Alternativa vägar till universitetet under lupp

 

 


Artikkeli suomeksi: HTML

Universitetslektor Annelie Andersén, född 1977, är filosofie doktor i pedagogik med inriktning på vuxnas lärande och livslångt lärande. Hon disputerade i fjol vid Encell - Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande vid Högskolan i Jönköping under rubriken ”Ett särskilt perspektiv på högre studier? Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet”. Annelie Andersén bor i Tidaholm 60 km norr om Jönköping och hon har nyligen börjat arbeta som lektor vid Högskolan i Skövde, där hon ägnar en dag i veckan åt forskning.
– Min avhandling handlar om övergången från folkhögskola till högskola och universitet, om hur folkhögskoledeltagare ser på högskola/universitet och sig själva som eventuella framtida högskole- eller universitetsstuderande.
Andersén anser att det lärande som sker utanför den formella utbildningen inte får tillräckligt med uppmärksamhet.
– Vi tillbringar en relativt liten del av våra liv i skolbänken. Samtidigt så lär vi oss genom hela livet och det mesta vi lär oss torde vara sådant som vi lärt oss i andra sammanhang än i utbildning. Även i skolan lär vi ju oss sådant som inte står i läro- och kursplaner.

Internationell jämförelse

För närvarande håller Andersén på med en forskningsgenomgång för att undersöka olika "andra chansen-vägar" till högskola och universitet, det vill säga vilka alternativ som finns för dem som inte går raka vägen från gymnasium eller motsvarande till universitet.
Det handlar om en internationell jämförelse och förutom Sverige kommer Andersén att titta närmare på åtminstone Portugal, Australien och USA.
– I Sverige och det övriga Norden har det redan länge funnits alternativa vägar, men i många länder saknas alternativ för dem som en gång bränt sina chanser till högskoleutbildning.
I Sverige är Annelie Andersén ganska ensam om att forska på just detta område och att hon blivit kontaktad av kolleger både i Norge och i Finland tyder på att det också finns ett intresse för ämnet i Norden.

Det började med Bryggan

Annelie Andersén har själv gått den traditionella vägen från gymnasium till högskola och en forskarkarriär. Hennes intresse för folkbildningens roll väcktes då hon för tio år sedan deltog i projektet Bryggan vid Mälardalens högskola, vilket gick ut på att väcka intresse för högskoleutbildning hos folkhögskolestuderande.
– Jag hade också turen att få delta i den statliga utvärderingen av folkbildningen (Sufo2) i början av 2000-talet. Jag hade läst D-kursen i pedagogik och uttryckt vid ett par tillfällen att jag gärna ville fortsätta forska. Sedan sökte jag diverse doktorandanställningar och till slut fick jag en som var kopplad till Encell i Jönköping.
Som förebilder har hon inte några enskilda personer, snarare valda delar av olika forskarpersonligheter.
– Som forskare är jag nog en aning bortskämd för tidigt i min karriär har jag haft turen att få arbeta tillsammans med både Gunnar Sundgren och Bernt Gustavsson, två av de stora namnen inom folkbildning i Sverige.

Att våga ta steget

Anderséns förhoppning är att hennes forskning ska visa på hur man kan ge fler chansen att läsa vid högskola och universitet.
– För samhället i stort hoppas jag att den kan hjälpa fler att vilja och våga ta steget till universitetet.
Hon hoppas också att den ska hjälpa dem som arbetar inom folkhögskolan att bli medvetna om de olika representationerna och varifrån de kommer, att de börjar reflektera över vilka bilder av högskola och universitet som de förmedlar till sina deltagare. På samma sätt kan högskolans lärare bli mer medvetna om hur de bemöter nya studenter.

Fritt och roligt

Annelie Andersén forskar framför allt för att tillfredsställa sin vetgirighet och dessutom tycker hon att det är både roligt och fritt.
– För mig betyder friheten i forskningen mycket, att jag kan få "grotta ner mig" i sådant som jag tycker är intressant och hela tiden få lära mig nya saker.
I Sverige är hon anknuten till forskargrupper vid Högskolan i Skövde och i Encell samt till Mimer, det nationella nätverket kring folkbildning vid Lidköpings universitet.
Hon ingår inte i några nordiska nätverk, men i flera internationella informella nätverk och därtill det europeiska nätverket ESREA.


Forskning om folkbildning i Sverige

(Av Ann-Marie Laginder, föreståndare för Mimer)

I går
Ett växande antal doktorsavhandlingar har publicerats inom folkbildningsforskningen sedan 1980-talet. I den tidiga forskningen var folkbildningens historia och folkrörelser ett centralt tema. 1990 fick folkbildningsforskningen en fastare form genom inrättandet av Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Mimer är organiserat som ett nätverk av forskare från olika discipliner och lärosäten samt av forskningsintresserade folkbildare.

I dag
Den disciplin som dominerar forskningen är pedagogik följt av idéhistoria och historia. Men ytterligare ett femtontal discipliner finns representerade bland de cirka 80 doktorsavhandlingar som publicerats de senaste 20 åren. Den kunskap som producerats är mångfacetterad och behandlar både folkbildningens historia och samtida folkbildning. Sedan mitten av 1990-talet har forskningen om den samtida folkbildningen, dess samhälleliga roll och betydelser för verksamhetens deltagare, förstärkts inom ramen för statliga utvärderingar och anslag från Vetenskapsrådet. Den stora variationen i perspektiv är karaktäristiskt för forskningen, men också att dess fokus i stor utsträckning varit den svenska kontexten.

I morgon
Intresset för att internationalisera folkbildningsforskningen har börjat växa fram och återspeglas i en ökad internationell publicering och intresse för jämförande studier.

Forskningsinstitutioner
Folkbildningsforskning bedrivs inom en rad discipliner och på flera olika universitet och högskolor. Vid Avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet bedrivs en omfattande forskning om folkbildning. Mimer har sin hemvist på avdelningen. Här finns också landets enda folkhögskollärarutbildning.

Avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande: HTML

Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning: HTML

Föreningen för folkbildningsforskning: HTML

Encell- nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande: HTML

Publicerad 4.4.2012