Föreningen som är Nordens portvakt

 

 

Drygt nittio procent uppfattade sig som nordbor, men bara nio procent ansåg att finnar bör tala svenska i kontakten med andra nordbor. Den finskspråkiga befolkningen föredrar alltså engelska. Den senaste nordiska undersökningen visar att över sjuttio procent av befolkningen i de nordiska länderna stöder den nordiska tanken.
Larserik Häggman, som är generalsekreterare för föreningen Pohjola-Norden i Finland, antar att det stora folkliga stödet för den nordiska tanken har att göra med att det nordiska samarbetet har uppstått bland vanliga människor, de så kallade gräsrötterna, medan EU är en struktur som kommit uppifrån. Enligt Häggman har den nordiska orienteringen i Finland också att göra med hur landet vill placera sig på världskartan.
– Är vi östeuropéer eller en del av väst?
Norden-föreningarna, som finns i varje nordiskt land och även i de självstyrande områdena, arbetar för folkligt nordiskt samarbete och för att göra det övriga Norden känt i respektive land och område, men de arbetar inte alla nödvändigtvis på samma sätt.
Pohjola-Norden, som grundades 1924, är den enda medborgarorganisationen i Finland, vars huvudsakliga uppgift är nordiskt samarbete. Pohjola-Norden består av en centralorganisation och ett nätverk av tolv distrikt och 170 lokalföreningar, som alla arbetar individuellt, men med en gemensam bas. Tillsammans med Ungdomsförbundet har pohjola-Norden ca 12 000 personmedlemmar. Förbundskansliet ger ut tidningen Pohjola-Norden.

Unikt samarbete med företagsvärlden

Traditionellt står verksamheten på tre ben: vänortssamarbete, skolutbyte och folkupplysning. Vänortsverksamheten, där orter (ursprungligen kommuner) i Finland har kontakt med specifika vänorter i de övriga nordiska länderna, har sin upprinnelse i att kommuner i tiderna enligt lagen inte fick ha internationella kontakter. Skolsamarbetet, där över tusen elever och trehundra lärare varje år åker till ett annat nordiskt land, är unikt för Finland. Att sprida kunskap om Norden och hålla kontakt med Norden är kärnan i arbetet och väldigt mycket en folkbildningsfråga. Föreningarna ordnar otaliga föredrag, konstutställningar, diskussionskvällar, resor, vänortsträffar samt skol- och lärarsamarbete. I Finland har Pohjola-Norden under de senaste tio åren också starkt gått in för att samarbeta med näringslivet, vilket har att göra med den nordiska ekonomiska integrationen. Det är en verksamhet som har vuxit snabbt i Finland och något som de övriga Norden-föreningarna ännu inte har. Det är ett samarbete som byggts upp under tio år, men som blommat upp speciellt mycket under de två-tre senaste åren, berättar Larserik Häggman.
– Vi har nu samarbetsavtal med ca femtio företag. Vi erbjuder dem bland annat nordiska nätverk och kulturkunskap.
Pohjola-Norden besitter en stor sakkunskap om nordiska frågor och kontakterna till den akademiska världen är livliga, vilket gör att man också kan erbjuda mångsidig experthjälp.
Som intressebevakningsorganisation deltar Pohjola-Norden också aktivt i samhällsdebatten och påverkar myndigheter och beslutsfattare. Det är föreningens uppgift att se till att den alldagliga nordiska synvinkeln beaktas då olika frågor behandlas i samhället.

Ny social beställning

Intresset för nordiskt samarbete upplevde i Finland en tydlig svacka i slutet av 90-talet och enligt Häggman hade det att göra med att myndigheter och politiker då hade blicken riktad mot Bryssel då Finland hade anslutit sig till EU. Men trenden har svängt efter år 2000.
– Det kommer nya signaler från politiker och tjänstemän och man ser tydligt att den vanliga människan uppfattar det nordiska som något nära. Jag är en varm anhängare av EU, men visst är det lättare för gemene man att förstå det nordiska samarbetet. Det har kommit en ny social beställning på ett nordiskt engagemang.
I dag ser engagemanget ändå annorlunda ut än till exempel på 60- och 70-talet då folk som var nordiskt intresserade också var medlemmar i Pohjola-Norden. I dag deltar folk gärna i verksamheten, men det är inte självklart att de blir medlemmar.

Jubileer engagerar

Under de senaste tjugo åren har undervisningen i grundskola och gymnasium i framför allt Sverige och Finland genomgått stora förändringar med alltmera individualiserade läroplaner. Detta har i sin tur försvårat Pohjola-Nordens intressebevakning inom undervisningen eftersom det är svårt att få en inblick i vilket lärostoff som lärs ut.
De senaste åren har ändå bjudit på två framgångshistorier ifråga om Pohjola-Nordens folkbildningsuppdrag. Det är å ena sidan Linnéjubileet år 2007 som uppmärksammades stort med över hundra evenemang samt aktiviteter som uppmärksammade märkesåret 1809 då Sverige förlorade sin östra rikshalva Finland till Ryssland.
– Vi var rädda för att det hela skulle bli för nationellt utan nordisk koppling, men det hela slog väldigt bra igenom i Sverige, där intresset för vår gemensamma historia helt klart ökade. Unionsupplösningen mellan Norge och Sverige som firades 2005 tog inte alls samma fart.
Inom organet Föreningarna Nordens Förbund (FNF) samarbetar de nordiska föreningarna kring projekt som Nordjobb och den nordiska biblioteksveckan, Nordens största gemensamma kulturevenemang, som engagerar ca 250 000 personer kring ca 3 000 evenemang varje år.
Nordiskt gästabud är i sin tur knutet till matkulturen och Nordens dag den 23 mars.
På gemensamma möten och via webbsidorna går sedan idéer och rapporter kors och tvärs över de nordiska gränserna.

www.pohjola-norden.fi