För delaktighet och jämlikhet i 90 år

 

 

Medborgarinstitutets rättesnöre är att stöda livslångt hållbart lärande och främja medmänsklighet samt växelverkan mellan människor.
– Till exempel settlementprincipen om att man bör acceptera att människor är olika tolkar vi på en konkret nivå så att individen måste kunna fungera i grupp. Settlementvärdena är allmänt accepterade värderingar, som kunde omfattas av vem som helst. Vi uppfattar människan som en helhet, ungefär som kostcirkeln, där delarna till exempel är det intellektuella, andliga, fysiska, sociala och religiösa hos människan. För oss är det därför irrelevant att fundera på om man kan undervisa i något speciellt ämne eftersom det väsentliga är att tänka på vilken del av denna människouppfattning vi vill lyfta fram under ett visst år. På den fronten har jag lagt märke till skillnader jämfört med andra medborgarinstitut, säger Ilona Maaperä. Och trots att det mesta är likt ser hon också andra skillnader.
– I motsats till många andra medborgarorganisationer är settlementrörelsens verksamhet väldigt mångfasetterad, vilket färgar av sig också på våra medborgarinstitut. Vi bildar ett nätverk med andra aktörer inom rörelsen och därför har vi ofta sådan verksamhet som andra inte har. Hos oss är det kanske ett typiskt drag att kombinera benhård professionalism med ”mjuk” verksamhet. Ett exempel på det är vår kursplanerare som är både licentiat i pedagogik och utbildad yogalärare.

Direkt kontakt avgörande

Kalliolan kansalaisopisto har också s.k. hakeva toiminta, dvs. uppsökande verksamhet, där institutet i främsta hand samarbetar med settlementets sociala verksamhet. Ett exempel är samarbetet med servicepunkten Ne-Rå (från Neuvonta-Rådgivning, kan också tolkas på finska som ”Snille”).
– De som jobbar inom den sociala rådgivningen har bett om kursen ”Den finska byråkratins ABC” och den planeras i nära samarbete med Ne-Rå som har direkt kontakt med dem som eventuellt vill gå på kurs. I april startade den andra kursen, som utvecklats från pilotkursen.
På samma sätt har institutet utnyttjat olika nätverk då man till exempel ordnat ikt-kurser för personer med missbrukarproblematik, konstkurser för gravt funktionshindrade och finska för invandrarmödrar.
– I de här fallen är det viktigt för institutet att hitta dem som på riktigt har kontakt med potentiella kursdeltagare. För att få kontakt med invandrarmödrarna visade det sig att rådgivningens hälsovårdare var de bästa informationskällorna.
Ilona Maaperä anser att den största utmaningen i arbetet är just att hitta de personer som kan skapa konkret kontakt med målgruppen.
– Enligt vår erfarenhet ordnar sig resten nästan av sig självt.

Studiesedlar lottovinst

Institutet får i likhet med andra medborgarinstitut 57 procents statsunderstöd förutom ett litet kommunalt bidrag, men resten av finansieringen ska täckas av försäljning av olika kurser. Eftersom kursdeltagarna ofta hör till marginaliserade grupper är det tre år gamla statliga systemet med s.k. studiesedlar som en lottovinst för institutet.
– Tack vare statlig subventionering kan vi erbjuda gratis eller nästan gratis verksamhet för vissa grupper. Enligt vår strategi är de flesta av våra grupper integrerade, det vill säga vi säljer inte längre t.ex. yogakurser för arbetslösa utan yogakurser, där en del av deltagarna betalar 5 euro och andra 52 euro.
Tron på bildning har även historiskt sett varit stark inom settlementrörelsen. Ilona Maaperä jobbar inom den för att hon tror på den fria bildningens positiva inverkan på individen.
– Genom att delta och lära sig kan individen växa, utvecklas, förbättra sin ställning och samla på socialt kapital. Under årens lopp har jag sett många konkreta exempel på detta. Jag tänker till exempel på tidigare rusmedelsberoende som har blivit fullvärdiga samhällsmedlemmar och goda skattebetalare!
Hittills har institutet främst haft finländska samarbetsparter förutom Italien, där man håller på och bygger upp ett samarbete kring de äldres universitet, som fick sin början för ett år sedan. Några nordiska kontakter har institutet inte, men Ilona Maaperä skulle gärna utveckla sådana om hon bara visste vem det skulle löna sig att ta kontakt med.


Hjälp till självhjälp

Under hela settlementverksamhetens historia har grundtanken varit att hjälpa människor att själva förbättra sin livssituation. Settlementrörelsen uppstod i England på 1880-talet med målet att avskaffa det religiösa och samhälleliga främlingskap som uppstått i städer och på industriorter. De som inspirerats av settlementtanken slog sig ned i s.k. settlement, bosättningar, i städernas fattigkvarter. Settlementtanken landade första gången i Finland redan på 1880-talet, men dog ut på grund av brist på finansiering. I Finland fick rörelsen fotfäste efter inbördeskriget 1918 då insatser för att minska klyftan mellan olika grupper i samhället var av nöden och Suomen Setlementtiliitto grundades. Redan från början styrdes arbetet av tanken att rasera murar och gränser mellan människor, att arbete för livskvalitet och speciellt motarbeta fattigdom och utslagenhet. Hjälpen ges oberoende av både religiös, politisk och samhällelig inriktning. Suomen Setlementtiliitto, som består av 36 lokala settlement och 8 distriktsorganisationer för ungdomar, bedriver bl.a. seniorverksamhet, barn- och ungdomsarbete, mångkulturell verksamhet, kollektivt boende, verksamhet för funktionshindrade, förebyggande arbete för rusmedelsmissbrukare och brottsofferjourarbete. Förbundets medlemmar har 18 medborgarinstitut, två folkhögskolor och två specialskolor på olika håll i Finland. Drygt 3 000 anställda och ett stort antal frivilliga arbetar inom settlementrörelsen i Finland.

Källor:
www.evl2.fi/ordlista/index.php/Settlementr%C3%B6relsen
www.kalliola.fi/Kalliolansetlementti/Sivut/Setlementtiliike.aspx

Studiesedlar ökar jämlikhet

I Finland tog Undervisningsministeriet år 2007 i bruk ett system med studiesedlar som en finansieringsform för studier i läroanstalter för fritt bildningsarbete, dvs. medborgarinstitut, folkhögskolor, studiecentraler och sommaruniversitet. Från och med 2009 är det Utbildningsstyrelsen som beviljar understödet. Med hjälp av studiesedlarna kan instituten bevilja studerande som tillhör vissa målgrupper befrielse från eller nedsättningar av studieavgifterna. Målgrupper för 2010 är personer med utländskt ursprung med hemkommun i Finland, arbetslösa och arbetssökande, seniorer och pensionärer, personer med bristfällig skolunderbyggnad (som saknar utbildning efter grundskolan) och personer med inlärningssvårigheter. Studerandena kan utnyttja bidraget för fritt valda ämnen.
Utbildningsstyrelsen reglerar inte innehållet i den utbildning som ges vid läroanstalter för fritt bildningsarbete, utan den är öppen för alla och har öppna mål. Användningen av studiesedlarna följs upp genom de utredningar som läroanstalternas huvudmän gör varje år.
Enligt skolrådet Ole Ehrstedt på Utbildningsstyrelsen seglar systemet med studiesedlar i medvind just nu och man kommer ytterligare att utveckla det på basis av nya erfarenheter. Anslagen som beviljats har trots de dåliga tiderna stigit varje år. I hela landet är det i år 142 medborgarinstitut, 68 folkhögskolor, 9 studiecentraler och 18 sommaruniversitet som beviljats understöd för studiesedlar.