E-vägledning - en framtid för självstyrande områden

De tre självstyrande områdena Grönland, Färöarna och Åland samlades under ett Dialogmöte i slutet av september för att diskutera framtidens vägledning och hur man nu ska ta sig vidare. Det kan sammanfattas med e-vägledning, få med politikerna och de styrande samt samla alla som sysslar med vägledning.

 
 Åland behöver satsa mer digitalt framöver när det gäller vägledning konstaterar chefen för Ålands arbetsmarknad-och studieservicemyndighet (AMS) Thomas Lundberg och Bodil Regårdh vid utbildningsavdelningen hos landskapsregeringen. Åland behöver satsa mer digitalt framöver när det gäller vägledning konstaterar chefen för Ålands arbetsmarknad-och studieservicemyndighet (AMS) Thomas Lundberg och Bodil Regårdh vid utbildningsavdelningen hos landskapsregeringen.

Strategier för livslång vägledning - hållbar vägledning – framtidsvägledning: utmaningar och möjligheter med system för e-vägledning - vilka strategier är viktiga för de självstyrande områdena Grönland, Färöarna och Åland? Det var rubriken på Dialogmötet den 29 september som leddes av moderator Yana Jahrén, Åland och Bodil Regårdh, Åland.

Dialogmöte 2021 följer upp resultaten och riktlinjer som har skapats genom två tidigare dialogmöten, 2017 i Torshavn och 2019 i Nuuk. Dialogmöten kommer att ta utgångspunkt i uppföljningen av rapporten som arbetsgruppen för IKT&vägledning har gjort under 2020-2021

Efter inledningen så fick respektive självstyrande område samlas i så kallade breakout rooms för att diskutera dessa tre frågor:

  1. Vilka utvecklingsmöjligheter finns det?
  2. Vad är utmaningen?
  3. Hur ska ni komma vidare?

Kommentarer från Grönland och Åland

Färöarna konstaterade att deras fokusområde framöver blir samarbete och att de behöver en gemensam värdegrund och att utmaningen är att få med de inflyttade.

Grönland sammanfattade det hela med att man ska satsa på e-vägledning och utbildning.

- Dessutom måste vi tänka att vägledning är mycket bredare än ansikte mot ansikte på ett kontor. Detta är både i grupper, på digitala medier, i utbildningarna och helst i samhällen där studenterna redan är samlade kring något i ett annat sammanhang. Här kan man bygga vidare på deras relationer. Jag hörde talas om ett projekt där de unga möttes i samband med bakning av kakor, och sedan kan du utöka innehållet till att också tala om framtiden och önskemål om det, säger Ilse Jensen, utvecklings-och vägledningsledare, Nuuk, Grönland.

Hon nämner några saker som hon tycker är viktiga att fokusera på i framtiden:

- Det ska vara vägledning och inte rådgivning, så att eleverna är rustade att göra bra val i förhållande till ett livslångt lärande. Innan du kan göra ett bra val måste du fråga dig “Vem är jag?” och “Vad är jag bra på?"

- Utbildning av handledare med praktisk erfarenhet av hur man använder digitala medier. Inte bara när det gäller att hänvisa till e-vägledning, utan i stor utsträckning kunna utveckla olika lösningar lokalt.

Bodil Regårdh konstaterade att ålänningarna ska satsa på att utveckla nätverkandet och samverkan för att få in näringslivet och övriga organisationer och jobba fram en strategi och få med de styrande.

- Fortsätta utveckla nätverk, e-vägledningen och en gemensam digital plattform, säger Bodil Regårdh.

Chefen vid Ålands arbetsmarknad-och studieservicemyndighet (AMS) Thomas Lundberg har satt ribban högt:

- Vi på Åland ska bli bäst i Norden på vägledning. För att karriärvägledningen ska bli bäst i Norden så behöver vi kvalitetssäkra verksamheten. Kvalitetssäkringen ska göras med hjälp av aktiv medverkan från användarna. Kompetensen hos karriärvägledaren behöver ständigt höjas och tjänsterna ska kontinuerligt förbättras.

För e-vägledningens del kommer AMS att studera redan befintliga tjänster och lyfta fram faktorerna:

  1. Relevans. Utvärdera om tjänsten kan uppnå liknande resultat i ert geografiska område baserat på mål / behov. Kan resultaten generaliseras?
  2. Kontext. Bedöm er verksamhets förmåga att implementera tjänsten. Ta hänsyn till olika faktorer såsom kompetens inom organisationen och personalens inställning.
  3. Tillämplighet. Bedöm tjänstens genomförbarhet i verkligheten. Har organisationen tillräckligt med resurser (mänskliga, ekonomiska, tekniska)? Kan det fungera för er?

Tips från forskare

I slutet av mötet så gav forskaren Raimo Vuorinen, som arbetar vid Jyväskylä universitet några tips till de självstyrande områdena för att komma vidare. Han har fokus på bland annat livslångt lärande och tvärvetenskapliga vägledningstjänster i sin forskning. Han konstaterade att både Grönland, Färöarna och Åland just nu har viss stabilitet i vägledningssystemen och erbjuder en service i detta. Men att det måste utvecklas vidare. Regeringsskiften och coronapandemin har ställt till med lite bekymmer även när det gäller vägledning.

- Men för att utveckla detta vidare måste det finnas en viljestyrka från politiskt håll, få in det i regeringsprogrammen och få någon att driva frågan och få finansiering, säger Yana Jahrén, som var moderator under dagen.

Det som kom fram både under mötet men även när Raimo Vuorinen pratade var att få vägledare samman i mångprofessionella team. Då handlar det om vägledning som finns hos övriga organisationer, föreningar och tredje sektorn. Det kan vara till exempel Emmaus, Folkhälsan, arbetsförmedlingen, ungdomsledare och övriga som jobbar med karriär- eller yrkesvägledning.

- Det gemensamma är också att vi måste utgå från målgruppens behov, säger Yana Jahrén.

Linda Strandenholm, som nu jobbar som vägledare vid AMS på Åland sammanfattade såhär under mötet.

- Vi måste bli bättre på e-vägledning. Ett steg mot detta är att vi samlar alla aktörer som jobbar med vägledning under en och samma plattform, säger hon.