Fri bildning ger studiepoäng och kompetensmärken

Många gläds över möjligheten att få studiepoäng från fria bildningen och tredje sektorn. I Finland är kompetensmärken ett verktyg i processen. Men är det rätt väg att gå?

 
 Fri bildning ger studiepoäng och kompetensmärken Utbildningar som berör medborgarnas säkerhet är exempel på kurser som numera kan valideras i samarbete med SFV:s studiecentral i Helsingfors. Fotograf: Karin Lindroos.

– Det blir mera arbete för organisationerna, men samtidigt mera motiverat för individen att delta i frivillig verksamhet när man får ett bevis på sitt eget lärande och kunnande, säger Anna-Karin Öhman.

Hon ansvarar för utvecklingsarbetet kring validering vid Svenska folkskolans vänners (SFV) studiecentral i Helsingfors.

Anna-Karin Öhman ställer sig försiktigt frågan hur alla de människor som väljer att delta i föreningsverksamhet enbart av fri vilja och ideella syften kommer att reagera på lärandemål i verksamheter som hittills betraktas som fria.

– Det är viktigt att kritiskt granska för- och nackdelar med den här processen. Det finns en uppfattning om att folkbildningen ska vara fri från prestationskrav och bedömning, säger hon.

Anna-Karin Öhman Anna-Karin Öhman arbetar med nya verktygsmodeller för validering inom fria bildningen i Finland. Fotograf: Karin Lindroos

Värdesätt ungas kunnande

Fördelarna med validering av frivillig verksamhet verkar ändå överväga. SFV har som en betydande bildningsinsititution i Svenskfinland valt att göra en rejäl satsning på att utveckla den här typen av validering. Det här är nytt och spännande. Orsaken till uppsvinget är att det nya finländska regeringsprogrammet betonar kontinuerligt lärande och betydelsen av att tidigare kunnande beaktas.

– Grundtanken är att vi lär oss hela livet, men på olika platser och i olika former. Vi lär oss inte bara i skolan, säger Anna-Karin Öhman.

Hon nämner som exempel ungdomar som under många år varit aktiva kursdeltagare och innehaft ledarskapsuppdrag inom till exempel scoutverksamheten. Hittills har den här typen av utbildning inte så ofta beaktats formellt när det gällt fortsatta studier vid någon officiell läroinrättning.

– Ändå vet vi att en stor del av de ungdomar som är aktiva i föreningsliv och organisationer kommer att inneha framtida ledande samhällsposter. De ska få vara stolta över den här typen av utbildning och märka att den också värdesätts, säger Anna-Karin Öhman.

- Læs også artiklen ”4H satsar på akademi som validerar ungas fritidsverksamhet”.

Poäng som bokförs nationellt

SFV skriver ut intyg i form av en rekommendation för studiepoäng. Intygen kan olika läroinrättningar sedan kan välja att beakta eller förkasta beroende på deras egen studieinriktning och innehåll.

En mer långsiktg nationell målsättning som är under arbete, är att det kunnande man erhållit från till exempel fria bildningen eller föreningsverksamhet skulle registreras i den riksomfattande informationsresursen KOSKI. Där samlas redan nu individens andra studieprestationer och examensuppgifter.

– Det ska i sådana fall göras med individens medgivande. Det här viktigt i processen. Det här ställer samtidigt krav på att det införs tydliga och enhetliga lärandemål som matchar med de nationella elektroniska läroplans- och exmensgrunderna, säger Anna-Karin Öhman.

Fri bildning ger studiepoäng och kompetensmärken Svenska folkskolans vänner samarbetar kring kurser och utbildningshelheter med många olika aktörer i de svenska regionerna i Finland. Fotograf: Karin Lindroos.

Helt nya kompetensmärken

SFV samarbetar från tidigare med ett sextiotal olika förbund i Finland. Tillsammans med många av dem bedriver man sedan länge kursverksamhet.

– Vi har nu bildat en arbetsgrupp med några av de här förbunden. Som en del av valideringsarbetet ska vi skapa kompetensmärken, men vi börjar i liten skala, säger Anna-Karin Öhman.

Hon beskriver en trestegsprocess där man inledningsvis skapar kriterier. Individen ges sedan möjlighet att själv utvädera hur väl det egna kunnande man förvärvat motsvarat kriterierna. I slutändan finns någon form av juridisk auktoritet. Det kan till exempel vara en arbetsgrupp med representanter från föreningsliv och läroanstalter inom den fria bildningen. I det här fallet är det SFV som avgör om man uppfyllt de krav som ställs för ett visst kompetensmärke.

– Många värderar sin fritid högt idag och föreningar kämpar hårt för att få frivilliga medarbetare till sin verksamhet. I bästa fall kan möjligheten till validering öka intresse för att delta, säger Anna-Karin Öhman.

- Læs også artiklen ”Östergötland får valideringen på plats med nordisk modell”.

Nya ord ger mervärde

I det här första skedet av processen avsätter SFV mycket tid för att hjälpa organisationer att validera sina kurser och utbud. Kampanjen ”Min bildning” har gett möjlighet att åka ut på fältet och sprida information.

– Det lönar sig inte att göra validering för engångskurser. Det bör vara regelbundet återkommande kurser och mer omfattande utbildningshelheter, säger Anna-Karin Öhman.

Nyttoeffekterna av valideringsprocessen kan vara fler än de eventuella studiepoäng man erhåller.

– På individnivå kan det vara värdefull att helt enkelt få sätta ord på det kunnande man förvärvat. Vad är det som man egentligen lärt sig? säger Anna-Karin Öhman. Att delta i kursen Körkort till arbetslivet för unga jobbsökande kan till exempel i ett valideringsperspektiv handla om ett kunnandekapital som ger relevans för både arbetsliv och fritid.

– Man kan även inkludera ett hälso- och välmående kaptital som innebär ökat självförtroende och positiv livsorientering.

– Ur organisationens synvinkel kan det i stället vara mycket värdefullt att få sätta ord på vad det är man på riktigt tillför samhället för typ av kunskap, säger Anna-Karin Öhman.