Datavärlden lockar seniorer

 

 

Den första kontakten med den moderna datavärlden fick Lis-Beth på hemortens bibliotek. I det skedet blev hon inte speciellt begeistrad, men när Dragsfjärds arbetarinstitut ordnade seniorkurser i data beslutade hon sig i alla fall för att hoppa på. Helt och hållet novis var hon ändå inte för innan hon blev pensionerad hade hon i sitt jobb som fakturerare använt vissa program. Den kunskapen hade hon i alla fall inte mycket nytta av då hon skulle börja lära sig ”på riktigt”.
– På den tiden fanns det t.ex. ingen mus och att lära sig använda den var kanske det svåraste i början. Den lydde inte alls.
Under kursens gång insåg Lis-Beth att hon glömde det mesta hon lärt sig från en gång till en annan eftersom hon inte hade möjlighet att träna hemma. Det var då tanken på en egen dator föddes och Lis-Beth har inte ångrat sitt beslut.
– Jag tycker t.ex. om att göra gratulationskort med egna foton och bilder från internet.
Någon digitalkamera tänker Lis-Beth inte skaffa utan hon nöjer sig med att låta fotobutiken överföra hennes pappersbilder på en CD-skiva så att hon kan använda dem i sin dator.
– Men jag vill gärna lära mig hur man korrigerar röda ögon.

Jorden krymper

Lis-Beth Nyberg tycker om att resa och hon surfar gärna på internet för att få information om olika resmål. T.ex. efter en resa till Ungern sammanställde hon ett bildspel med både egna bilder och bilder som hon laddat ner från internet.
– Jag höll på i två veckor, men roligt var det.
Lis-Beth har alltid haft livlig kontakt med barnbarn och yngre släktingar, men e-posten har ytterligare underlättat kontakten, i synnerhet med dem som vistas utomlands.
– När mina goda vänners dotter var utbyteselev i Australien skickade hon redan första dagen en bild av sin säng i Sydney!
Så mycket negativt har Lis-Beth inte att säga om sitt ”nya” liv, annat än att det blir dyrt att surfa och att hon som alltid varit en flitig brevskrivare aldrig mera skriver brev för hand.
– Jag vill hela tiden lära mig mera, men det tar lång tid för allt är nytt, det är helt enkelt ett nytt sätt att tänka.
Jobbigast är det när tekniken krånglar och det har hänt att Lis-Beth legat sömnlös och grubblat över något som inte fungerat.
– Man känner sig så hjälplös, men till all lycka kan jag vända mig till den som jag köpte datorn av. Han är en förstående ung man som tröstar mig med att jag inte kan behärska saker som jag aldrig gjort förr.
Lis-Beth är den sortens människa som aldrig lider av brist på sysselsättning och därför kan den nya hobbyn ibland till och med rubba dygnsrytmen.
– Ibland blir nätterna lite väl korta. När jag är på väg att lägga mig får jag för mig att jag ska jobba en stund på min dator, om inte annat så lägger jag patiens, och då kan klockan närma sig två innan jag kommer i säng.

Attityden avgör

Forskaren Susanna Paloniemi, som sitter med i det nordiska nätverket äldre i arbetslivet, bekräftar att äldre lär sig nytt på samma sätt som då de var unga – det vill säga på ett sätt som i praktiken visat sig fungera för dem. Att äldre inte kan lära sig nytt är en villfarelse.
– Om man alltid har velat utveckla sig själv, iakttagit och begrundat sin omgivning, tränat nya färdigheter och studerat, gör man det troligtvis livet igenom. Men om man redan tidigt skapat en bild av sig själv som en som har svårt för att lära sig, kan det vara svårt att ändra på den uppfattningen senare i livet.
Att nedsatt syn och hörsel samt försämrade kognitiva funktioner påverkar förmågan att lära sig sticker Paloniemi inte under stol med, men hon påpekar att även yngre människor kan råka ut för dylikt till exempel på grund av sjukdom.
– Svårast är det att påverka en person, som påverkad av sin omgivning eller av sitt eget sätt att tänka anser sig vara för gammal för att lära sig.

Länkar:
Oppia ikä kaikki (artikel på finska)

Miten ikääntyvä ihminen oppii (Universitetet i Jyväskylä, material på finska)

Utbildningsstyrelsen, material på svenska