarhet när det gäller såväl undervisningens innehåll och utformning som val av läromaterial, så att det direkt påverkar och påverkas av deltagarnas aktuella och önskade livssituation.
  3. Delaktighet och eget ansvar för lärandeprocessen, vilket ökar motivation, engagemang och stärker självkänslan som vuxenstuderande.

(Utrag ur Det nordiska alfarådets kompetensbeskrivning av lärare inom litteracitet. Den går att ladda ner i sin helhet här)

Fler resurser:

Alfalärare berättar

Resultat från Alfakonferensen 2014