Gå på studiecirkel och lev längre

 

 

Vad är hälsa? Lennart Nordenfelt, professor i teoretisk filosofi vid Linköpings universitet, har två hälsoperspektiv. Det ena är det analytiska, som innefattar läkekonst och medicinsk vetenskap, det andra är det holistiska hälsobegreppet som rör den vanliga människans grundläggande engagemang och intresse för den egna hälsan.
Det handlar kort om att ha förmåga att förverkliga sina mål utifrån sina förutsättningar. Hälsa är enligt denna definition inte frånvaron av sjukdom utan en förmåga att använda de resurser man har. Flera forskare använder Nordenfelts hälsodefinition när de undersöker vilken hälsonytta folkbildningen har.
Även om många studiecirkeldeltagare vittnar om bruten social isolering, förbättrat självförtroende och en ökad känsla av sammanhang finns det ganska få forskningsresultat som rent kvantitativt bevisar att folkbildningen har positiv effekt på hälsan. Ofta kräver sådana undersökningar att man arbetar tvärvetenskapligt och blandar exempelvis sociologiska teorier med medicinska undersökningar.

Kan folkbildningen ge socialt kapital?

På Örebro universitet pågår just nu ett forskningsprojekt med titeln Folkbildningens nytta: en studie om kapitalformer i folkbildande verksamhet. Målet med projektet är att undersöka om den insats som samhället gör i form av ekonomiskt kapital (skattepengar) omvandlas till olika former av annat kapital som att öka människors sociala tillit, hälsa, användning av informationsteknologi och vägar till högre utbildning. Man använder det statsvetenskapliga begreppet socialt kapital, som handlar om ekonomiska effekter av människors tillit till varandra och samhället.
Ett av projektets delmoment behandlar hälsonytta, och där ska man undersöka hur folkbildningen bidrar till individens välbefinnande samt hur den förändrar människors vardagsliv genom att de omskapar och vidgar sin egen livsvärld. Projektet leds av Bernt Gustavsson, professor vid akademin för humaniora och utbildning. Han skriver i ett mejl att den som ska göra delprojektet ”är sjuk mer långvarigt så det lär dröja innan något finns att publicera kring det.”

Studiecirklar för bättre hälsa

I väntan på resultatet får man leta sig till något äldre rapporter och utvärderingar. I början av 2000-talet påbörjades studiecirkelsatsningen ”Det goda livet” i Södermanlands län. Invånarna uppmuntrades att starta studiecirklar, främst med hälsoinriktning, med syfte att främja folkhälsan genom att öka möjligheten för människor att komma ut, röra på sig och mötas. Flera andra län hakade på, lärde av misstagen och utvecklade metoderna. I en enkätundersökning som gjordes av Landstinget Sörmland efter att ”Det goda livet” avslutats i november 2004, svarade 76 procent av de svarande att studiecirkeln lett till att de mer brydde sig om sin hälsa. 75 procent av deltagarna ansåg också att de fått en ökad förståelse för andra grupper i samhället och 57 procent att de blivit mer intresserade av samhällsfrågor.
I slutet av 2005 fick Vetenskapsrådet öronmärkta pengar av den svenska regeringen för att stärka forskning om kultur och hälsa. Bland de nio beviljade projekten finns bland annat ”Kulturella aktiviteter och hälsa i en åldrande befolkning” där forskare vid Karolinska institutet och Stockholms universitet kan visa samband mellan deltagande i olika aktiviteter och lägre dödlighet. I synnerhet kvinnor tycks leva längre av att delta i exempelvis studiecirklar eller organisationer, medan män inte har samma sociala behov utan mår bra av exempelvis trädgårds- eller hobbyarbete. Undersökningen visar också att individer som i medelåldern har ägnat sig åt politiska, intellektuella och kulturella aktiviteter har bättre minnesförmåga när de blir äldre jämfört med dem som inte har varit aktiva inom dessa områden.

Kulturell ledarutbildning gav modigare chefer

I projektet ”Hur konst, litteratur och musik påverkar etisk, estetisk och emotionell kompetens. Hur påverkas medarbetarnas hälsa?” jämfördes kursdeltagare som slumpmässigt fördelats på två ettåriga ledarskapsutbildningar; en med konventionellt innehåll och en utbildning som använde dikt och musik för att reflektera över frågeställningar kring fyra teman: liv/död, makt/frihet, förräderi/mod samt ensamhet/kärlek.
Resultaten visade att ledarna i den kulturinriktade utbildningen blev modigare och mindre benägna att sopa missförhållanden på arbetsplatsen under mattan. Dessutom utvecklades den psykiska hälsan bättre i gruppen med den konstnärliga chefsutbildningen. Man kunde också se att ett hormon som återspeglar kroppens återhämtningsförmåga, DHEA-s, utvecklades bättre hos deltagarna i den konstinriktade gruppen.
Projektet utvecklades i samarbete mellan Högskolan i Akershus, Norge, Försvarshögskolan i Stockholm och Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet i Stockholm. En av forskarna från Karolinska är Töres Theorell som länge har forskat om sambanden mellan kultur, hälsa och stress. 2009 gav han ut en bok om sambanden mellan musik och hälsa, ”Noter – om musik och hälsa”. Där skriver han om musikens biologiska och sociala effekter och undersöker bland annat hur musik används i vården, människor som sjunger i kör och vad som händer när barn får vara med och musicera. Musik kan ha avslappnande verkan, då dopamin och oxytocin frigörs när man lyssnar på musik man tycker om, samtidigt som stresshormonet kortisol minskar.
När resultaten av Vetenskapsrådets satsning på kultur och hälsa presenterades i maj 2010 sa Töres Theorell bland annat:
– Det räcker inte att säga att kultur är bra för hälsan. Vi måste svara på hur – hur ska man göra, konkret? Läkare måste få veta hur de kan använda den här kunskapen. Annars är risken att vi får en rejäl backlash om man på ett okänsligt sätt börjar skriva ut kultur på recept utan att veta vad man gör.

Fotnot: Läs även artikeln i detta nummer av Ålands redaktör, som också skriver om kultur och hälsa, delvis ur ett mer personligt perspektiv. >>>Länk till artikeln

Relaterade länkar:
Vetenskapsrådet: www.vr.se
Folkbildningsförbundet: www.studieforbunden.se
Örebro universitet: www.oru.se/Forskning/Forskningsprojekt/Projekt/HumUS/Folkbildningens-nytta-en-studie-om-kapitalformer-i-folkbildande-verksamhet/
Folkbildningsrådet: www.folkbildning.se