Folkbildning i ett femhundraårigt perspektiv

 

 


Artikkeli suomeksi: HTML

Professor Ove Korsgaard från Viby på Själland i Danmark är 69 år, lärare, filosofie doktor och doktor i pedagogik. Sedan 2008 är han professor i pedagogik vid Institut for Uddannelse og Pædagogik (DPU) i Köpenhamn. För tillfället forskar han om Grundtvigs pedagogiska och politiska idéer samt om medborgarskap i ett historiskt och samtida perspektiv med fokus på folkskolan och folkbildningen.
Han beskriver sin väg till forskningen som ”kringlet”, det vill säga krokig. Efter sju års skolgång arbetade han några år på lantbruk, men efter två perioder på folkhögskola beslutade han sig för att utbilda sig till lärare. Efter avslutad utbildning började han först som lärare och sedan som föreståndare för Gerlev Idrætshøjskole. År 1975 etablerade han en forskningsavdelning på högskolan, kallad Idrætsforsk, som forskade i idrottens humanistiska och samhällsvetenskapliga aspekter.
En rad forskare anställdes och Korsgaard gav ut en rad böcker om dansk idrottshistoria, bland annat ”Kampen om Kroppen” som handlar om dansk idrottshistoria under 200 år.

Folkbildning som kamp

Åren 1993-1995 arbetade han som forskningslektor vid Nordens folkliga akademi i Kungälv. Då skrev han boken ”Kampen om lyset. Dansk voksenoplysning gennem 500 år”, den andra av tre ”kampböcker”. ”Kampen om lyset” har översatts till japanska och delvis till engelska. – År 1996 blev jag anställd som lektor på Danmarks Lærerhøjskole och ledde ett stort forskningsprojekt om vuxenutbildning, folkbildning och demokrati. Mitt eget bidrag till projektet publicerades år 2004 med titeln ”Kampen om folket. Et dannelsesperspektiv på Dansk historie gennem 500 år” och var samtidigt min doktorsavhandling i pedagogik.
Utöver bokutgivningen har Korsgaard skrivit en lång rad artiklar om folkbildning såväl i Danmark som i Norden. Boken ”Dannelsens forvandlinger” som Korsgaard redigerade tillsammans med Lars Løvlie och Rune Slagstad, var resultatet av ett projekt som initierats av Fonden for Dansk-norsk samarbejde. Ove Korsgaard har också bidragit till det internationella projektet ”Small states in the global economy” med artikeln ”The Danish Way to Establish the Nation in the Hearts of the People”.

Nationsbygge och folkbildning vid Harvard

Under sin långa forskarkarriär har Ove Korsgaard ingått i många olika forskarnätverk både i Danmark, Norden och i Europa. För tillfället ingår han i det europeiska nätverket ESREA, i vars Budapestkonferens han senast deltog med ett ”paper” i fjol. Tillsammans med Ove Kaj Pedersen från Danmark och John A. Hall från Kanada leder han ett danskt-internationellt nätverk kring ’nationbuilding’ – nationsbygge - med syftet att belysa Grundtvig i ett internationellt och komparativt perspektiv.
– Mitt eget fokus i detta sammanhang är samspelet mellan “nationbuilding” och folkbildning. Som ett led i projektet hålls ett seminarium på Harvard University den 6-8 december i år och resultatet kommer att ges ut i bokform i nästa år.
I år utkommer också Ove Korsgaards bok ”Grundtvig som politisk tænker”, som ingår i en dansk serie om klassiska politiska tänkare.

Förändring – inte förfall

Ambitionen att bli klokare är en personlig drivkraft för Korsgaard i hans forskning.
– Därmed kan jag bidra till den kollektiva upplysnings- och medvetandeprocessen.
Korsgaards specialitet är att se på de långa bågarna inom folkbildningen.
– Det betyder att jag speciellt vill belysa de paradigmskiften som sker inom folkbildningen. Jag betraktar således reformationen i början av 1500-talet som det första stora folkbildningsprojektet i Norden. På 1800-talet satte man igång ett nytt folkbildningsprojekt med nationsbygge som mål. Att belysa folkbildningens olika historiska transformationsprocesser i stället för att beskriva dess förfall hjälper en att se att folkbildningen nu är på väg in i en ny transformationsprocess.
Korsgaard ser sin forskning som nyskapande eftersom det långa tidsperspektivet har bidragit till att kasta nytt ljus på folkbildningens historia.
– Och om man använder referenser och hänvisningar som måttstock har min forskning också haft betydelse för andra eftersom den refereras till i många vetenskapliga sammanhang.


Forskning om folkbildning i Danmark

I går
För att upprätthålla en tätare kontakt mellan forskare, utvecklare och utbildningsfolk på fältet startade en liten grupp forskare föreningen FOFU (Foreningen for forsknings- og udviklingsvirksomhed i folkeoplysning og voksenundervisning) år 1985 som en förlängning av grundandet av Udviklingscenteret for Voksenundervisning og Folkeoplysning och som en följd av forskningsrådens beslut att främja vuxenutbildning och folkbildning i Danmark. Efter regeringsskiftet lades utvecklingscentret ned år 2001 och FOFU upphörde 2010. Utvecklingscentret producerade omfattande undersökningar, såväl av statistisk som mera kvalitativ karaktär.

I dag
På grund av omprioriteringen har det länge saknats en forskningsmiljö för folkbildningen i Danmark och forskningsansvaret ligger mera på enskilda forskare såsom fältets grand old man, Ove Korsgaard.
Inom Dansk Folkeoplysnings Samråds/Danish Adult Education Association (DFS) medlemskrets genomförs dock flera utvecklingsprojekt, där man också beviljat understöd för att tillknyta forskare. De har skrivit eller bidragit till rapporter, som är starkt användarorienterade, men bygger på teori.
Danmark har en ny folkupplysningslag och folkbildningen lyder numera under Kulturministeriet efter att tidigare har sorterat under Undervisningsministeriet.

I morgon
Det finns planer på ett kunskapscenter för folkbildning, som omfattar de delar av folkbildningen som DFS är paraply för samt av de politiska och religiösa ungdomsorganisationerna. Det är ett av resultaten av det revisionsarbete av folkupplysningslagen som pågått i Danmark mellan åren 2010 och 2012.

Källa: Utvecklingskonsulent Agnethe Nordentoft, DFS.
DFS - Dansk Folkeoplysnings Samråd/Danish Adult Education Association:
www.dfs.dk

Publicerad 14.5.2012