”Livslångt lärande får inte bli ett mantra”

 

Vem ska betala festen för framtidens lärande? Under VET-veckan i Helsingfors efterlyste många aktörer bättre ekonomiska modeller för framtidens lärande och även valideringen. Finlands utbildningsminister Li Andersson betonade vikten av bättre baskunskaper.

 
Fr.v. Paneldeltagare Åshild Olaussen, föredragshållare Ragnhild Lied och paneldeltagare Jorma Malinen på första raden. Foto: Camilla Lindberg

– Framtidens största fråga när det gäller social rättvisa kommer att vara individens möjlighet till fortsatt utbildning, sa Finlands utbildningsminister Li Andersson.

Hon deltog med ett långt och inspirerande föredrag under ett seminarium kring livslångt lärande under EU Vocational Skills Week i Helsingfors.

Utbildningsministern betonade betydelsen av att grundutbildningen klarar av att ge tillräckliga baskunskaper. Finland som legat i topp inom området har nu orsak att börja skärpa sig. Li Andersson lyfte också upp framtidens viktigaste kompetens.

– ”Learn to learn” kommer att var det viktigaste som skolan ska lära ut.

1.jpg  

Finlands utbildningsminister Li Andersson presenterade många saker ur det nya regeringsprogrammet. Foto: Camilla Lindberg

Män med låg utbildningsnivå

När det gäller kontinuerligt lärande lyfte den finländska utbildningsministern fram det faktum att de individer som mest behöver vidareutbilda sig, samtidigt tenderar att var de som deltar minst.

– I Finland är det främst högutbildade kvinnor från södra Finland som är ivriga att utbilda sig vidare. Vårt nya regeringsprogram försöker inkludera i synnerhet män med låg utbildningsnivå.

Li Andersson lyfte fram tre orsaker till att människor avstår från att vidareutbilda sig.

– Det är bristen på tid, pengar och motivation. Där ser jag motivationen som det mest problematiska.

Pengar och nya modeller

Seminariet den 16 oktober 2019 ordnades med syfte att synliggöra olika aktiviteter i de nordiska länderna inom ramarna för livslångt lärande. 

Arbetsmarknadens behov är i stark förändring och här spelar olika sociala aktörer en avgörande roll när det gäller att bygga ett framtidssäkert yrkesförberedande utbildningssystem. 

Centrala teman som återkom under hela seminariet var den anpassning som den nya teknologin och miljöfrågorna nu kommer att kräva globalt. 

En återkommande fråga som ventilerades i olika sammanhang var frågan om finansiering. Vem ska betala hela kalaset? Hur kan man utveckla nya och smarta ekonomiska modeller som också inkluderar andra aktörer än det traditionellt statliga utbildningssystemet?

Norden kan bli bättre

En av programpunkterna omfattade en paneldiskussion under rubriken Att tillsammans bygga livslångt lärande – Den nordiska vägen. 

– I Norden är vi bra på samarbete och att dela våra erfarenheter och vår kunskap, sa NVL:s koordinator Hildur Hrönn Oddsdóttir som också representerade arbetslivets utbilningscenter på Island.

Hon nämnde NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) som ett exempel på en bra och utvecklad plattform som möjliggör delgivning.

Chefsrådgivaren Åshild Olaussen från Unio som är Norges största huvudorganisation för arbetstagare med högre utbildning, ansåg att det ännu finns mycket jobb att göra också i Norden.

– Vi ska inte vara för snabba med att slå oss för bröstet. I Norge har siffrorna på arbetssökande som utbildar sig gått kraftigt ner under de senaste åren.

5.jpg

Paneldiskussionen den 16 oktober leddes av Sari Gustafsson. Från vänster Hildur Hrönn Oddsdóttir, Samuel Engblom, Åshild Olaussen och Jorma Malinen.

Satsa på baskunskaper

Jorma Malinen som är ordförande för det finländska Fackförbundet Pro uttryckte oro över något som blivit synligt nu när utbildningsansvaret delvis flyttat över till olika företag. 

– Där har man märkt att arbetstagarna inte längre har tilläckliga baskunskaper och det leder till svårigheter när man ska vidareutbilda folk. Det här budskapet är mycket viktigt att få ut.

På Island där arbetslösheten är låg, har man upptäckt vissa behov, berättade Hildur Hrönn Oddsdóttir. 

– Många som arbetat länge inom till exempel industrin har ingen formell utbildning, och de skulle nu behöva genomgå en validering och få sin kunskap och kompetens dokumenterad för att öka sina karriärsmöjligheter.

Den magiska staven

Samuel Engblom som är samhällspolitisk chef på Tjänstemännens centralorganisation (TCO) i Sverige efterlyste en tydligare definition på exakt vad man avser när man talar om nödvändig kompetens inom livslångt lärande.

– Här måste vi bli mycket mera specifika. Annars blir livslångt lärande bara ett mantra.

Moderator Sari Gustafsson tillät endast ett ord som svar på sin sista fråga. 

Om du hade en magisk stav i din hand och du fick ändra en sak inom livslångt lärande. Vad skulle du välja?

– Glädje, svarade Finland.

I Sverige efterlyste man flexibilitet och i Norge tid.

På Island var svaret krasst:

– Pengar!

Validering i nordiskt ljus

Under VET-veckan presenterade Anni Karttunen en NVL-rapport med titeln Vägledningens roll inom validering i Norden. Fokus låg på de utmaningar och rekommendationer som finns i rapporten. 

Publiken bestod av ungefär sjuttio personer från hela Europa och där fanns representanter från arbetsmarknaden, forskare och utvecklare.

Öronmärkta pengar

Anni Karttunen är utbildningspolitisk specialist (CEO, Globeeu) och medlem i ett expertnätverk som arbetar med validering inom NVL. 

– En sak var verkligt intressant. Före min presentation så delgav Pedro Moreno da Fonseca från Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (CEDEFOP) några huvudtankar kring deras upptäckter. De korrelerade starkt med våra nordiska.

Anni Karttunen betonade vikten av att vi nu måste säkerställa en systematisk utbildning av valideringsutövare. 

– Det finns knappast några exempel inom det nordiska högre utbildningsfältet som erbjuder utbildning i validering inom den grundläggande lärarutbildningen eller inom studiehandledarprogrammet.

Den andra utmaningen blir att kunna öronmärka finansieringen som gäller vägledning i validering.

– Det här gäller i synnerhet om vägledaren arbetar i en annan organisation än den som blir erbjuden validering.

Anni Karttunen efterlyste också bättre koordination mellan de servicepunkter som skall hantera valideringen.

3.-..Ragnhild-Lieds-presentaton.jpg  

Ragnhild Lied höll ett föredrag om framtidens förmågor och livslångt lärande i Norge. Foto: Camilla Lindberg

4.jpg

Ragnhild Lied från Norge höll ett föredrag i Helsingfors under VET-veckan. Foto: Camilla Lindberg