”Sätt språket i ett meningsfullt sammanhang”

 

Det tar tid och energi att lära sig ett nytt språk, i synnerhet om du inte kan läsa och skriva på ditt modersmål. DialogWeb har träffat NVL-profilen Qarin ”Q” Franker som vet det mesta om grundläggande läs- och skrivundervisning för vuxna.

 
”Vår målgrupp står längst ifrån arbetsmarknaden. Vi menar att det också finns ett värde i att få samhällskompetens, till exempel att bli en bra förälder, man ska inte behöva komma ut i yrkeslivet för att bli delaktig”, säger Qarin ”Q” Franker. Foto: Marja Beckmann

”Hej, du har kommit till Q”, säger hon på sin telefonsvarare.

Qarin Franker, en tongivande person inom NVL-nätverket Alfarådet, döptes till Karin med K. När hon var elva år började hon fundera över sitt namn och övade på att skriva sin autograf. Då kom hon på att Karin skulle kunna stavas med Q. Sedan ville hon heta bara Q.

– Jag ansökte hos kyrkobokföringen för att få byta namn till Q, men nej, det accepterades inte, med motiveringen att Q inte är ett namn utan en bokstav. Mitt argument att FN:s dåvarande generalsekreterare hette U Thant accepterades inte. 

U:et i U Thant visade sig senare vara ett burmesiskt artighetsprefix, liknande ”herr”. Qarin fick lov att kompromissa och ändra sitt namn till Karin med Q och vännerna säger numera Q till henne, men för sina elever brukar hon presentera sig som Qarin.

DialogWebs redaktör har rest till Göteborg för att träffa Qarin Franker med anledning av att hon snart ska gå i pension efter många år i Alfarådet, NVL:s nätverk för alfabetisering och litteracitet. Nätverket arbetar med läs- och skrivundervisning för vuxna som har liten eller ingen skolbakgrund.

När alla andra väljer något specifikt vill jag gärna välja något annat

Solen skiner när vi vandrar upp för backen från spårvägshållplatsen mot Göteborgs universitets humanistiska fakultet. När vi passerar Göteborgs konstmuseum berättar Qarin att det byggdes inför världsutställningen 1923. Då fanns också en linbana som ledde till det nyöppnade nöjesfältet Liseberg. Liseberg och museet är kvar, men inte linbanan. Rododendronbuskar och en näckrosdamm kantar den backiga gatan.

Jag vill dröja kvar lite till vid namnet Q och frågar om hon tror att det säger något om hennes personlighet. Är hon en sådan person som vill gå sin egen väg?

– Ja, så kan det nog vara. Det syns också på mitt val av intresseområde, det är inte många andra som forskar eller skriver om just mitt ämne, säger hon.

Vad ska man använda skolan till?

Qarin Franker utbildade sig först till mellanstadielärare. Under utbildningen stötte hon på Ulrika Leimar som presenterade en ny metod för att lära sig läsa och skriva – LTG: Läsning på talets grund. Metoden byggde på att barnen fick berätta egna historier och utifrån barnens egna talspråk arbetade man med att knäcka läskoden.

En annan inspirationskälla var Paolo Frieres bok Pedagogik för förtryckta. Den kom i mitten av 1970-talet och idag ifrågasätter en del dess radikala socialistiska referenser, medan andra menar att idéerna har fått ny relevans i och med att kunskapsklyftorna i samhället ökar. 

– Både Leimar och Frieres har brutit ny pedagogisk mark och ifrågasatt vad man ska använda skolan till.  Att få utveckla en kritisk litteracitet har alla rätt till och skolan ska vara tillgänglig för alla, säger Q Franker.

En resa till Afrika

– Precis när vi hade avslutat vår utbildning var vi fyra kompisar som gjorde en resa med en engelsk campingbuss till Afrika. Vi hade en vän vars pappa var missionär och lärare för mocambiqueanska gruvarbetare Sydafrika och vi sa ’vi kör ner bilen dit’! 

Sagt och gjort. Resan startade i september och avslutades i maj året därpå. På vägen genom Europa och Afrika mötte vi många olika människor och miljöer och vi lärde oss mycket om oss själva. Vi utvecklades och fick större förståelse för hur olika livsvillkor präglar människors agerande och möjligheter. 

Läs och skriv på komvux

Därefter började Qarin Franker sin yrkesbana i Stockholmsförorterna Fittja och Hallunda. Då, på 1970-talet, kom invandrarna från Chile, Turiket och Syrien, bland annat många assyrier. Q hade träffat sin sambo på lärarutbildningen och han jobbade i samma förort. 

– Rektorn från komvux kontaktade min sambo och sa: kan inte din fru det där med läs och skriv? Föräldrarna till de assyriska barnen ville lära sig läsa och skriva och jag började undervisa på det som då hette grundvux och motsvarade årskurs 1–6.

På den tiden fanns inte svenska som andraspråk eller svenska för invandrare, och alla läroböcker utgick från att eleverna kunde läsa sedan tidigare. 

– Jag fick hitta på många läromedel själv och tillsammans med mina vuxna elever, berättar Q.

Några år senare flyttade hon till Göteborg och började jobba på grundvux och SFI. 

1986 fick Sverige en nationell kursplan för SFI: grund-SFI och påbyggnads-SFI. Qarin Franker började skriva kommentarmaterial till Skolverket om elever med kort eller ingen skolbakgrund, med rekommendationer och förslag på hur lärarna kunde jobba och tänka när de arbetade med dessa elever.

Hon började bygga upp ett nätverk med lärare, skolledare och forskare som arbetade med denna typ av elever. Pedagogiken behövde vara annorlunda än för barn och det krävdes andra undervisningsvägar än de traditionella.

Hon inledde ett nära samarbete med kollegan Ingrid Skeppstedt och tillsammans började de anordna konferenser för verksamma alfabetiseringslärare.

Kvällskurser i kinesiska på 1980-talet 

– Då fick jag ökad förståelse för hur svårt det är att lära sig ett språk när du inte ens kan tecknen. Hur mycket energi som går åt och hur lång tid det tar. 

Så du läste ett främmande språk för att lättare förstå dina elever?

Q funderar och nickar.

– Så kanske det var. En del rektorer tyckte det gick så långsamt för våra elever. De förstod inte hur komplicerat skolarbetet var för dem. Att de inte orkade enbart läsa och skriva från klockan 9 till 14 utan att vi också behövde göra andra saker. Vi tog dit symaskiner och lagade mat ihop. ”Ska ni ha betalt för att leka hela dagarna?” sa en rektor. Jag blev så himla upprörd då.

När Q började arbeta som lärarutbildare på Göteborgs universitet bjöd hon vid flera tillfällen in en kollega som enbart talade persiska att hålla en lektion för studenterna. 

– Syftet var att de skulle få känna hur svårt det är när man varken förstå ett nytt språks tal eller skrift. De var helt slut efter tjugo minuter, bara enkla saker som att säga ’jag heter Qarin, vad heter du?’ tar väldigt lång tid.

Skrev avhandling

Q Franker fortsatte att arbeta som expert inom sitt ämnesområde och var med och tog fram den nuvarande modellen för SFI, med tre olika studievägar beroende på förkunskaper. Studieväg 1, de elever som Q är inriktad mot, utgör ungefär 15 procent av elevunderlaget, medan studieväg 2 och 3 vardera utgör cirka 40–45 procent. 
I mitten av 2000-talet började hon skriva det som skulle bli hennes avhandling ”Litteracitet och visuella texter – Studier om lärare och kortutbildade deltagare i SFI”.

– Jag såg inte riktigt mig själv som en forskare. Jag tyckte om att vara lärareutbildare och det fanns ingen som tidigare doktorerat i min släkt. Men så fick vi en professor i svenska som andraspråk (den allra första), Inger Lindberg, och hon hamnade här i Göteborg. Jag hade via deltagande i ett par utredningar om vuenutbildning och SFI kommit in i och fått uppleva mer tydliga forskarmiljöer. När Inger kom hit sökte vi projektpengar och fick möjlighet att genomföra ett projekt om kortutbildades skolsituation. Jag skrev en licenciatavhandling, som är halvvägs till doktorsavhandling, och kände sedan att jag ville fortsätta och fördjupa mig i ämnet.

Avhandlingen kom bland annat att handla om hur viktiga bilder är för kommunikationen. Hon tittade på valaffischer och undersökte och analyserade olika sätt att se på och tolka bilder och hur bild och text samverkar i ett budskap.

Jag frågar om det är något som har överraskat henne när hon har mött människor som kommit till Sverige utan att kunna läsa och skriva.

– Människor har så mycket andra kunskaper och andra sätt att lära på. Man misstar sig lätt och tror kanske att bara för att de inte kan skriva så kan de  till exempel inte heller räkna eller tänka ut lösningar på olika problem. Men de använder bara andra sätt. Alla behöver inte  och ska inte forceras in i en enda lösning, det finns inte bara en väg.

Q Franker har tre ledord i sitt arbete:

• Respekt: för människors kunskap och identitet vilket till exempel innebär att alla de språk de redan kan ska få användas i skolan.

• Meningsfullhet och användbarhet: att jobba med det man har användning för och sätta språket i ett meningsfullt sammanhang.

• Delaktighet och ansvar: Det är inte läraren som ska lära ut, varje elev är själv, med stöttning, med och skapar sitt lärande och blir mer och mer aktiv.

Alfarådet bildas 

De alfabetiseringskonferenser som Q Franker hade varit med och anordnat höll först till på Nordens folkliga akademi i Göteborg. De var alltid välbesökta och på grund av efterfrågan brukade de anordnas både vår och höst. Nätverket vidgades och nådde utanför Sveriges gränser.

– Vi menade att det saknades grundläggande kunskap om den här gruppens utbildningsbehov. Vi samlade personer på olika nivåer från de nordiska länderna till ett möte vilket ledde till att Alfarådet  bildades och hade sin första konferens på Nordiska folkhögskolan i Kungälv i september 2006. 

Antra Carlsen, huvudkoordinator på Nordiskt nätverk för vuxnas lärande som startade 2005, deltog på konferensen. Sedan dess har Alfarådet varit en del av NVL. Alfarådet har också samarbetat med andra NVL-nätverk, till exempel fängelsenätverket.

– De gjorde en kartläggning av utbildningsnivåerna hos de som satt i fängelse. 30 procent svarade inte på enkäten som skickade ut. De misstänkte att de inte kunde läsa och skriva och där kunde vi stötta med information och riktad utbildning för lärare som mötte interner utan tidigare skolgång på fängelser i Norden.  

Jag frågar om det är någon av hennes insatser inom NVL som hon är extra stolt över.

Kompetensbeskrivningen, för de som vill skapa  kurser och utbildningar för lärare i grundläggande litteracitet, som vi tog fram utifrån samtal med lärare i de olika länderna. Den synliggör komplexiteten i arbetet och har översatts till flera språk och används inom EU. 

Vilka av dina kompetenser har varit mest användbar i det nordiska samarbetet?

– Jag har bra koll på aktuell forskning och erfarenhet av lärarutbildning och kompetensutveckling av lärare. Jag hade också erfarenhet av att ordna konferenser redan innan Alfarådet startade. Jag är mycket intresserad av att omsätta forskning och teorier kring litteracitet till konkret pedagogik och undervisningsupplägg och för det är Alfarådet ett perfekt forum, säger Qarin Franker.

Fjortonde konferensen i Finland

I början av april äger alltså Alfarådets fjortonde konferens rum på Hanaholmen i Finland.

– Vi märker att det är svårare för lärare och skolpersonal att få möjlighet att delta i konferenser och kompetensutveckling. Det handlar bland annat om anbudsförfarandet, det kortsiktiga sättet att se på utbildning. En tredjedel av vuxenutbildningarna i Sverige är idag privata och de har korta upphandlingstider, 2–3 år, med få utbildningar på studieväg 1. Skolledarna vet inte om de kommer att få fortsätta med studieväg 1 och frågar sig om det är värt att satsa på de lärarna, eftersom de kanske inte behöver dem när upphandlingstiden är slut.

I Danmark är det andra sorters politiska beslut som påverkar; en avsevärt strängare invandringspolitik och krav på att klara tester i danska, något som missgynnar lågutbildade. Island och Färöarna har några kvotflyktingar samt invandrare som har kommit som arbetskraft eller genom giftermål. Finland har tidigare inte haft så många representanter på Alfarådets konferenser, vilket troligen främst beror på språket.

– Det ska bli roligt att nu få träffa många finska alfabetiseringslärare på deras hemmaplan, säger Qarin Franker. Själv ska hon hålla avslutningsföreläsningen den tredje dagen. 

– Min föreläsning har rubriken Resurser och praktiker – att tillsammans bygga upp en hållbar litteracitet. Jag vill inspirera lärarna till att skapa en kreativ och identitetsstärkande litteracitetsutbildning. Jag kommer att presentera en ny modell för detta, där elevernas resurser driver utvecklingen av de fyra olika praktikerna eller områdena som tillsammans bygger upp en användbar litteracitet för varje enskild elev, berättar hon.

Pensionen närmar sig

Qarin Franker är 66 år och på väg att gå i pension. När vi träffas på Göteborgs universitet har hon fortfarande en skrivbordsplats kvar, men hon sitter inte där så ofta numera. Medan vi går där i korridorerna vill många kollegor stanna och småprata.

– Det finns mycket engagemang kvar. Jag planerar bland annat. skrivandet av en bok för lärarutbildning och kompetensutveckling om den grundläggande undervisningen i litteracitet för vuxna flerspråkiga elever. Jag vill utnyttja de erfarenheter jag skaffat mig tillsammans med elever, studenter och lärare och koppla samman detta med aktuell forskning.  Jag kommer att vara kvar i Alfarådet under 2019 och har gott hopp om en intresserad efterträdare från min institution. 

– Någon gång ska man lämna över till andra kompetenta personer som både kan förvalta och konstruktivt jobba med att utveckla nätverket. Det har verkligen varit ett fantastiskt inspirerande nordiskt samarbete som jag har haft mycket stor glädje och nytta av under alla de år jag har fått vara en del av det. 

Faktaruta

QarinF.jpg

Namn: Qarin Franker, kallas Q, 66 år, Sverige

Yrkestitel: Universitetslektor i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet.

Högsta formella utbildning: Filosofie doktor i språkdidaktik.

Roll i NVL och andra nordiska sammanhang: En av två nätverksrepresentanter från Sverige i Alfarådets styrelse.

Genomförda uppdrag i nordiska sammanhang de senaste två-tre åren: Bland annat Alfarådets trettonde konferens i Helsingör 2017, flera expertmöten inom Alfarådet, utbildning för myndighetspersonal om flyktingfrågor i Tórshavn på Färöarna.

Läs mer

Mer information om den fjortonde nordiska konferensen om alfabetisering - grundläggande litteracitet: https://nvl.org/content/Den-fjortonde-nordiska-konferensen-om-alfabetisering-grundlaggande-litteracitet

Kompetensbeskrivningen av lärare i grundläggande litteracitet: https://nvl.org/Content/Kompetensbeskrivning-av-larare-i-grundlaggande-litteracitet-for-vuxna-med-andra-modersmal-an-de-nordiska