Forskning om vuxenutbildning?

 

Högskolan på Åland

Högskolan på Åland kan beskrivas som en paraplyorganisation bestående av tidigare separata organisationer: dels ett antal yrkesinstitut, och dels en öppen högskola. Då Finland införde yrkeshögskolor som en del i reformeringen av den högre utbildningen under tidigt 1990-tal, konstruerades yrkeshögskolorna utifrån tidigare institututbildningar (t.ex. kapten, ingenjör sjuksköterska, studentmerkonom). Även Åland hade en del sådana utbildningar. För att de åländska utbildningarna skulle ha en chans att klara sig i konkurrensen med motsvarande utbildningar på fastlandet, sågs det som nödvändigt och önskvärt att bilda en yrkeshögskola.
Inledningsvis var yrkeshögskolorna i Finland inte tänka att fungera kunskapsproducerande (dvs. de skulle inte bedriva egen forskning). Däremot var en av de grundläggande idéerna att studerande inom yrkeshögskolorna skulle kunna bidra till utvecklingen av det regionala arbetslivet (såväl det privata som det offentliga) på basen av forskning utvecklad vid universitet och högskolor. Därför skulle yrkeshögskolornas studerande utveckla kompetens att ta del av och kunna identifiera möjligheter för lokala tillämpningar av befintlig forskning. Senare har yrkeshögskolorna dock även hävdat att de själva bör bidra till forskningen inom sina kompetensområden. Högskolan på Åland har utbildningar inom områdena elektroteknik och maskinbefäl (ingenjörsutbildingar), sjökapten, vård, företagsekonomi och hospitality management (hotell- och restaurangbranschen).
Den andra delen av Högskolan på Åland, Öppna högskolan, erbjuder å ena sidan fristående akademiska kurser och fortbildningskurser av varierande slag å den andra. Kurser i pedagogik har varit ett återkommande ända sedan Ålands sommaruniversitet bildades under tidigt 1970-tal, men i och med att det inte finns fast anställda lektorer finns det ingen kan bedriva pedagogisk forskning relevant för vuxenutbildning.

Ålands statistik- och utredningsbyrå

Ålands officiella statistikmyndighet (ÅSUB) är en från Landskapsregeringen fristående enhet. Utöver beskrivande samhällsstatistik har ÅSUB i uppdrag att bedriva kvalificerad utrednings- och forskningsverksamhet. För att ÅSUBs trovärdighet som forskningsenhet inte ska undermineras av kopplingen till Landskapsregeringen har man dels valt att göra den som just en fristående enhet och dels tillsätta en direktion som består av både sakkunniga och kunder. Under perioden 2006-2008 var ett av de fyra områden som prioriterades i ÅSUBs utredningsverksamhet Humankapital och arbetsmarknad – den framtida kompetensförsörjningen. Prioriteringsområdena bestäms i förhållande till arbetet med samhällsanalyser, d.v.s. att identifiera olika områden som kräver noggrannare beskrivningar för att man ska kunna göra goda samhällsekonomiska prognoser.
Inom ramen för den här satsningen och med Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS) samt landskapsregeringen som beställare utformades t.ex. den utredning (Det framtida behovet av utbildning på Åland) som presenterades i DialogWeb nr 4/2007. På motsvarande sätt finns det idag en översikt, De åländska läroinrättningarnas utbildning som inte leder till examen 2007. Den här typen av utredningsprojekt förutsätter dock att det finns en betalande beställare – att någon upplever behov av sådana beskrivningar. ÅSUB kan även genomföra forskning på beställning av andra aktörer (t.ex. nordiska universitet), men då förutsätts att det finns ett intresse för vuxenutbildning på Åland och att det finns en extern finansiär. Tills vidare har detta inte varit aktuellt inom vuxenutbildningen.

EU-projekt

I och med inträdet i EU har möjligheten till EU-bidrag öppnat upp för viss forskning relaterad till EU-projekt. Exempel på sådan forskning, där datainsamlingar gjordes i relation till ett EU-projekt finns delvis beskrivet i NVL-rapporten Systematisk kvalitetsarbejde i voksnes læring. I detta fall finansieras forskningsarbetet dock inte av samhällsmedel. Ett liknande projekt (Sjökaptener i hamn) har påbörjats, förprojekteringen beskrev i DialogWeb nr 3/2008. några rapporter som har forskningsliknande karaktär.

Läs mera:
www.asub.ax
www.asub.ax/archive.con?iPage=12&art_id=664