Erfaren i flexibelt lärande

 

 

Erfaren i flexibelt lärande

Hur tillfredställer en fembarns mor, som tar hand om löpande ärenden och bokföring i mannens företag, och dessutom hjälper litet med jordbruket, sitt lärbehov? Hur tar hon tid till studierna, på vilka grunder väljer hon studier och vad leder studierna till? Inge Ekholm politie kandidat, 46 årig, mångkunnig och fortfarande vetgirig dam delar med sig av sina erfarenheter. Redan under sina grundstudier valde Inge att studera det hon var intresserad av. Hon målade sin politie kandidat tavla med färger som kunde väljas från Helsingfors universitets palett. När hon 1980 utexaminerades var hon redo att välja bland kurser som medborgarinstitutet erbjöd. Efter en tid tyckte hon, att hon deltagit i alla kurser som erbjöds och samtidigt blev hon vårdledig med femte barnet och hennes uppgifter i mannens företag kunde kanske underlättas med nätkontakt. Det var alltså dags att skaffa modem.

Modemet installerades enligt konstens alla regler, men vill ändå inte fungera, så Inge anade att något inte stod rätt till. Hon ringde till försäljaren och möttes av en överlägsen attityd, där det tydligt framgick att modemet inte kunder vara sönder, men tant kanske inte hade förstått. Modemet var sönder och Inge beslöt att ingen någonsin mer skulle bemöta henne med en sådan överlägsenhet, hon skulle ha kunskap nog att möta den. När Åbo Akademi erbjöd en kurs i informationsbehandling á 15 studieveckor på distans, så var hon och hennes livssituation redo.

Samåkningen gav social struktur

En grupp på 7-8 personer, främst damer, tog itu med informationsbehandlingen. Närstudierna försiggick i Åbo, ca 200 km med bil, fredagar och lördagar, och samåkningen gav en god social struktur åt studierna. Tutorgruppen var nödvändig, för man behövde hjälp av varandra och helt ensam skulle det ha varit svårt att disciplinera sig. WWW fanns inte, så det gällde att använda nätet på helt andra premisser än idag och att lära sig det matematiska tänkandet som behövdes för att bygga upp databaser. Möjligheten att tentera på det lokala medborgarinstitutet har Inge alltid uppskattat. Studiehelheten á 15 studieveckor var avklarad 1994.

Detta var upptakten till en hel serie kurser i informationsbehandling. De mest ivriga från den första kursen bildade en grupp som ville vidare. Inom ramen för ett EU projekt New Opportunities for Women, kunde damerna önska sig kurser som intresserade dem. Det blev ”Se och synas på internet” och en kurs i hårdvara, där deltagarna byggde datorer. Ju mer man lärde sig desto roligare blev det. Man fick kunskap, men tyvärr framträdde också en av distansstudiernas svaga sidor, man kan bredda kunskapen, men inte fördjupa den, eller bygga ihop delar eller moduler till en examen. Vill man ha en examen måste man i något skede till universitetet. Rätt snabbt kommer alltså väggen emot och vill man då fortsätta studera måste man byta ämne.

En kurs per år vill Inge delta i, för att bredda sitt kunnande och upprätthålla kunskapen. Grundkurs i pedagogik, 15 studieveckor, har hon avlagt och så har hon deltagit i VSOP programmets kurs. VSOP (på finska Vapaan sivistystyön osaaminen ja pätevyys) är ett program för lärarfortbildning inom den fria bildningen. ”Svenska på Webben” har hon också tränat och den kursen hade inga närstudier. I höst står ”Familje- och kvarlåtenskapsrätt” på programmet.

Beställningsjobb åt företagare

Inge har också själv undervisat flexibelt, inte så mycket på distans, utan mer genom att prova ut en form av handledning för mikroföretagare i NetBusiness och EnterBusiness projekten. Här kunde företagarna beställa handledning, till sitt företag och den dator de själva arbetade med, för att kunna nyttja datorn bättre i utvecklandet av sitt företag. Personliga läroplaner gjordes enligt företagarens behov, han kunde alltså bestämma både tid, plats och innehåll för lärandet. Dataöppet har Inge också arbetat med. Det är en plats på medborgarinstitutet där man kan beställa tid, för att få hjälp med någon datafråga. Tid och plats är alltså bestämt, men innehållet är fritt. Både i ”Business” projekten och dataöppet vill man ge den vuxna den kunskap han behöver och för att han skall veta vad han behöver måste han först ha skaffat sig en grundkunskap, eller på något sätt en insikt om sina behov.

Hur summerar då Inge ihop sina erfarenheter och insikter i flexibelt lärande. Allt flexibelt lärande bör starta med en träff, där alla kort läggs på bordet, man lär känna varandra, läroplaner fastställs och lärmiljön introduceras noggrant. Klar tidsplan, gärna veckovisa inlämningsuppgifter på distanskurser, som ger underlag för diskussioner och problemlösning på nätet. På olika sätt inspiration till diskussion, samtal och deltagande. Klara moduler och extremt klara instruktioner till modulerna om man inte träffas. Någon tid då man kan ringa för att få hjälp. Om studierna leder till examen, så klara examenskriterier och bedömningsgrunder. Om studierna ej leder till examen, så klara ramar för prioritering inom ämnesområdet. Tillit till de studerande, vuxna kan ta ansvar själv. Tekniken behöver inte ta över närundervisningen (svart tavla fungerar bra). Genomgång av hurdan teknik som behövs, för det mesta besvärligt att delta i en distanskurs idag om man inte har ADSL uppkoppling. Nyfikenhet och iver att lära sig.

text: Carola Lindholm