Ett åländskt valideringssystem under utveckling

 

 

Med stöd från Europeiska socialfonden startades det treåriga projektet Validering på Åland upp 2008 av Ålands landskapsregering. Idén var att projektet skulle mynna ut i ett åländskt valideringssystem med handledning, rutiner och metoder. Till 2011 skulle Åland kunna erbjuda en heltäckande individfokuserad validering, som också skulle hålla över nationsgränserna. Tilläggas bör att EU:s ministerråd tidigare gått ut med rekommendationer om att medlemsländerna senast 2011 skulle ha valideringssystem för att underlätta en fri rörlighet hos arbetskraften. Projektet låg med andra ord ursprungligen väldigt rätt i tiden, men stötte i ett tidigt skede på problem. Redan i september 2009 kändes målen omöjliga att uppnå inom utsatt tidsram och ledningsgruppen valde att anhålla om en tvåårig förlängning. På frågan om varför projektet förlängdes svarar Strandvik:
- Orsaken till att målen inte kunde nås var dels att Ålands landskapsregering gått in för en total omstrukturering av den åländska gymnasieskolan och dels för att projektet i och med många personbyten hade tappat en del av sin dynamik. Eftersom omstruktureringen av gymnasieskolan med tillhörande vuxenutbildning inte kom att följa den tidsplan som man utgick från när valideringsprojektet startade var det nödvändigt att förlänga projektet.

Valideringsprojektet under 2012

Projektet har utrett och kartlagt cirka 50 fall ett efter ett, utan något uttalat enhetligt system. Därför tillsattes i maj 2012 en valideringsgrupp med uppdraget att ta fram en valideringshandbok för Ålands gymnasium. Svagheten med att hantera ärenden utan en handbok, menar Strandvik, är att förankringen i beslutsprocesser kan bli lidande; beslut som påverkar valideringsfunktionen tas på olika håll och oberoende av varandra.
- Detta har i projektet delvis kunnat förmildras av täta kontakter mellan projektet och de myndigheter eller enheter som är involverade i valideringen. För närvarande arbetar jag med vuxenutbildningen som närmaste granne, vilket gör det möjligt med flera formella och informella diskussioner dagligen. Säger Strandvik.
Men faktum kvarstår: ännu saknas standarddokument, formulär och lättillgängliga, praktiska anvisningar om vart personer som vill valideras ska vända sig. Dessutom saknas information och uppskattning kring hur tidsplanen för validering ska se ut. I mars 2012 trädde Landskapslagen om erkännande av yrkeskvalifikationer i kraft med direktiv om att EU:s yrkeskvalifikationer skulle följas, men även i detta sammanhang saknas direktiv om hur det ska ske och var ansvaret ska ligga.

Från projekt till vardag

Under projektets gång har också olika delprojekt drivits med sikte på att uppnå ett välfungerande valideringssystem på Åland. Strandvik berättar:
- Ett större delprojekt som avslutades i juni 2012 är Högskolan på Ålands valideringsprojekt och inom högskolan finns nu ett fungerande valideringssystem. Det tillämpas dock enbart på personer som är inskrivna i Högskolan eller Öppna Högskolan på Åland. För validering inom yrken eller branscher på gymnasialstadiet saknas ännu ett  fungerande system och det behöver byggas upp under projektets kvarvarande tid.
De som inte kan valideras via Högskolan eller Ålands Gymnasium hänvisas till Landskapsregeringens utbildningsavdelning och kommer säkert att göra så fortsättningsvis.
Även den ekonomiska aspekten bör ses över till projektslutet. Ska validering kosta för personen som valideras, på samma sätt som den gör utanför Åland? Behöver det finnas en morot så att utbildningsenheterna på Åland vill validera? I övriga Finland får utbildningsenheterna statligt bidrag för varje person som valideras och har alltså en tydlig ekonomisk belöning om de validerar flera. Då valideringsprojektet tar slut läggs uppgifterna på lärarna inom utbildningsenheterna och det finns en risk att de snarare ser det som något som kräver extra arbete och resurser utan att ge något tillbaka till utbildningsenheten.

Projektet på slutrakan

Valideringsprojektet som sådant lyfter Strandvik fram som positivt och poängterar att Åland legat efter när det gäller valideringsfrågor. Projektet har haft ett mål att arbeta efter och en definierad ram vad gäller till exempel tidsanvändning och ekonomi. Här har personer fått möjlighet att valideras utan kostnad och projektledaren har haft validering som en klar arbetsuppgift. Strandvik är däremot väldigt säker på att det är bättre om själva valideringen sker på de enskilda utbildningsprogrammen och lärarnivå när själva systemet för validering är färdigt.
Dessvärre tror inte Strandvik att projektet kommer att fullständigt uppnå målen till slutet av december 2012. Själva systemet har goda förutsättningar att bli klart enligt plan: kartläggningen och utredningen fungerar, men nästa steg, den konkreta valideringen, fallerar. Projektet ser vilket behov som finns hos den enskilde, men klarar i dagsläget inte av att erbjuda det som krävs för att nå en fullständig examen. På grund av den omfattande gymnasiereformen kan exempelvis utnyttjandet av yrkesutbildningarnas yrkesprov tillfullo utnyttjas först 2014 när yrkesprovssystemet är fullt utbyggt. I nuläget kan vissa yrkesprov endast genomföras genom att köpa in tjänsten eller genom att personen åker till en utbildningsenhet i övriga Finland. Och frågan om vem som ska stå för den kostnaden är inte heller färdigt utredd...

Helena Flöjt-Josefsson, helena.flojt(ät)aland.net

Länkar:
www.gymnasium.ax
www.regeringen.ax/validering/dokument.pbs
www.ha.ax

Publicerat 22.8.2012