En språklig minoritet inom minoriteten

 

 

Sedan slutet av 1988 är det samarbetsorganet Ålands handikappförbund som bevakar och informerar om olika handikappfrågor. Förbundet arrangerar bland annat utbildningar och informationstillfällen som rör såväl medlemsföreningar, stödgrupper och allmänheten. HandiCampen har ett eget bibliotek som är utrustat med dator och webkamera, bland annat anpassat så att teckenspråkiga, eller personer som använder tecken som stöd också ska få möjlighet att sköta visuell kommunikation över internet. Idag är antalet hörselskadade på Åland ca 4 050 personer, vilket innebär ca 15% av befolkningen. Antalet döva uppskattas till mellan 5 och 10 personer.

Utbildar i teckenspråk och TSS

Inom ramen för handikappförbundet arbetar Ann-Charlotte Åkergård sedan 1996 som teckenspråkstolk och lärare i Tecken som stöd (TSS) och teckenspråk. Det handlar om familjeundervisning i hemmet (där även personens familj och nätverk utbildas), om individuell undervisning och vidareutbildning av olika grupper som är i behov att lära sig tecken. Här undervisas exempelvis personal inom vård, skola och församling.
– ”Ja, det finns många olika grupper man kan vända sig till. Undervisningen är för de personer som behöver eller är intresserade av att lära sig tecken. Man kan lära sig speciella tecken för ett visst område, beroende på var man jobbar. Om det bara är en allmän kurs, så brukar jag ha mer vardagliga tecken. Deltagarna får också komma med önskemål. Kurserna är alltså ganska olika eller flexibla.” berättar Ann-Charlotte, som genom åren har undervisat flera hundratal ålänningar i TSS.

Svenska som grund

Åland är enspråkigt svenskt. På TV är det Sveriges TV-kanaler som är med i grundutbudet. Även när det gäller teckenspråk och stödtecken är det svenskan som dominerar. Finland är ett av få länder som skyddar teckenspråket som ett av landets minoritetsspråk i grundlagen. Officiellt har Finland även två språk när det gäller teckenspråket: det finska och det finlandssvenska. Däremot bör det lyftas fram att den sista finlandssvenska dövskolan i Finland stängdes 1993 och att myndigheterna använder enbart det finska teckenspråket på sina hemsidor (se t.ex. www.suomi.fi).
Åland skiljer sig således från Finland genom att lära ut de svenska tecknen. En stor del av de teckenspråkiga flyttar till Sverige med sina familjer för att inte känna sig så isolerade och för att få fler att teckna med. Visserligen har de som studerande rätt till studietolk under lektionerna, men risken att känna sig utanför är stor då den teckenspråkiga eleven troligen inte har någon annan i klassen att dela språket med.
– ”Om man flyttar till Sverige, så har den svenska döva större möjligheter som t.ex. fortsatt utbildning. I Örebro finns det många skolor för döva. I Stockholm finns det också bl.a. Manillaskolan och andra skolor för hörselskadade.”
Ann-Charlotte själv är hörande och studerade finlandssvenskt teckenspråk vid Borgå folkhögskola under tre år. Efteråt har hon även utbildat sig inom det svenska teckenspråket och mellan dessa utbildningar läste hon till barnträdgårdslärare. Personligen upplever hon att det finlandssvenska teckenspråket ligger närmare det finska än det svenska. I nordiska sammanhang använder de flesta det s.k. ”internationella” alfabetet, men även det svenska alfabetet används.

Vuxenutbildning på lika villkor?

På frågan om teckenspråkiga ålänningar har samma rättigheter och möjligheter t.ex. när det gäller vuxenutbildning svarar Ann-Charlotte:
– ”Det är svårt att säga angående ’samma rättigheter’, för det borde de ju ha, men det kan ibland vara svårt att få en tolk, ifall de skulle behöva det, eftersom det finns bara jag än så länge. Om jag varit på mammaledighet, har det varit mycket svårt att få en tolk. Då måste de beställa en från fastlandet (red.anm.: Finland). ’Samma möjligheter’ tycker jag inga att de döva riktigt har, eftersom de bor i ett hörande samhälle och det finns ju inga samma möjligheter då heller pga. att det finns så få döva och det mesta går ut på att man ska kunna ’höra’. Men visst ska de ha samma rättigheter och möjligheter trots det, men då måste de integreras mer i samhället, i utbildningar och använda en tolk eller studietolk.”

Länkar:

Språkpolitiska programmet i Finland: PDF
Teckenspråkens och teckenspråkigas ställning i Norden 2008: PDF
Policydokument från World Federation of the Deaf. Visioner och mål för tillgänglighet till vuxenutbildning för döva: PDF
HandiCampen (Åland): www.handicampen.ax  
Finlands Dövas Förbund: www.kl-deaf.fi   
Sveriges Dövas Riksförbund: www.sdrf.se/sdr    
Norges Døveforbund: www.deafnet.no    
Danske Døves Landsforbund: www.deaf.dk    
Deyvafelag Føroja: www.deaf.fo     
Félag Heyrnarlausla (Island): www.deaf.is     
Eesti Kurtide Liit (Estland): www.ead.ee     
World Federation of the Deaf: www.wfdeaf.org