Digitaliseringen är början på en resa

 

Vuxenutbildning kommer att få en helt ny dimension de kommande 20–30 åren, enligt Carl Heath, chef för digitalisering och lärande vid forskningsinstitutet RISE. DialogWeb talade med honom om framtidens fortbildning och skolans digitalisering.

 
Marja Beckman Carl Heath var en av talarna på Edtech-mässan i Stockholm i oktober 2017.

Världen digitaliseras i en rasande fart. Varje år försvinner ungefär 300 000 jobb, men ännu fler tillkommer. De nya jobben är dock inte de samma som de gamla, och det kommer att kräva stora insatser på vidareutbildning och livslångt lärande. 

Carl Heath tilldelades Guldäpplejuryns särskilda pris 2017 med motiveringen att han, med stort personligt engagemang och med djup förståelse för skolprofessionernas perspektiv, är en guide in i en digital framtid.Guldäpplet är ett lärarstipendium som tilldelas lärare i Sverige som förnyat undervisningen med hjälp av IT.

Från och med den 1 juli 2018 skärps den svenska regeringens krav på digital kompetens hos lärare, vilket ställer stora krav på fortbildning. Vad skulle du säga till en skolledare som ska vidareutbilda personalen?
– Framför allt bör skolledaren se förändringsprocessen som ett maratonlopp snarare än som ett kort lopp. Digitaliseringen är inget som kommer att gå över om ett halvår, det är början på en resa.

– Som skolledare i dag är fortbildningsfrågorna oerhört centrala för att skapa goda medborgare som har kunskap om sin samtid. Ett tips är att använda Skolverkets lärportal och modulen Leda Digitalisering.

 
Vilka digitala kompetenser kommer lärarna att behöva?

– Tidigare har digitalisering i skolan ofta uppehållit sig vid frågor om hur själva skolan ska digitaliseras, antal datorer och wi-fi. Men det som här hänt nu är att innehållet som vi undervisar i förändras, att eleverna ska kunna mer om den digitala världen, och det kräver en grannlaga fortbildningsinsats av lärarna. Det pratas mycket om programmering främst inom matte och teknik, men även andra ämnen förändras. Inom slöjdämnet kan det behövas en annan maskinpark, som CNC-maskiner och 3D-skrivare.

– Samhällslärarna behöver kunna lära ut mer än bara klassisk källkritik. De måste till exempel också kunna förklara hur algoritmer fungerar. Hösten 2018 är det val i Sverige. Det amerikanska valet 2016 och Brexit till stor del är ett resultat av algoritmer och ”dark ads” (riktade annonser som sägs ha haft syftet att underblåsa religiösa, politiska och etniska motsättningar). Det går heller inte att förklara det framväxande moderna Kina utan att förklara digitaliseringens framväxt. I Kina finns något som heter Sesame Credit System, ett poängsystem där människors goda och dåliga samhällsinsatser syns i ett nätverk som är deras motsvarighet till Facebook.

Du talar ofta om vikten av livslångt lärande och har sagt att vuxenutbildning kommer att få en helt ny dimension om 20–30 år.

– Vi befinner oss i ett brytningsskifte. Dagens pensionssystem utformades när medellivslängden var under 65 år. Många dog innan de hann ta ut sin pension. Idag är medellivslängden 88 år. De flesta kommer att hinna med både en andra och en tredje karriär. Varje år förlorar vi ungefär 300 000 jobb, men varje år tillkommer ännu fler jobb. Det blir ett nettoöverskott på 100.000 jobb. Men det är inte samma jobb som de som försvann, så det finns stora behov av kompetensutveckling.

– När det gäller lärare är modellen idag att de utbildas i 4–5 år och kanske får några strödagar om året för fortbildning. Mellan varven får staten lite panik och hittar ett ”lyft”, som om de låg ner och måste lyftas upp! Men vad som behövs är att grundsynen på fortbildning ändras. Hur tillgodogör sig lärare fortbildning idag? Det kanske inte alltid är nödvändigt med en universitetskurs. Vi behöver hitta nya modeller för hur fortbildningen ska gå till.

CarlHeath480x480.jpg  
Carl Heath
 

Har du några exempel på lärare som har hittat modeller för digital fortbildning?
– Micke Kring på Årstaskolan i Stockholm bygger nätbaserade fortbildningsmiljöer som är öppna för alla lärare i hela landet! Det är ett exempel där en modig skola och skolledning låter sin personal ta tag i dessa frågor och dela med sig.

Hur tror du att AI (Artificiell Intelligens) kommer att förändra lärandet och undervisningen?
– Det har kommit en del adaptiva läromedel som till exempel Hej Albert och Gleerups matematikportal. De känner av elevernas prestationsförmåga. I skolan idag mäts elevens kunskaper genom till exempel nationella prov. Men med nya former av  digitala läromedel finns tillgång till mycket mer data om eleven, de vet hur elevens kunskapsprogression ser ut varje sekund. Frågan är vem som äger den informationen. Idag är det läromedelsförlagen som har bäst koll på eleverna. Det finns ingen nationell, statlig kunskap, inte än i alla fall.

På Edtech-mässan i Stockholm i oktober 2017 nämnde du bland annat att AI kan förändra intresset för tredjespråk.

– Ja, inom 5–10 år kommer det att finnas särskilda AI-tekniker som kan översätta mellan språk lika bra som expertöversättare. De kan höra när någon talar ett språk och översätta i realtid, till exempel med hjälp av en ”plupp” i örat. Jag tror att elever kommer att vilja fortsätta att lära sig engelska, men om de kan göra sig förstådda på semestern med hjälp av AI kan intresset för att kunna ytterligare ett språk minska.

I ett avsnitt av din och Anders Thoressons podcast Digitalsamtal nämnde ni också att AI-läromedel öppnar för möjligheter att se elever som vanligtvis inte tar så mycket plats, till exempel de tysta.

– Ja, läromedlen gör det möjligt för läraren att se vad alla elever håller på med, till exempel i sin digitala mattebok. Matteboken håller koll på om det till exempel tar två minuter för en uppgift som brukar ta en och en halv minut och kan då tillhandahålla stöd som passar just den eleven.

Den stora faran med digitaliseringen måste vara ojämlikheten; att skolor är beroende av vilket intresse som finns hos lärarna och skolledningarna.

– Det är det jag är mest orolig för! Där har skolledarna en avgörande roll för att skapa goda förutsättningar. Det går inte att bara luta sig tillbaka och tänka att jag har tre år kvar till pension. Det blir tre förlorade år, säger Carl Heath.