Behovet av vuxenutbildning på Åland

 

 

Den öppna högskolan som erbjuder huvudsakligen fristående kurser och saknar fast anställda lärare. Utöver det finns Ålands statistik- och utredningsbyrå och ett litet pedagogföretag som genomför uppdrag för beställare på och utanför Åland. Forskning om vuxenutbildning är således en marginell företeelse. Ändå har tre sådana studier genomförts under 2000-talet och en under 1980-talet. Utbildnings- och kulturavdelningen vid Ålands landskapsregering har, med hjälp av EU-medel, initierat ett projekt inom vilket två utredningar relaterade till behovet av vuxenutbildning på Åland har genomförts. Utöver detta har Högskolans på Åland finansierat ett forskningsanknutet utvecklingsarbete relaterat till högskolelärares lärande i arbetet å den ena sidan och studerandes utveckling av relevanta studierelevanta strategier å den andra. Den här artikeln går enbart in på en av de två utredningarna om behovet av vuxenutbildning men sist i artikeln finns det hänvisningar till de övriga rapporterna.

Individernas utbildningsbehov

En av utredningarna bygger på en enkätstudie som genomfördes 2005 och besvarades av 500 personer i åldern 17-65 år bosatta på Åland. Man ville kartlägga vuxnas deltagande i fortbildning i arbetslivet och upplevt utbildningsbehov fram till 2010. Kartläggningen användes för att göra en samhällsekonomisk prognos som sträcker sig till och med 2015.
Ungefär hälften av ålänningarna i åldern 25-60 år har en yrkes- eller studieförberedande utbildning på gymnasialstadienivå medan 17 procent i samma åldersgrupp har en högskoleutbildning. Ålänningarnas val av utbildningsområde speglar näringsstrukturen i samhället – de tre vanligaste yrkesområdena är service, social- och hälsovård och teknik.

Deltagande i fortbildning

I stort sett hälften av alla anställda hade fortbildat sig under det närmast föregående året. Särskilt inom det privata näringslivet fortbildar sig kvinnor i mindre omfattning än män, deras fortbildning är kortare, och det är ovanligare att deras arbetsgivare erbjuder dem att delta i fortbildning än vad som är fallet för män. Vidare får kvinnor oftare än män avslag då de själva anhåller om fortbildning. Det som dock har mest betydelse för huruvida man erbjuds fortbildning eller inte är utbildningsnivån: ju högre utbildningsnivå, desto vanligare är det att man erbjuds fortbildning. Det är också vanligare att personer anställda inom offentlig förvaltning får fortbildning än de som är anställda inom det privata näringslivet.

Upplevt behov av fortbildning

Om man enbart ser till huruvida ålänningar upplever att behöver fortbildning skiljer sig inte mäns och kvinnors svar nämnvärt från varandra. Men då det gäller fortbildningens omfattning bedömer kvinnor i högre utsträckning att de tidsmässigt har ett mer omfattande (längre än sex månader) utbildningsbehov än män har. Kvinnor föredrar distansutbildning och studier på deltid i högre utsträckning än vad som är fallet för män.
Högskoleutbildade upplever i högre utsträckning att de har ett fortbildningsbehov än personer med annan utbildning. Personer anställda inom offentliga sektorn upplever ett större behov av fortbildning än personer anställda inom näringslivet, men fortbildningsbehovet skiljer sig mellan olika branscher inom näringslivet – personer inom områdena bank, försäkringar och kvalificerade företagstjänster upplevde det största fortbildningsbehovet.

Vad vill man lära sig?

Bland dem som besvarade enkäten uppgavs det viktigaste skälet till att man vill fortbilda sig vara att man vill utveckla och bredda sin yrkeskunskap. Var femte person som upplevde ett behov av utbildning med koppling till yrket uppgav att det främst handlade om utbildning för yrkes- eller annan examen med inriktning mot handel eller samhällskunskap. Datakunskaper, hälso- och sjukvård samt service är andra efterfrågade kunskapsområden. Bland dem som uppgav personligt intresse som huvudsakligt skäl till utbildningsbehovet dominerade humanistiska (framför allt språk) och konstnärliga ämnen. Om man ser till både yrkesrelaterade och personliga skäl till vilja ut- eller fortbilda sig är datakunskap det område som är mest efterfrågat.

Länkar:
Det framtida behovet av utbildning på Åland. ÅSUB Rapport 2006:2. www.asub.ax
Företagens kompetensbehov. ÅSUB maj 2006. www.asub.ax
Yrkeshögskolelärare i lära. Att guida högskolestuderande till studierelevanta läs- och skrivstrategier. Högskolan på Åland 2006:1. www.ha.ax/erik/flip/publikationer.htm