”Personer från andra områden ska välja att komma hit”

 

När Gottsunda lärcentrum snart öppnar blir det inget traditionellt lärcentrum. Det ska ligga i nära anslutning till jobbcentret och vara anpassat för elever med särskilda behov. Ett mål är också att bygga bort stadsdelens dåliga rykte.

 
Kommunalrådet Mohamad Hassan och utbildningsledaren Susanna Sjöstedt Meshesha i lärcentrets ännu folktomma lokaler. På bilden pratar de om gemensamma bekanta. Foto: Marja Beckman

Den traditionella bilden av ett lärcentrum är lokaler dit man går för att studera även om man bor långt ifrån en universitetsstad. Lokaler där det finns möjlighet att komma hemifrån, där man kan värma mat och där det finns tentavakt. Några tentavakter kommer inte att finnas på Gottsunda lärcentrum, åtminstone inte i startskedet. I första hand vänder sig lärcentret till personer med behov av särskilt stöd, som läser in sin gymnasiebehörighet eller går en yrkesutbildning. Det ska bli särskilt utformat för den som har svårt att koncentrera sig eller behöver särskilda hjälpmedel, kanske på grund neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (npf) eller ett trauma.

På lärcentret kommer det att finnas mattestöd, svenskastöd, studieteknikstöd, en specialpedagog och hjälpmedel. Det ska gå att boka en tid för att få hjälp för att få en anpassad studiemiljö som passar varje individ.

Socialt utsatt område

Gottsunda ligger sju kilometer från Uppsala där ett av Sveriges mest anrika universitet ligger. Geografiska kriterier har alltså inte varit avgörande för att Uppsala kommun har beviljats ett statsbidrag på drygt 3 miljoner kronor för att bygga upp lärcentret. Gottsunda klassas av polisen som ett särskilt utsatt område. Det betyder att det är en stadsdel med ”över tid låg socioekonomisk status och kriminell påverkan på lokalsamhället”. Socioekonomiska kriterier räknas inte in när statsbidragen delas ut, men Skolverket tittar på flera olika kriterier när de delar ut pengarna, bland annat i vilken grad insatserna kan främja tillgång till och genomströmning i utbildningen. 

Susanna Sjöstedt Meshesha, utbildningsledare för Gottsundas nya lärcentrum och utbildad specialpedagog för vuxna, växte upp här och tycker att bilden av Gottsunda som ett farligt område är kraftigt överdriven. 

gottsunda2.jpg

Susanna Sjöstedt Meshesha i en av de anpassade stolarna på lärcentret. Stolar med ”skygglappar” på sidorna ska göra det lättare att koncentrera sig.

Mohamad Hassan, kommunalråd för Liberalerna och ordförande i arbetsmarknadsnämnden, instämmer. Gottsunda är enligt honom olikt andra ”utsatta områden” utanför storstäderna. När DialogWeb är där en onsdagsförmiddag i september är allt lugnt. Gottsunda centrum är fräscht och nyrenoverat. Visserligen brann områdets högstadieskola ner till grunden för ett år sedan och visserligen lever många i fattigdom. Det nya lärcentret har en viktig del i politikernas vision om ett mer attraktivt Gottsunda. Nybyggda bostadsrätter ligger granne med lärcentret och broar ska byggas mellan Gottsunda och mer välbeställda områden. 

– Det blir symboliskt att bygga broar för att bryta utanförskapet. Personer från andra områden ska välja att komma hit, säger Mohamad Hassan.

– Det är tråkigt när det bara pratas om att de som bor i Gottsunda ska åka till stan för att integrera sig, när det borde vara tvärtom, säger Susanna Sjöstedt Meshesha.

Själv ensamkommande flykting

Lärcentret ska ligga i samma byggnad som ett jobbcenter. I Uppsala ligger socialtjänst, utbildning och arbetsmarknad under samma nämnd. 

– Vi har tagit stort ansvar för flyktingmottagandet och då måste en del pengar gå till jobb och utbildning, säger Mohamad Hassan som själv kom till Sverige från Libanon som ensamkommande flyktingbarn för snart 30 år sedan.

Statsbidraget har varit ett bra stöd i startfasen men Mohamad Hassan konstaterar också att kommunen själv måste bekosta centret senare. För en mindre kommun skulle det inte vara möjligt att driva något liknande, tror han.

När Mohamad Hassan har skyndat vidare till ett annat möte berättar Susanna Sjöstedt Meshesha mer om visionerna kring det nya lärcentret. 
– Ett lärcentrum kan aldrig ta över skolans ansvar för extra anpassningar, men vi kan vara ett komplement. Tanken är att man ska kunna komma hit och prova hjälpmedel och få en anpassad studiemiljö. Här kan vi hjälpa fler men ändå ha individfokus.

Hon tror inte att rena distansutbildningar fungerar för den här gruppen, men däremot flexibel utbildning, som är en sorts anpassad distans där eleverna får handledning utifrån var de befinner sig på sin lärplattform.

Vi vandrar runt i de folktomma lokalerna. På golven ligger allergivänliga heltäckningsmattor som ska dämpa ljuden och det finns flyttbara väggar och läsfåtöljer med ”skygglappar”. Det är rent och avskalat för att undvika onödiga distraktioner. Susanna Sjöstedt Meshesha har träffat så pass många elever med särskilda behov att hon vet ungefär vad som krävs för att eleverna ska kunna arbeta.

– Jag kan inte vänta på att få möblera rummen utifrån elevernas individuella behov! säger Susanna Sjöstedt Meshesha.

Fakta:

Statsbidrag till lärcentrum

- Ett lärcentrum är en verksamhet inom kommunal vuxenutbildning där elever får stöd i sitt lärande från lärare och annan personal. Där får också eleverna möjlighet att möta andra elever.

- Statsbidragen kan sökas av kommunala huvudmän och kommunalförbund för kommunal vuxenutbildning. Kommuner kan använda statsbidraget till insatser för att utveckla ett nytt eller befintligt lärcentrum.

(Källa: Skolverket)

NPF

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) innebär att hjärnan fungerar annorlunda – vilket leder till olika kognitiva svårigheter. Hjärnan fungerar annorlunda när det gäller att bearbeta information. I begreppet npf ryms diagnoserna ADHD, ADD, autismspektrumstörning, språk-störning och Tourettes syndrom.

(Källa: Hjärnfonden)