Engagemang för förbisedd grupp av unga vuxna

 

 

Kerstin Gatu

Ny kurs: Anpassad IT på Mora folkhögskola

Kerstin Gatu på Mora folkhögskola är drivande kraft bakom en ny distanskurs för unga vuxna som har svårt att läsa och med gymnasiesärskola som bakgrund. Kursen är på halvfart distans. Hälsa, kultur, natur och medborgarskap är temana under två studieår. Dator med anpassade verktyg är det självklara redskapet. En vecka i månaden ska den tolv personer stora gruppen mötas på skolan tillsammans med skolstödpersonerna och pedagogerna.

Att vara fullvärdig medborgare

Med stöd från Arvsfonden och FUB (Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) har det varit möjligt att inrikta utbildningen för en kategori unga eller unga vuxna som sällan eller aldrig får stå i centrum och känna sig självständiga. Den yngsta deltagaren i nystartade kursen är född 1994.

- Vad är det då ni har gjort?

- Vi har skapat en kurs för den här målgruppen på samma sätt som alla vi andra går på kurs genom arbetet, till exempel, säger Kerstin. Vi har anpassat kursen efter deltagarnas förutsättningar. De är i beroendeställning och i behov av förebilder. Vi vågar ställa krav och höja förväntningarna – vilket triggar igång en personlig utveckling.

- När tror du att den här målgruppen har fått ordna med fest, frågar hon retoriskt. På ungdomarnas boenden är omvårdnaden det viktiga. Genom kursen öppnas deras liv upp på ett nytt sätt med spännande upptäckter i vardagen. I förlängningen innebär det en ökad självständighet.

- Men givetvis ser de hur andra unga lever och önskar detsamma, vilket är en rättighet: att vara fullvärdiga medborgare. Det kan till exempel innebära att få lära sig hur man gör när man mejlar eller ringer i sin smartmobil eller surfar på internet.

På nätet – och sova borta

På kursen Anpassad IT arbetar man via nätet och nya sajten sikta.nu, som är anpassad efter deltagarnas behov. De fysiska träffarna – då deltagarna reser till skolan och bor på internat är viktiga delar i kursen för deltagarna. Kanske sover de hemifrån utan föräldrar för allra första gången.

Utmaningarna bidrar till att självförtroendet växer. Samtidigt finns vars och ens stödperson i bakgrunden, på skolan och hemma.

Stödpersoner hjälper till. På hemmaplan kan det handla om att hålla kontakt med kurskamrater via nätet, göra hemuppgifter eller jobba med bilder. För att det ska fungera får stödpersonerna gå en egen distanskurs. Huvudtema är hur funktionsnedsättningen påverkar användandet av IKT. Stödpersonerna får också lära sig de anpassade programmen och att jobba digitalt med film och ljud.

Ödmjukhet och teknisk anpassning

Kerstin har med sin bakgrund som arbetsterapeut och många års arbete inom habilitering och med kognitiva problem god förståelse för deltagarna och deras behov.

- Man måste vara ödmjuk, påpekar hon, då får man människor att växa. Omgivningen behöver vara kunnig, intresserad och stödjande för att det ska gå bra. Det är också viktigt att deltagarna känner sig välkomna när de kommer till skolan.

Den anpassade webbsajten sikta.nu har tagits fram och bollats tillsammans med andra som jobbar för tillgänglig webb, Victoria Sjöström, FBU, och Erika Forsell på ETU. Det innebär till exempel att inloggningar inte skrivs med text utan med hjälp av symboler. På samma sätt fungerar mejlprogrammet EasyMail: bilder gör det möjligt att mejla också för den som inte kan läsa. Mejlet blir en ljudfil som kan avlyssnas av mottagaren.

Roligt

Målet med kursen är att deltagarna ska ha roligt. De ska få uppleva hur det är att klara av utmaningar, de ska ha något att berätta om och vilja komma tillbaka till kursen och skolan.

Kerstin drömmer om ett socialt forum, lika tillgängligt som EasyMail. Det finns ännu inte. Det som vi andra handskas med dagligen bör kunna utvecklas och anpassas kognitivt så att det blir intuitivt för användare med utvecklingsstörning, menar hon.

Nödvändigt och bra för alla

Tydliggörande pedagogik är ett viktigt arbetssätt i arbetet med kursdeltagarna. Samma pedagogiska tänkande tar Kerstin och kursen nu med sig in i kursen Anpassad IT. Den ska formas efter deltagarnas behov, inte tvärtom. De ska känna att de är delaktiga i samhället och har inflytande över sina liv. Attityder och bemötande av deltagarna, som är känsliga för om de är accepterade eller inte, är viktigt för den individuella utvecklingen.

- Det som är nödvändigt för somliga är bra för alla, säger Kerstin, enkelt och självklart.

Kognitivt dreamteam

I sitt dreamteam, som Kerstin kallar det, har hon metodstöd av Ingemar Svensson och hjälp i IT-frågor av Mikael Kjellberg. Pedagogerna Monica Wiik-Hansson arbetar med ämnena Hälsa-mat och Hälsa-rörelse, Ingrid Eriksson med tema Kultur och Lars Hodin med Natur. Bakom projektet Anpassad IT finns också en expertgrupp: pedagog och forskare Cecilia Olsson, psykolog Anders Bond och arbetsterapeut Kerstin Åberg – alla med långvarig erfarenhet av kognitivt stöd.

/Elisabet Norin

Länkar att undersöka vidare:

Kursportalen för Anpassad IT på Mora folkhögskola.
Information om kursen
• FUB filmklipp om hur hjärnan fungerar, Ninjakoll 1 – en helt lysande förklaring!
• SPSM – Specialpedagogiska Skolmyndigheten erbjuder specialpedagogisk rådgivning till pedagoger, arbetslag, elevhälsa, resursteam etc. Deras uppdrag gäller alla skolformer inom det offentliga skolväsendet och handlar om elevers lärande och pedagogers arbete och skolan som organisation.
• Film om tydliggörande pedagogik.
• Film om mailprogrammet Easy mail.
• Film – Vad är utvecklingsstörning?
• Film – Att kompensera utvecklingsstörning.
Kursen Anpassad IT:s sida på Folkhögskola.nu.
FUB:s rapport om utvecklingsstördas önskemål