En ingång för validering på Åland

 

 

Robert Jansson jobbar för Ålands landskapsregering, med stöd av ESF, som utvecklare av Projekt Validering på Åland sedan ett halvår.
Tanken är inte att skapa en ny enhet utan en ingång varifrån man slussas vidare till en stab av samarbetande yrkes- och studiebedömare vid befintliga myndigheter, skolor, organisationer, projekt och arbetsplatser.
Dessa personer ska få fortbildning i bland annat bedömning och certifiering. Endast en eller ett par nya personer ska anställas för att jobba med inledande generell kartläggning, information, studieorientering och handledning vidare.
– Det ska vara enkelt för kunderna, säger Jansson.
Ett samordnande vuxenutbildnings- och valideringsråd med representanter för utbildning och myndigheter föreslås. På önskelistan står också läroplaner för vuxenutbildningen och en gemensam kurskatalog för alla utbildningsanordnare. Dokumentation, statistik samt kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring är också givna.

Permanent system

Robert har tidigare byggt upp Ålands fredsinstitut sedan starten 1992. Först var han verksamhetsledare och senare administrativ chef för fem anställda med en bred projektflora inom forskning och praktisk fredsverksamhet. Han har också jobbat med internationella möten, konflikthantering och externa utvecklingsuppdrag.
Inom Projekt Validering på Åland ska han under tiden 2008–10 skapa ett permanent system som ger förutsättningar samt erbjuder handledning, metoder och andra tjänster för validering. Efter framarbetning och testning beräknas valideringssystemet kunna fungera från och med år 2011.
– Vi ska också utföra vissa pilotprojekt under utvecklingen av valideringssystemet. Det gäller allt från intagning till skolor till att svara på olika branschers konkreta behov av validering, säger Robert.
Det vanliga i de flesta länder som jobbar med validering är att man kartlägger allt en person har gjort och kan. Typiskt för Finland och Åland har varit att erbjuda fristående yrkesexamina.
– Det vill säga att man visar vad man kan genom praktiska yrkesprov och får just den kompetensen till pappers, säger Robert.
Men det åländska projektet jobbar givetvis efter de europeiska principerna och riktlinjerna för validering. Grundtanken med validering är att man ska kunna studera och jobba över gränserna och få en likvärdig kompetensbedömning oberoende av plats.

Från reglerade yrken till ideella uppdrag

Valideringen delas in i tre faser. En översiktlig kompetenskartläggning ger en övergripande bild. Sedan bedöms kunskaperna med hjälp av metoder och branschkrav för olika yrkesområden. Man får ett intyg eller så kompletterar man de bitar som saknas. Slutligen certifieras kunskapen och kompetensen.
Utbildningsstyrelsen i Finland håller som bäst på att göra en lista på alla yrken som är reglerade enligt lag i Finland. Vissa yrken har Åland delad rätt att reglera och det måste utgående från listan sedan fastslås vilka som ska regleras av landskapsregeringen.
– Det är inte bara jobb och studier som valideras utan tredje sektorn är också betydelsefull. Det gäller att ta vara på den kompetens det ideella arbetet ger och utveckla metoder för hur man bedömer sådant. Att jobba som volontär eller inom en förening får man ingen lön för men uppgifterna kan motsvara de man gör i lönearbete, säger Robert.

Infrastrukturell utveckling på gång

På Åland finns ingen arbetskraftsreserv och folk behövs till alla sektorer. Arbetsmarknadsmyndigheterna jobbar för att rekrytera utländsk arbetskraft. Från att mest ha handlat om icke kvalificerad arbetskraft kommer rekryteringen i större utsträckning att gälla specifika uppgifter som kräver specifika kompetenser.
Språket är en viktig del och blir en tröskel när det gäller utländsk arbetskraft. Det finns också behov av en mer flexibel vuxenutbildning.
På Åland pågår som bäst en infrastrukturell utveckling av vuxenutbildningen. Valideringsprojektet och flera andra EU-projekt ska bli en del av infrastrukturen. Monica Nordqvist, som är ansvarig för vuxenutbildningen vid Ålands landskapsregering, säger att vuxenutbildning ordnas huvudsakligen som temporär utbildning. Till exempel Sfi-utbildningen har ingen permanent helhetslösning ännu.
– Ålands landskapsregering har gett en arbetsgrupp i uppdrag att i samförstånd med landskapets skolor formulera mål och bringa klarhet i utvecklandet av vuxenutbildningen på Åland. Vi jobbar aktivt med att hitta en permanent helhetslösning för all vuxenutbildning, säger Monica.