13/01/2022

Sverige

Distansutbildning, Lika möjligheter, Digitala kompetenser

13 min.

De får tekniken att funka för alla

Tack vare en unik kurs på Mora folkhögskola, och en plattform som skapar förutsättningar för ett livslångt digitalt liv, får personer med intellektuell funktionsnedsättning ökad möjlighet att känna sig delaktiga i samhället.

De får tekniken att funka för alla

Foto: Mora folkhögskola

Det som är innanför ramen är okej att göra på Zoommötet: låta alla vara med, lyssna på varandra, prata en och en. Utanför ramen finns det som inte är okej: Att avbryta varandra, prata i mobilen på lektionen eller att vara dum mot någon.

Ett annat bildstöd är en snurra med fotografier på alla kursdeltagare. Den snurran stannar på får prata.

När kursen Anpassad IT på Mora folkhögskola våren 2020 tvingades bli helt digital insåg personalen att de behövde jobba minst lika mycket med det pedagogiska som med det tekniska. Kerstin Gatu är ansvarig för den tvååriga halvtidskursen som vänder sig till vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Det är ingen ren IT-kurs, men det digitala är integrerat i kurserna i hälsa-mat, hälsa-rörelse, samhälle och kultur. Ambitionen att vara inkluderande och tydlig genomsyrar allt arbete. Skolan har märkt datorer och usb-stickor med deltagarnas foton och målat nagellack i olika färger på kontakter och knappar. På så sätt trycks rätt sladd in på rätt ställe. Andra tekniska lösningar är till exempel enkla script som gör att du bara behöver trycka på en grön knapp (målad med nagellack) för att ladda ner en bild och skicka den med e-post. Att själva få vara med och välja bilder och på andra sätt vara delaktiga i olika digitala projekt är väldigt stärkande för deltagarnas självförtroende.

Läs mer

  • natsakra.se är en sajt som skapats eftersom målgruppen lätt far illa på internet. I funktionsnedsättningen ligger att inte kunna läsa av andras intentioner, att inte förstå vad som är sant eller falskt.
  • begripsam.se finns en skuggundersökning till Internetstiftelsens årliga undersökning ”Svenskarna och internet”: ”Svenskarna med funktionsnedsättning och internet”.
  • Länk till Anpassad IT på Mora folkhögskola

Intellektuell funktionsnedsättning

Den som har intellektuell funktionsnedsättning har ofta svårt inom följande områden:

  • Teori. Det vill säga kunna föreställa sig saker i tanken. Till exempel att läsa, skriva, räkna och annat som tränas i skolan.
  • Socialt samspel. Det vill säga hur man umgås med andra. Att bedöma andra människor och situationer.
  • Praktiska saker. Det vill säga vardagliga aktiviteter som till exempel att tvätta sig, klä på sig, städa och ha hand om pengar. (Källa: 1177.se)

Digital teknik ofta krångligare än nödvändigt

Att ha en intellektuell funktionsnedsättning kan bland annat innebära kognitiva svårigheter; förmågan att ta emot, lagra, bearbeta och plocka fram information är begränsad. Många har också svårt för att läsa och skriva, och att förstå och ha känsla för tid. För en del är det också svårt att göra sig förstådd i tal.

För dessa individer kan datorer vara till stor hjälp. Det finns idag program för både rättstavning och att tala in och lyssna på text, och datorer kan påminna om tider som ska passas.

Problemet är att många hemsidor och program är svåra att förstå och navigera på. Nästan överallt i samhället krävs en grundläggande digital kompetens. Ett exempel är att många lokaltrafikbolag vid pandemiutbrottet förutsatte att alla hade en smart telefon och kunde betala sin bussbiljett via en app istället för att ”blippa” biljetten i maskinen framme hos föraren.

– Att blippa ett kort i en maskin är kognitivt tillgängligt om man jämför med att ladda ner en app och betala sin biljett, sa forskaren Stefan Johansson nyligen på ett webbinarium, då den digitala plattformen Digijag presenterades.

Stefan Johansson arbetar för organisationen Begripsam som vill göra samhället mer tillgängligt, särskilt för personer med kognitiva svårigheter. Digijag utvecklas i samarbete med FUB, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning. Projektet har även finansierats av Allmänna Arvsfonden. Kursdeltagarna på Anpassad IT är plattformens testpersoner.

– Stefan lärde dem ett nytt begrepp; de är experter på tillgänglig IT. Vi märker att våra deltagare får ökad självkänsla av att få vara delaktiga, att kunna handla, åka buss och hantera saker själva, säger kursansvariga Kerstin Gatu när vi träffas via Zoom. Stefan Johansson berättar:

– Behovet var ganska tydligt. Det behövs en plattform som alla klarar av att använda, även när det inte finns stödpersoner i rummet. Genom den ska man kunna använda allt möjligt som finns på internet. Vi bygger inte in människor i ett slutet litet eget internet. Via Digijag går det att besöka exempelvis Youtube eller Aftonbladet.

Licensen för att använda Digijag betalas av skolor, verksamheter, föreningar eller liknande. För individen ska det alltid vara gratis att använda Digijag. Den som får ett konto blir aldrig utkastad därifrån även om individen lämnar organisationen som köpte licensen.

– Vi kallar det en livsplattform. En grundläggande tanke är att har du en gång kommit in och börjat använda Digijag får du fortsätta göra det. Tanken är att man ska kunna fortsätta att leva med plattformen livet ut, säger Stefan Johansson.

Innehållet på Digijag bestäms av användaren själv. Nu finns till exempel en grupp som ska underlätta vägen från ungdom till vuxen och en för sociala relationer.

På Digijag finns en integration av Youtube, där alla sidointryck som fyller den ordinarie Youtube-sidan är bortrensade. Det har gått att genomföra tack vare att Youtube släpper sina gränssnitt fria, något som exempelvis inte SVT Play gör i nuläget. – Jag tycker det är lite konstigt att SVT inte vill upplåta sin plattform så att alla medborgare kan ta del av deras program, säger Stefan Johansson.

Kerstin Gatu

Kerstin Gatu, kursansvarig, med en av kursdeltagarna, som även får veta att de är experter på anpassad IT. Foto: Mora folkhögskola

Låg digital kunskap på särskolan

Stefan Johansson önskar också att särskolan vore bättre på grundläggande digitala färdigheter.

– Har du gått i särskolan riskerar du att bli digitalt utanför. Förmågan att lära ut har inte alltid hängt med i utvecklingen. Förmågan att lära in finns hos de här personerna, och med rätt stöd kan de vara rätt digitala.Anpassad IT är den enda kursen som finns i Sverige som riktar sig till den här målgruppen. Många stödboenden och dagliga verksamheter har inte ens wi-fi, och personalen saknar ofta digital kunskap. Därför utbildar Anpassad IT även stödpersonerna, till exempel anhöriga eller personal på dagliga verksamheter eller stödboenden.

Det finns fortfarande ett viktigt digitalt problem som inte är löst, och det är bristen på uppdaterade, enkla mejlprogram. Att kunna ta emot mejl och klicka på en länk är en del av den digitala infrastrukturen. På Anpassad IT används just nu ”Easymail”, ett program från 1990-talet, som är på väg att bli föråldrat.

– Om inte marknaden täcker ett behov ska Post-och Telestyrelsen finansiera det, men hittills har varken de eller någon på de stora e-postjättarna nappat. Det här är ett problem som vi inte riktigt vet hur vi ska lösa, säger Stefan Johansson.

Han berättar vidare:
– Det som är spännande för mig som forskare är att vi har jobbat på två plan samtidigt. Dels för att öka kompetensen, och dels att skapa enklare teknik. Vi som skapar tekniken gör det ofta krångligare än det behöver vara. Vi bygger in en massa krav på vad människor ska kunna genom att bygga krånglig teknik. Vi jobbar med Kerstins gäng, för om de säger ”det funkar”, är det svårt att hitta andra som inte tycker att det funkar.

Han berättar också de har visat Digijag för PRO (Pensionärernas Riksorganisation), och de är rätt förtjusta, enligt Stefan.

– Vi tror att vi har jobbat med de tuffaste kravställarna, och att vi därför kan nå ut till fler målgrupper.

Hur nå ut till målgruppen?

Forskaren Stefan Johansson har utvecklat verktyget Digijag i samarbete med kursdeltagarna. Foto: Mora folkhögskola

Forskaren Stefan Johansson har utvecklat verktyget Digijag i samarbete med kursdeltagarna. Foto: Mora folkhögskola

Kursen Anpassad IT har funnits sedan 2015 och är nu inne på sin tredje årskull. I början var det svårt att hitta kursdeltagare. Paradoxalt nog kan just bristen på digital kompetens ha skapat oro för att ens våga söka till kursen. En framgångsfaktor visade sig vara att vända sig till stödpersonerna. Mora folkhögskola har också haft draghjälp från Riksförbundet FUB, som bland annat har skrivit mycket om dem i sin tidning.

Kortkurser är ett annat sätt att nå ut till sökande. En junihelg i fjol ordnades en tvådagars kurs med femton deltagare. Flera av deltagarna på den korta kursen började sedan på den tvååriga kursen. Det betydde något att få prova på för att veta om det var något för dem innan de anmälde sig till en lång kurs.

Därtill försöker Mora folkhögskola finnas på mässor, på riktade informationsträffar och på workshops, just nu med stöd från Post- och Telestyrelsens Innovationstävling.

Utvecklingen av Digijag pågår hela tiden i samarbete med kursdeltagarna. För en tid sedan söktes tilläggsanslag för att skapa ett författarverktyg, där all intern information läggs in, till exempel kursträffar, utflykter och annat som ska hända. Därigenom får deltagarna större kontroll över sina egna liv och behöver inte alltid gå genom stödpersonerna.

– Vi skickar också ut pappersbrev till kursdeltagarna så att de är bärare av sin information och vet vad som ska hända innan deras stödpersoner vet det. Självständighet, delaktighet, att få vara med och välja, det är ”basic” för alla människor, säger Kerstin Gatu.

Hotades av nedläggning

Kursen har normalt träffar en vecka i månaden (förutom när de tvingades bli digitala). Däremellan får deltagarna hemuppgifter. De är fortfarande den enda kurs i Sverige i sitt slag. Men det finns ett problem: Kostnaden. I december 2020 planerade skolan att lägga ner kursen av ekonomiska skäl.

– Om du är en person med en intellektuell funktionsnedsättning tror ingen att du kommer att klara dig utan personal. Många medicinerar och behöver övervakning även på natten. De kostar mer än vad skolan får i ersättning. Men när nedläggningshotet kom blev det opinion och region Dalarna gick ut och finansierade. Nu håller Folkbildningsrådet på att utreda hur det ser ut för den här gruppen, om fler liknande kurser har lagts ner, berättar Kerstin Gatu.

Ett annat problem är att projekt som finansieras av exempelvis Allmänna arvsfonden har svårt att överleva efter att finansieringen tagit slut. Men i Digijags fall är Stefan Johansson inte orolig. Genom att de säljer licenser till kommuner och organisationer har de hittat en modell som gör att livsplattformen kan fortsätta att leva och utvecklas.

– Vi har blivit ganska bra på att fortsätta även när projektmedlen är slut, säger han.

– Kax-faktorn har ökat oerhört bland våra stödpersoner, konstaterar Kerstin Gatu. Hon berättar också om en deltagare som fick covid och blev inlagd på IVA.

– En stödperson berättade hur tacksamma de var att han kunde använda e-post för att kommunicera med omvärlden. Det måste vara hemskt att vara isolerad på IVA bland rymdmänniskor samtidigt som man har svårt för att uttrycka sig.

– Læs ”10 REPORTAGE om grundläggande färdigheter i Norden” her.

Nyeste artikler fra NVL

Kaj Sandvik från Optimaplus, Linda Fransson från Gnosjö Automatsvarvning och Jonas Sandlin från FCV möts på Åland i samarbete med NVL. Foto: Marika Kvarnström

14/03/2024

Finland

9 min.

Yrkesakademin i Österbotten börjar utföra branschvalidering enligt en beprövad svensk modell. Företagaren Jonas Sandlin har fått ensamrätt på den i Finland och flera finländska utbildningsinstitutioner visar intresse.

Undervisningen på den nye linje handler ikke altid kun om bæredygtighed, men det indgår i alle fag, og alle lærere har selv ønsket at undervise netop denne klasse.

07/03/2024

Danmark

7 min.

HF & VUC Nord har siden sommerferien haft en bæredygtig linje. Her bliver HF-eleverne gennem en blanding af projekter og teori klædt på til at forstå og med tiden måske være med til at løse nogle af klodens største problemer.

Två separata bilder på två män fotade i studiomiljö.

29/02/2024

Sverige

9 min.

Missa inte konferensen “Taking great strides towards sustainable competence” 11-12 april i Skellefteå där talare som Olof Gränström och Simon Dahlgren delar insikter om att använda data för att förstå samhällets förändringar och anpassa utbildningarna efter företagens behov.

Share This