Anna Kahlson

Jag som bloggar heter Anna Kahlson och har i drygt 15 år jobbat med frågor som rör kompetensutveckling och vuxnas lärande. Sedan 2006 har jag haft förmånen att få fokusera på frågor som rör validering av reell kompetens, kvalifikationssystem och kompetensförsörjning och arbetat med dessa frågor på kommunal, nationell och internationell nivå. För närvarande arbetar jag för Valideringsdelegationen, som är utsedd av den svenska regeringen för att följa, stödja och driva på ett samordnat utvecklingsarbete inom valideringsområdet (valideringsdelegation.se)

Ni hittar mig både på Twitter @AnnaKahlson och på LinkedIn linkedin.com/in/annakahlson/



mar
20
2018

NQFs – Att organisera sina kvalifikationer. Om kvalifikationer och kvalifikationssystem

Posted 117 days ago ago by Anna Kahlson
Anna Kahlson

 

Alla länder har kvalifikationer och alla länder har någon form av kvalifikationssystem. Det har jag skrivit om i mina två tidigare bloggar (som ni såklart hittar här på NVL-bloggen). Den här bloggen, nummer 3 i serien om kvalifikationer, handlar om nationella referensramar för kvalifikationer, så kallade NQFs.

Förenklat, men förhoppningsvis inte missvisande, kan en NQF sägas vara ett verktyg för att organisera kvalifikationerna i ett kvalifikationssystem. Som den kvalifikationsnörd jag är tycker jag ämnet är intressant men är väl medveten om att det ibland blir väldigt tekniskt och tyvärr därför även rätt tråkigt. Därför tänker jag fokusera på att skriva om (bara) två aspekter i den här bloggen: varför utvecklar så många länder nationella referensramar och hur fungerar de som ett sätt att organisera kvalifikationer?

I blogg 4 tänker jag försöka knyta ihop den här säcken och skriva om varför kvalifikationer och NQFs är viktiga – vilket är deras ”added value?

Varför nationella referensramar för kvalifikationer?

Den senaste globala inventeringen av NQFs (1) visar att fler än 150 länder utvecklar och implementerar nationella referensramar. En viktig katalysator för utvecklingen i Europa var EU:s rekommendation från 2008 (2) om en gemensam europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande - kort och gott EQF.

EQF har i stor utsträckning fått stå som modell för de europeiska ländernas NQF. Syftet med EQF är att göra det möjligt att jämföra kvalifikationer mellan och inom olika kvalifikationssystem och på så sätt bidra till ökad rörlighet. EQF fungerar som en översättningsnyckel och gör jämförelser möjligt mellan de i nuläget 34 (3) länder som deltar i samarbetet kring EQF och som länkat sina NQFs till EQF.

Ofta pratas det enbart om jämförelser och rörlighet mellan länder och jag vill poängtera att EQF och utvecklingen av NQFs i hög grad även bidrar till det inom länder. En NQF gör värdet av en viss kvalifikation tydligare både för den som erhållit kvalifikationen och för en eventuell mottagare, t ex en potentiell arbetsgivare vid en rekrytering. Utöver att bidra till jämförbarhet och rörlighet använder många länder sin NQF som ett reformverktyg, för att modernisera sina (yrkes)utbildningssystem och för att skapa bättre och mer relevanta kvalifikationer.

3+1 principer för organisering

Hur fungerar det då? EQF, och därför många NQFs, bygger på flera viktiga principer, här skriver jag om 3 av dessa:

  1. EQF och NQFs organiserar kvalifikationer i ett antal nivåer. Varje kvalifikation placeras på en nivå, nivån anger hur avancerat och/eller specialiserat kvalifikationens innehåll är. EQF omfattar 8 nivåer, där nivå 8 är den mest avancerade nivån.

  2. Kvalifikationens innehåll beskrivs i form av learning outcomes (på svenska oftast läranderesultat) i 3 kategorier (som kallas deskriptorer): kunskap; färdigheter;  ansvar och självständighet (4).
  3. Alla typer av kvalifikationer, oberoende av var (eller hur) lärandet skett, ska kunna nivåplaceras i en NQF.

Nivåerna anger en progression i hur avancerad en kvalifikation är. Grundprincipen är att en kvalifikation på en högre nivå är mer avancerad än en kvalifikation på lägre nivå. Men nivåerna är inte den enda organiseringsprincipen, varje nivå beskrivs med hjälp av de så kallade deskriptorerna mot vilka en specifik kvalifikations innehåll kan jämföras och därmed nivåplaceras.

Dessutom kan även en kvalifikations omfattning i form av credits (poäng) vara ytterligare en grundprincip för hur en NQF kan organiseras. Både ”stora" och ”små" kvalifikationer ska kunna inkluderas. I Skottland (5), där deras NQF nu varit på plats i snart 15 år, skiljer man inte principen om nivå från principen om poäng: ”we don't do levels without credits and we don't do credits without levels”. Med andra ord har alla kvalifikationer i deras referensram både en nivå och en tydlig omfattning, och alla kvalifikationer använder sig dessutom av samma poängsystem (detta är + 1 principen, men nu blev det tekniskt och tråkigt igen).

I och med att nivåerna beskrivs med standardiserade learning outcomes för varje deskriptor, kan kvalifikationer vars innehåll definieras utifrån samma principer, jämföras mot nivåerna och placeras på bästa lämpliga nivå (ännu en viktig princip – best fit – används för nivåplacering).

Learning outcomes-principen skapar ett gemensamt språk som ökar transparens och tydlighet och som gör det enklare för beställare (arbetsliv) och leverantörer (utbildningssystem) att prata med varandra (minns ni metaforen om kvalifikationer som innehållsförteckningar från blogg 1?). Igen ett exempel från Skottland: arbetsgivare använder nivåer, deskriptorer och learning outcomes när de skapar sina jobbannonser, och deras NQF blir därmed ett rekryteringsverktyg.

Den sista av de 3 organiseringsprinciperna öppnar upp för att också andra kvalifikationer än de som hör hemma i ett formellt utbildningssystem (som t ex en gymnasieexamen eller kandidatexamen) ska kunna inkluderas i ett NQF.

Personligen tycker jag att det här är det bästa med EQF/NQF. Alla olika typer av kvalifikationer, från utbildningskvalifikationer till ett svets-certifikat till ett gesällbrev som kock, ska kunna finnas med i en NQF och därmed kunna jämföras med varandra.

Hoppas ni hängde med så här långt trots hög tråkighetsfaktor. För nu har vi alla pusselbitarna på plats för att kunna diskutera varför kvalifikationer, EQF och NQFs är viktiga, vad de tillför och hur de kan bidra till kompetensförsörjning.

  1. Global inventory of regional and national qualifications frameworks 2017
  2. COUNCIL RECOMMENDATION of 22 May 2017 on the European Qualifications Framework for lifelong learning and repealing the recommendation of the European Parliament and of the Council of 23 April 2008 on the establishment of the European Qualifications Framework for lifelong learning (2017/C 189/03)
  3. http://www.cedefop.europa.eu/en/events-and-projects/projects/european-qualifications-framework-eqf
  4. I den första EQF rekommendationen från 2008 var deskriptorerna kunskap, färdighet och kompetens, men kompetens byttes i den reviderade rekommendationen från 2017 ut mot ansvar och självständighet.
  5. scqf.org.uk


Nyeste billeder