Att vägleda elever med IF kräver kunskap

Att vara studie- och yrkesvägledare för elever med intellektuell funktionsnedsättning kräver koll på de stödsystem som omgärdar eleven. Trots hinder är det viktigt för många av dessa elever att få möjlighet att pröva ”vanliga” utbildningar.

 

Vårt samhälle har stort fokus på utbildning, och det påverkar naturligtvis även den som har en intellektuell funktionsnedsättning (IF). Kompisar och syskon kanske pratar om att plugga vidare och då skapar de sina egna drömmar. För studie- och yrkesvägledare som möter målgruppen finns en del att hålla reda på.

När det som tidigare hette särvux placerades under samma paraply som den ordinarie kommunala vuxenutbildningen var tanken att personer med IF eller förvärvad hjärnskada skulle få chansen att också läsa ordinarie kurser inom komvux, och därmed bli mer inkluderade och få större möjligheter. Förändringen ska också göra det enklare med administrationen när elever vill växla mellan utbildningsformerna.
Antalet elever med intellektuell funktionsnedsättning som söker sig till komvux har under flera år minskat. År 2020 fick Sveriges statliga skolmyndighet Skolverket i uppdrag att undersöka orsaken. I uppdraget ingick också att ta reda på vilket stöd som behövdes i kommunerna i allmänhet, och i synnerhet vad studie- och yrkesvägledarna behövde för att stödja denna målgrupp.
– Det som kom fram tydligast i våra referensgrupper var att man är osäker inför den här elevgruppen. Att man inte har tillräcklig kunskap. Många vet inte vad en IF-diagnos innebär och har heller inte koll på helheten kring de här eleverna. Det är mycket som påverkar deras möjligheter till studier, som handlar om stöd runt omkring, till exempel skolskjuts eller hur man ska finansiera sina studier, säger Klara Borg, undervisningsråd på Skolverket som i samarbete med Mikaela Zelmerlööw har varit ansvarig för regeringsuppdraget.

Klara Borg och Mikaela Zelmerlööw ”Många vet inte riktigt vad en IF-diagnos innebär och har heller inte koll på helheten kring de här eleverna”, menar Klara Borg och Mikaela Zelmerlööw, undervisningsråd på Skolverket. Foto: Marja Beckman

– Många studie- och yrkesvägledare jobbar med olika elevgrupper och träffar bara enstaka elever med IF. Dessa vägledare behöver mycket mer kunskap för att kunna vägleda på ett bra sätt. Annars finns en tendens att de ser hindren, och in all välmening inte arbetar tillräckligt med möjligheterna. Det viktiga är att se individen, en människa med styrkor och förmågor, inte bara en person med intellektuell funktionsnedsättning. Det finns en massa kunskap om bemötande som man måste lära sig, till exempel att inte prata över huvudet på eleven, tillägger Mikaela Zelmerlööw.

Intellektuell funktionsnedsättning

Intellektuell funktionsnedsättning (IF) innebär att det kan vara svårt att förstå, lära sig saker och vara självständig. Svårigheterna beror på graden av IF. Med rätt stöd är det lättare att klara vardagen. Mer information finns till exempel på Habilitering & hälsa, Region Stockholms hemsida.

Mer samlad information om utbildning för personer med IF finns på Specialpedagogiska myndighetens hemsida.

Läs mer om varför särvux blev en del av komvux på Skolverkets hemsida.

Omgärdade av stödsystem med villkor

En person med intellektuell funktionsnedsättning är ofta omgärdad av olika stödsystem, från exempelvis Försäkringskassan, hjälpmedelsorganisationer eller Arbetsförmedlingen. Alla dessa stöd kommer med vidhängande villkor som personen måste förstå så de inte motverkar varandra. Vilka konsekvenser kan det ha att börja studera istället för att till exempel gå på daglig verksamhet? Kan det innebära att du inte längre får gå på daglig verksamhet, och att din ekonomiska ersättning dras in?
– Om man har svårt att tänka abstrakt eller i flera led kan det bli svårt för individen. Då ställer det högre krav på de professionella, säger Klara Borg.

Risk att bli fast i daglig verksamhet

En vanlig arbetsmarknadsåtgärd för personer med intellektuell funktionsnedsättning är så kallad daglig verksamhet där brukarna arbetar i sin egen takt. Men daglig verksamhet räknas inte som någon permanent lösning.
– Man kanske inte får gå vuxenutbildning när man går daglig verksamhet och då riskerar man att bli fast i den dagliga verksamheten eftersom det är den enda inkomst man har. Blir man det kan hela livssituationen blir sämre, för ersättningen på den dagliga verksamheten är så låg så man lever hela tiden som fattig, säger Mikaela Zelmerlööw. Klara Borg tillägger:
– Man får aldrig möjlighet att öka någon SGI (sjukpenninggrundad inkomst) eller tjäna in till semester. Det räknas inte som ett riktigt jobb.

Som ett resultat av analysen har Skolverket anordnat ett par metodutbildningar i bemötande för studie- och yrkesvägledare som arbetar med målgruppen. I samarbete med Karlstad universitet gjordes också en utbildning som riktades till utbildningsteam; rektor, lärare och yrkesvägledare. Utbildningarna har varit fullsatta, enligt Klara Borg.
– Alla som arbetar med den här gruppen elever skulle behöva utbildningen, den skulle behövas kontinuerligt, säger hon.

Per Lundgren Järvinen och Lilly Staf och Ali Al Madani En del som söker hit säger att de har adhd, autism eller dyslexi hellre än att de gått särskola, berättar Per Lundgren Järvinen och Lilly Staf som arbetar med studie- och yrkesvägledning på Komvux Rosenlund. Ali Al Madani har en synskada och är elev på Komvux Rosenlund. Foto: Marja Beckman

Vilken är skillnaden mot vanligt syv-arbete?

Per Lundgren Järvinen är studie- och yrkesvägledare (syv) på Komvux Rosenlund i Stockholm. När NVL kommer dit på besök vill många få kontakt med honom, bland annat en elev som vill ha hjälp att fylla i en blankett. Det är skolavslutningstider och mycket som ska bli klart inför sommaren.
Komvux Rosenlund är inriktat på elever som kommer från gymnasiesärskolan och har diagnosen intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada, men de har även kombinationsutbildningar för personer utan inlärningssvårigheter. När Skolverket tog fram fortbildningen för studie- och yrkesvägledare tog de hjälp av Komvux Rosenlund för att veta vad som skiljer deras uppdrag från ett vanligt arbete som syv.
Den största skillnaden är just det stödsystem som ofta omgärdar dessa elever. De måste bli informerade av konsekvenserna. Om de börjar studera på är risken att Försäkringskassan bedömer dem som kapabla att arbeta på heltid och försäkrar ut dem, trots att de på grund av sin funktionsnedsättning kommer att ha svårt att klara av ett heltidsarbete.

- Læs også artiklen ”De får tekniken att funka för alla”.

Skolarbete av elever på Komvux Rosenlund, på temat Agenda 2030, hälsa och välbefinnande Skolarbete av elever på Komvux Rosenlund, på temat Agenda 2030, hälsa och välbefinnande. Foto: Marja Beckman

Många mörkar sin diagnos

På många syns det inte att de har en intellektuell funktionsnedsättning. De kan till exempel ha en god social förmåga och vara omtyckta av arbetskamraterna, men de ha svårt att förstå instruktioner eller ha minnesproblem.
– En del som söker hit säger att de har adhd, autism eller dyslexi hellre än att de gått särskola. IF är fortfarande ett stigma medan de andra diagnoserna är mer accepterade, säger Lilly Staf, antagningshandläggare på Komvux Rosenlund.
Det är inte ovanligt att eleverna har utvecklat strategier för att dölja sina svårigheter och att de inte våga fråga när de inte förstår.
Eftersom eleverna gärna undviker att säga att de gått en anpassad gymnasieutbildning kan det ibland också dröja innan arbetsförmedlare eller studie- och yrkesvägledare upptäcker att de inte är behöriga för alla utbildningar. Det beror helt enkelt på att de saknar Per Lundgren Järvinens och Lilly Stafs specialkunskap.
Och när syskon och kompisar pratar om högre utbildningar drömmer eleverna med IF också om att söka till sjuksköterskeutbildningen eller KTH. Per Lundgren Järvinen ser ofta att de har väldigt långt kvar till att kunna gå en avancerad utbildning, men förstår också vitsen med att låta drömmarna leva.
– Men om studier innebär stora konsekvenser för deras ekonomi kan jag behöva prata med dem om det, säger han.
För elever med IF har möjligheten att läsa på reguljärt komvux varit positiv. I Skolverkets undersökningar finns elevröster som betonar hur viktigt det har varit för dem att känna att de räknas och att de fått möjlighet att prova ”vanliga” utbildningar.