Standard No Results
jan
24
2018

Hundra år av demokrati - var står vi om hundra år?

Posted 179 days ago ago by Göran Hellmalm
Göran Hellmalm

 

I Sverige är det i år val till kommun, landsting och riksdag. Naturligt nog kommer det att under året pratas mycket om demokrati ur olika aspekter. I år är det även 100 år sedan första världskriget slutade. Ur ett nordiskt perspektiv är det även värt att minnas att det är 100 år sedan finska inbördeskriget. Ett valår är det viktigt att minnas de offer människor i olika länder i världen gjort för att erövra och etablera demokrati.

En strid som även den skedde för 100 år sedan – dock mindre blodig än de nämnda krigen – är rösträttsreformen, då kvinnor i Sverige gavs möjlighet att rösta i valet till riksdagens andra kammare. På en NVL-blogg är det självklart på sin plats att påpeka att Sverige var det sista landet i Norden som införde rösträtt för kvinnor (Finland var först 1906).  Förvisso fattade inte Sveriges riksdag själva beslutet förrän 1919 och möjligheten för kvinnor att i praktiken nyttja sin röst inföll inte förrän i valet 1921. Men det är ändå viktigt att passa på att manifestera denna viktiga reform i samband med ett valår då demokrati diskuteras ur olika aspekter.

Vidareutvecklingen av rösträtten i Sverige skedde bl.a. 1945 då även personer som ”är omhändertagna av fattigvården” (dvs var beroende av stöd från det offentliga för sin försörjning) fick lov att rösta samt 1989 då även personer med psykosocial funktionsnedsättning fick rösträtt.

Inför årets val kommer diskussionen i media att i hög grad präglas av den parlamentariska situationen där Sverige på grund av Sverigedemokraternas framgångar kan sägas ha tre politiska block. Att bilda en stabil regering var svårt redan 2014 och det lär sannolikt inte bli lättare 2018.

En annan fråga är hur stabil demokratin som sådan är i Sverige och övriga Norden. Det finns vissa forskare och opinionsbildare som hävdar att demokratin som system är under hot. Som grund för dylika påståenden anförs bl.a. att vissa värderingsstudier visar att unga människor i högre grad än äldre är positiva till alternativa sätt att styra samhället (t.ex. genom expertstyre, eller auktoritära ledare). Vissa hävdar att detta kan bero på att många människor, inte minst unga, ser att vissa av våra samhällsutmaningar, t.ex. klimatfrågan, inte hanteras tillräckligt snabbt i det tröga demokratiska systemet. Frågan är om de etablerade partierna kommer att kunna svara upp mot detta och återerövra människors tilltro till det parlamentariska demokratiska systemet?

En tredje fråga kommer sannolikt att vara hur vi ska stimulera ett aktivt demokratiskt deltagande för fler grupper i samhället. Det handlar bl.a. om att få invånare i vissa socioekonomiskt utsatta områden att nyttja sin rösträtt i högre grad än de hittills gjort.  I valet 2014 hade vissa socioekonomiskt utsatta områden ett valdeltagande som låg mer än 20 procentenheter under genomsnittet för Sverige. Ska dessa skillnader att minska krävs insatser från såväl det offentliga samhället som civilsamhället. Det handlar både om såväl bildning som empowerment. 

Vi bör minnas de strider som togs för demokratin för hundra år sedan när vi funderar över hur demokratin ska fortleva hundra år framöver. Vi måste få de politiska partierna att svara upp mot unga människors förväntningar. Vi behöver fundera på hur olika delar av utbildningssystemet – från förskola till folkbildning – kan bidra till att ge fler människor möjlighet att höja sin bildning och öka sitt demokratiska deltagande. Vi måste får olika delar av samhället att samverka mer för att få fler människor att aktivt delta i arbetet med att stärka och utveckla demokratin. Såväl vi enskilda personer som myndigheter och organisationer har ett ansvar för detta. Demokratin måste erövras varje dag. Av mig. Av dig. Av oss.   

Foto av davide ragusa på Unsplash



Mest

comment fed artikel ...

Nyeste billeder