Finland fick ny målbild för livslångt lärande

 

– Det livslånga lärandet är den vikigaste förnyelsen som Finland behöver.
Det säger trettio samhällspåverkare som har arbetat fram en gemensam målbild för framtidens Finland.
Fritid, bildning och kultur lyfts nu fram som viktiga byggklossar. Resultatet från det unika arbetet presenteras i en färsk rapport med fyra teser.

 
Foto: Sitra rapporten: Kohti osaamisen aikaa

– Det är mycket anmärkningsvärt att så här många människor från så många olika verksamhetsområden har lyckats forma gemensamma mål för att uveckla strategier för livlångt lärande i Finland.

Det säger kanslichefen Anita Lehikoinen vid Finlands Undervisnings-och kulturministerium.
I början av februari så offentliggjorde Sitra rapporten Mot komptensens tid – (Kohti osaamisen aikaa) som i fyra teser sammanfattar en vision om det livslånga lärandets långsiktiga utveckling.

Jubileumsfonden Sitra kan beskrivas som ett framtidshus med uppgift att utveckla välfärden och konkurrenskraften i Finland.

De fyra teserna i ett nötskal

1.    Vi lär oss genom hela livet.

2.    Allmänbildning, grundläggande färdigheter och kontinuerligt lärande är välbefinnandets grund.

3.    Lärandet förnyar arbetslivet och arbetslivet förnyar lärandet.

4.    Finlands når framgång genom kunnande och kompetens.

Rapporten Kompetensens tid finns att läsa i en finskspråkig version her. 

Många utmaningar

Arbetet med målbilden utarbetades förra hösten och Sitra bjöd därefter in den högsta ledningen från hela trettio centrala organisationer att delta i projektet. Här fanns representanter från utbildningen, näringslivet, arbetslivet, fackförbunden och statsförvaltningen. Dessa personer utsåg i sin tur experter som deltog i arbetet. 

Anita-Lehikoinen_.jpg  
Kanslichefen Anita Lehikoinen från Undervisnings- och kulturministeriet betonar vikten av att nästa steg i arbetet också lyckas. Pressbilder/Undervisnings- och kulturministeriet.

Arbetskraftens lärande måste förnyas och utökas. Det är ett område som ofta figurerat i samhällsdebatten i Finland, men också gobalt under den senaste tiden. 
Anita Lehikoinen lyfter fram robotikens och den artificiella intelligensens möjligheter. Men hon ser också att det finns utmaningar i det gigantiska projektet.

– Sysselsättningsgraden måste samtidigt höjas. En speciell utmaning är att uppgradera kunnandet för dem som arbetar inom avtagande branscher där man från tidigare är lågt utbildade. 

Ett lyft för fri bildning

En av dem som deltagit i arbetet är Björn Wallén som är ordförande för Fritt Bildningsarbete i Finland.

– Jag blev positivt överraskad att bildningen har fått en framskjuten plats i rapporten. Det här i en tid som präglas av fake new, alternativa sanningar och populism.

Kan de övriga nordiska länderna dra nytta av rapporten?

– Framförallt tänker jag på Finlands pragmatiska hållning till livslångt lärande. Ambitionsnivån är hög och jag hoppas att alla nordiska länder skulle samla beslutsfattare på ett brett plan till gemensamma ”think tanks”. 

Björn-Wallén.jpg  
Björn Wallén som representerar den fria bildningen är nöjd över att bildningsbegreppet  betonas i den nya rapporten. Foto: Nina Ahtola/pressbild.

Mera konst och kultur 

Vad annat har man då kommit fram till i rapporten? Det kan sammanfattas i devisen om att var och en borde ges möjlighet att utveckla sin kompetens i alla livssituationer, från tidig barndom och även efter att man lämnat det officiella arbetslivet.

Ledarna poängterar också att livslångt lärande inte handlar enbart om kompetens, konkurrenskraft och välfärd. Livslångt lärande är själva kärnan i samhället som också inkluderar jämlikhet och delaktighet.

– Konsten, kulturen och idrotten spelar också en viktig roll för individens personliga utveckling och allmänbildning, skriver ledarna i slutrapporten.
Inlärningen som sker i individens och familjernas vardagsliv ses som värdefull. De kunskaper och färdigheter man förvärvar genom fritidsintressen, frivilligt arbete och olika organisationer måste lyftas fram och identifieras.

Nu finns det konsensus

– Vi har en global megatrend kring livslångt lärande. Det beror på att världen förändras hela tiden, säger ordförande Sture Fjäder från AKAVA (en facklig centralorganisation för akademiker i Finland).

Också han ser det som anmärkningsvärt att så här många olika aktörer ser det livslånga kunnandet och lärandet som den mest betydelsefulla förnyelsen som Finland behöver.

– Det finns nu konsensus kring detta. Det har ett stort värde i sig. Nu måste vi skapa ett helt nytt system, nya strukturer och finaniseringsmodeller som är mångfacetterade.
Sture Fjäder beskriver hela processen som spännande.

– Det finns nu en insikt och vetskap hos alla aktörer att vi måste tänkta på ett nytt sätt kring kunskap och kunnande, om hur det uppstår och sedan upprätthålls i vardagen.

Sture_Fjader_05-(002).jpg  
Sture Fjäder, ordförande för AKAVA, betonar vikten av att tänka i helt nya banor när det gäller livslångt lärande. Pressbild/Akava.

Nästa steg är viktigt

Som ett nästa steg i processen kommer samma parter att utarbeta noggranna principer för finansieringen av livslångt lärande. Dessa presenteras redan i mars och utgör tillsammans med den nya målbilden en gedigen helhet.

I en internationell jämförelse så är Finlands utbildningsinvesteringar bland de största.

Ledarna från de deltagande organisationerna hoppas nu att det arbete som gjorts ska beaktas i de kommande regeringsförhandlingarna.

– Efter det här arbetet borde det inte vara oklart för någon att det finns ett behov av livslångt lärande. Nu gäller det bara att handla konkret så att målbilden kan uppnås. Allt hänger nu på nästa skede, säger Anita Lehikoinen.