”Utbildningen för vuxna måste förändras”

 

När staten inte hinner med tar marknadskrafterna över vuxenutbildningen, säger Birgitta Forsström från NIVA.

 
Ekonomiedoktorn Birgitta Forsström har erfarenhet av nordiskt arbete på flera olika nivåer. Fotograf: Linda Vänskä

– Vi behöver snabbt utöka vårt nordiska samarbete, säger direktören och ekonomiedoktorn Birgitta Forsström från NIVA i Helsingfors. Hon arbetar med att utbilda talangfulla forskare och har flera konkreta förslag att erbjuda.

– Utbildningen för vuxna måste förändras. De traditionella akademiska utbildningarna som är långa och formaliserade hinner inte reagera på den snabba samhällsutvecklingen, säger direktören Birgitta Forsström.

Sedan 2015 leder hon NIVA i Helsingfors, den Nordiska institutionen för vidareutbildning inom arbetsmiljöområdet. Hennes uppdrag går ut på att samla experter och forskare med spjutspetskompetens från hela världen och erbjuda dem intressanta seminarier och nischade kortkurser inom området för arbetshälsa.

Marknadskrafter tar över

Birgitta Forsström har en doktorsexamen i ekonomi och ett förflutet som forskningsledare och prorektor för yrkeshögskolan Novia i södra Finland. 

På sin nuvarande post håller hon sig hela tiden a jour med de nyaste rönen inom arbetsmiljöområdet. Kunskapen ska sedan snabbt omsättas i korta och intensiva utbildningar som träffar rätt målgrupp.

Birgitta Forsström ser flera intressanta fenomen inom området för vuxenutbildning.

– Nu börjar allt fler företag sköta utbildningen själva för att snabbt få vad de behöver. Ett exempel är spelbolaget Supercell som nyligen grundat en kodningsskola för unga i Helsingfors.

Är det här en bra eller dålig utveckling? 

– Det beror helt på vilket perspektiv man anlägger. Grunden för den nordiska välfärdssamhället har varit att staten erbjudit likartade utbildningsmöjligheter för alla. Nu kan företagen inte vänta och det leder till en utveckling där marknadskrafterna tar vid.

Inom vilka branscher finns företagens behov?

– Inom alla områden som berör digital kommunikation, artificiell intelligens och automatisering. Dagens sjukskötare uppfattat inte att de enbart arbetar med vård. I deras jobb kommer det in maskiner och datasystem som snabbt ska kunna hanteras effektivt.

Birgitta Forsström tror att fenomenet med att marknadskrafterna tar över utbildningen handlar om ett övergångsskede. Direktören har nämligen noterat att till exempel Finlands kultur- och undervisningsministerium aktivt håller på att reformera landets fortbildningssystem för att det bättre ska svara mot samhällets nuvarande behov.

P1100105.jpg  
Birgitta Forsström är direktör för NIVA. Hon ordnar regelbundet utbildningar för forskare inom arbetsmiljöområdet. Fotograf: Linda Vänskä

Helt nya yrken 

Den digitala och automatiserade utvecklingen som drabbar alla branscher, oavsett om man arbetar inom vården eller reklambranschen, kommer på sikt att leda till helt nya yrken och utbildningsbehov, förutspår Birgitta Forsström. 

Redan nu finns det många exempel på yrken som tidigare generationer inte kunnat drömma om. 

– Skulle någon inom jordbrukssamhället lyft fram behovet av en PT, en utbildad person som skulle lära andra människor hur de tränar sin kropp, hade det uppfattats som oerhört löjligt.

Birgitta Forsström ser ändå ingen större fara med att vissa grupper av människor riskerar att exkluderas från arbetsmarknaden när maskinerna tar över.

– Människan är påhittig. Jag ser positivt på utveckling. Framtiden blir inte sämre, men förstås annorlunda.

Inte bara pengar

I sin doktorsavhandling lyfte Birgitta Forsström fram kritik mot den vinstoptimerade transaktionsekonomin där människan enbart ses som en resurs som företagen kan tjäna pengar på. Hennes egen värdegrund bygger på att man istället utgår från ett långsiktigt arbete, där det i centrum för all utveckling finns en välmående människa. 

Ekonomiedoktorn tror också på att de akademiska studierna kommer att ha en plats i framtidens samhälle, parallellt med att det utvecklas nya kortare utbildningsformer.

–De är grunden i ett civiliserat samhälle. Vi behöver människor som förstår historia, konst och etik och tar ett ansvar för att förvalta något gemensamt. 

Hon förutspår att det här kan bli ännu viktigare i framtiden, just av den anledningen att datorer får mera utrymme på allt fler områden.

– Då behövs det fiffiga människor som kan sköta människor och har social kompetens och intuition. Hittills har vi inte riktigt hunnit med. Det uppstår lätt problem på arbetsplatser när ingen har den där viktiga helhetssynen.

Norden och Kina

Birgitta Forsström har alltid varit intresserad av den nordiska välfärdsmodellen och nordiskt samarbete. Bland många andra uppdrag blev hon 2014 utsedd till Sveriges honorärkonsul i Västnyland i södra Finland. 

De nordiska huvudstäderna betraktar hon idag som ”sina egna städer”. I jämförelse tycker hon att Norden på flera olika sätt ligger i framkanten när det gäller att ange ett modernt perspektiv på vuxenutbildningen. Man är beredd att satsa resurser.

Det faktum att befolkningsmängden sammantaget är liten i varje enskilt nordiskt land skapar bra testförhållanden. Det här i jämförelse med till exempel Kina, där man bara inom ett universitet kan utbilda exempelvis hundratusen sjukskötare. 

– Vi är bara 26 miljoner i hela Norden. Det är ännu en hanterbar storlek, säger Forsström.

P1100116.jpg  
Birgitta Forsström ser ljust på framtiden och tror på hållbar utveckling. Fotograf: Linda Vänskä

Mera nordiskt samarbete

En liten population har också sina nackdelar. Det leder i förlängningen till att varje nordiskt land inte har så stora möjligheter att hitta talangfulla experter och forskare inom nischade branscher. Det har Birgitta Forsström själv erfarenhet av som forskningsledare.

– Här behövs nu ett utvecklat nordiskt samarbete, anser Birgitta Forsström.

Hon listar snabbt några områden där det finns goda möjligheter att utveckla saker tillsammans.

– Vi borde jobba med full fart och sammanföra till exempel alla duktiga nordiska forskare inom området för energieffektivitet och förnybar energi. Det finns ett kluster i Vasa i Finland, men människorna där borde få ingå i ett nordiskt sammanhang. 

Birgitta Forsström funderar en stund och kommer in på konsten och kulturens område.

– En nordisk regissörsutbildning kunde faktiskt vara ett annat utvecklingsområde.